Ett intresse som bara växer
Två stora säckar salt landar vid Fatima Terevis fötter. Det är hennes dotter som kommit med leverensen.
– Det är mot sniglarna. Vi lägger runt hela området, i kanterna. Det är där de kommer ifrån, säger hon och pekar ut över Solvarvsgatans stora odlingsområde.
Det är en mjuk sluttning som vindlar och växer. Ett lågt, lutande trästaket ramar in de närmare 40 lotterna där persilja samsas med mynta, selleri med potatis. Längs kanterna hänger jorgubbsplantor och rabarber sprider i sig i alla väderstreck. Det är bara löken som respekterar raka rader.
Lotterna på Solvarvsgatan grävdes fram redan på 80-talet och är AB Bostäders äldsta. Fatima och hennes parhäst på planteringen, Mirwat Julloiae, har odlat där i snart 20 år.
– Vissa dagar kommer jag redan sju på morgonen och går inte hem förrän åtta på kvällen. Är inte Mirwat här så ringer jag och frågar var hon håller hus, säger Fatima.
I dag har bostadsbolaget i Borås över 100 odlingslotter och närmare 90 pallkragar. Men intresset för att odla växer snabbare än bolaget hinner skapa nya odlingsplatser. Nu får man stå i kö för att få sätta fingrarna i jorden.
– Det är jättekul att det är så stort intresse! Men det finns en gräns för hur mycket mark vi kan använda till att odla. Det måste finnas utrymme för annat också, säger Anna Kjellberg, projektledare för AB Bostäders stadsodling.
Som projektledare är hon en länk mellan bolaget och odlarna. När kvarterets kaniner åt upp all sallad ordnade hon hönsnät och när det blev klagomål på att några utökade sin lotter, på bekostnad av andras, såg hon till att alla lotter fick kanter av trä.
Hon säger att det ökade intresset för stadsodling inte bara rör Borås, eller Sverige. Utan hela världen.
– Det finns en generell hållbarhetstrend som sprider sig starkt just nu. Stadsodling är en viktig del av det sociala engagemanget i städerna.
På Dalbogatan på Norrby finns en annan generation av odlingslotter. De som gjordes på 10-talet. Där är varje lott avgränsad av en träram med räta vinklar och gångarna belagda med grus. I år har bolagen fått begränsa det så att ingen får ha mer än en lott, för att så många som möjligt ska få chansen. Det gjorde att hyresgästen Therese Sjöblom kunde börja sätta potatis och odla jordgubbar.
– Jag har bott här ett tag men aldrig pratat med mina grannar. Nu, sedan jag fick lotten, har jag pratat med alla de andra som också odlar, säger hon och lutar sig mot spadhantaget en stund.
Hon tror att stadsodlingen gör mycket för kvarteren.
– Om de som bor i området bryr sig om sin närmiljö så lyfter det kvarteret.
Projektledaren Anna Kjellberg är inne på samma spår.
– Vi har märkt att odling faktiskt kan lugna ner ett område. Det får människor att prata med varandra och gör att vuxna rör sig ute, på ett naturligt vis.
Stadsodlingen kommer fortsätta växa i Borås. I vår är tanken att även området Sjöbo ska bli med pallkragar. Men det bygger på att det finns intresserade hyresgäster. Alla odlingar har skapats av vilja från hyresgäster.
– Våra odlare är verkligen hängivna. De börjar ringa tidigt på våren och har jag inte beställt jord i början av april, då blir de galna på mig, skrattar Anna Kjellberg.
