Ett år efter sprängningen – nu får Johan rätt till skadestånd men vissa grannar blir utan: ”Många mår fortfarande dåligt”
Johan hade just somnat för kvällen när han väcktes av en enorm tryckvåg som kändes i hela kroppen. Först förstod han inte vad som hänt men när han gick upp kände han lukten av krutrök. När han gick ut på balkongen var det fullt pådrag nere på gården med grannar som samlats. Många hade bara sprungit ut i nattkläder med en jacka över.
– Jag var i någon form av chock och började sortera tvätt för att skingra tankarna. Efter en stund knackade en brandman på och sa att vi skulle evakuera, berättar Johan, som egentligen heter något annat, men vill vara anonym.
Han är en av hyresgästerna som vaknade av explosionen vid Svenska Bostäders hus på Barnängsgatan på Södermalm vid midnatt i september förra året. 200 fönsterrutor krossades av den kraftiga detoneringen. Ingen person kom till fysisk skada.
Att närboende drabbas av bombdåd har blivit vanligare under den senaste tidens våldsvåg, som kopplas till konflikter mellan kriminella gäng.
Kraftig uppgång av sprängdåd i år
Efter en nedgång under 2021 och 2022 har antalet sprängdåd ökat kraftigt under 2023. Det visar de siffror Hem & Hyra har begärt ut från polisen.
Under 2021 genomfördes totalt 20 sprängningar i Stockholms, Uppsala, Gävleborgs och Västmanlands län. 2022 var sprängdåden 37.
I år till och med september var siffran redan uppe 51. Det börjar närma sig den höga nivån under 2020, då det var sammanlagt 85 sprängningar i de fyra länen.
Stockholms län är klart värst drabbat av de fyra länen, även om man tar hänsyn till att fler bor där. I år till och med september sprängdes det 45 gånger i Stockholms län, tre gånger i Uppsala län, två i Västmanlands län och en gång i Gävleborgs län, enligt polisens siffror. Då hade ännu inte bombattentatet mot en villa i Fullerö norr om Uppsala i slutet av september, då en granne omkom, förts in i statistiken.
Lång väntan på besked om skadestånd
För hyresgästerna på Barnängsgatan har det gått drygt ett år sedan explosionen.
En ung man, som då var 17 år, har dömts till ungdomsvård i ett år och sex månader för allmänfarlig ödeläggelse.
30 av hyresgästerna har krävt skadestånd av gärningsmannen. Men hovrättsdomen överklagades och i väntan på besked om Högsta domstolen skulle pröva ärendet har även hyresgästerna fått vänta. Nyligen kom besked att HD inte tar upp ärendet.
Det betyder att 28 av hyresgästerna får rätt till skadestånd. De flesta får en kränkningsersättning på 20 000 kronor. En handfull hyresgäster får dessutom ersättning för fysiskt och psykiskt lidande – sveda och värk – och några för föremål som förstördes. Det största skadeståndet ligger på drygt 37 000 kronor.
Var inte hemma – nekas ersättning
De två som nekats ersättning var inte hemma när bomben sprängdes.
Och långt ifrån alla kommer att få vad de begärt. För att få rätt till ersättning för sveda och värk krävs läkarintyg eller andra former av bevis.
– Inte nog med det. I vårt fall är det bara vi som bor i porten där det sprängdes som är aktuella för skadestånd plus några enstaka i porten intill. Men det är betydligt fler än så som kände av bomben. Framför allt är det många som fortfarande mår dåligt, säger Johan.
Förändringar kan vara på gång
I somras tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska se över reglerna för brottsskadeersättning. Ett förslag är att Brottsoffermyndigheten framöver ska betala ut brottsskadeersättning direkt efter att en dom med skadestånd vunnit laga kraft. Då behöver inte brottsoffer själva driva in skadestånd från en gärningsperson eller sköta kontakten med sitt försäkringsbolag.
– Nu kan det ta ganska lång tid från brottet inträffade tills du får din ersättning. Det ska bli ett enklare förfarande för brottsoffret. I dag måste du vara aktiv för att driva in skadestånd, vilket kan vara jobbigt när du just blivit utsatt, säger Magnus Öhrn, brottsskadechef vid Brottsoffermyndigheten, som sitter med som expert i utredningen, som ska redovisas i början av 2025.
Brottsofferjouren vill att fler ska få ersättning
Brottsofferjouren är en ideell organisation som erbjuder stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. De har sett en ökad förekomst av stödsökande för gängrelaterade brott.
Sven-Erik Alhem, förbundsordförande och pensionerad åklagare, tycker att sprängdåden i bostadshus är en skrämmande utveckling:
– Hemfrid kanske låter ålderdomligt men är viktigt för vårt välmående. Att det sprängs i bostadshus är ett relativt nytt fenomen och om jag som åklagare hade hört talas om det under min yrkesverksamma tid hade jag trott att det var en film eller en bok.
Han tycker det borde vara lättare att få ersättning för sveda och värk för dem som drabbas.
– Det är inte alltid man orkar söka hjälp eller har råd med psykolog. Att vara med om en så grym handling som en sprängning borde vara ett skäl nog, även om det inte är styrkt och dokumenterat att man mår dåligt efteråt.
- I första hand ska brottsoffer kräva skadestånd från gärningspersonen och ersättning via sina försäkringar.
- Om gärningspersonen inte kan betala och man inte har någon försäkring som ger full ersättning kan man ansöka om statlig brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten.
- Vi begärde ut en lista från polisen med alla sprängningar i Stockholms, Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län från 2020 till och med september i år.
- Vi fick ut gatunamnen men inte gatunumren där brotten skett. Därför går det inte utifrån det att ta reda på vilka explosioner som har skett i hyreshus.
- Alla sprängdåd har inte heller begåtts i/intill bostadshus.
