EU-krav gör Halvmiljonprojektet 100 miljarder kronor dyrare
Enligt beräkningen skulle ett fyravåningshus med 16 lägenheter bli drygt 2,3 miljoner kronor dyrare. Detta skulle innebära att ”Halvmiljonprojektet” som Socialdemokraterna nyligen lanserade får en rejält saltad nota. Om regeringens planer på 250 000 lägenheter fram till 2020 och Socialdemokraternas ambition att bygga ytterligare 450 000 de följande tio åren blir verklighet innebär det en merkostnad på i storleksordningen 100 miljarder kronor.
Mer energisnåla byggnader skulle visserligen innebära minskad förbrukning, men ”…denna fallstudie visar att det kan vara svårt att få tillbaka hela denna merkostnad i form av minskade uppvärmningskostnader under byggnadens livslängd”, står det i utredningen.
Frågan är vilka konsekvenserna blir för hyresgästerna. Utvärderingen oroar till viss del allmännyttans branschorganisation Sabo. Deras energiexpert Per Holm anser att den här typen av utvärderingar är viktiga men ger inte alltid hela bilden.
– Det finns en fara i att enbart titta i backspegeln, säger han och lägger till att de så kallade Kombohusen bevisar att det redan i dag går att bygga energisnåla lägenheter utan att det blir dyrare.
– Kombohusen ligger på 60 till 65 kilowattimmar per kvadratmeter och år, så det är på gränsen till lågenergibyggnader.
Konceptet bygger på massproduktion, vilket håller kostnaderna nere. Holm ser däremot en risk att för stränga energikrav i det långa loppet kan fördyra för koncepthus likt Kombohusen och andra typer av hyreshus.
– Byggbranschen blir hela tiden duktigare och bättre på att bygga energisnålt och priserna pressas över tid, men frågan är om det räcker hela vägen.
Bakgrunden till utvärderingen är ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda som innebär att alla nya byggnader ska vara så kallade näranollenergibyggnader efter den 31 december 2020. För byggnader som används av myndigheter införs kravet två år tidigare.
Även om begreppet näranollenergibyggnad (NNE-byggnad) är självförklarande, finns ännu ingen definition på hur mycket energi som får användas krävs för uppvärmning. Boverket, som snart ska lämna ett förslag om definitionen till regeringen, har i stället räknat på byggteknik som innebär att förbrukningen minskar med med en viss andel jämfört med dagens krav.
