Evas hyresvärd skrev dotterns namn på kontraktet: ”Det går inte att bo där”
När Eva Bergqvist fann tvårummaren strax utanför centrala Växjö tyckte hon att det precis var vad hon behövde i sin livssituation just då. Att det var en andrahandsuthyrning fick hon veta först när kontraktet skulle skrivas. Trots en dålig magkänsla skrev hon på. Fyra månader senare sa hon upp lägenheten.
– Det går inte att bo där. Man får stötar av elementet, det har varit kallras och drag, berättar Eva som nu har flyttat ut.
Men när hon först flyttade in i den charmiga lägenheten kändes det trots allt bra. Läget var bra, och ytligt sett hade boendet karisma. Eva reagerade dock över hyran på 7 150, när hon fick veta att den förre hyresgästen betalat 6 300 kronor. Alla elkostnader inklusive värme fick Eva betala själv.
Att ett barn till fastighetens ägare stod på förstahandskontraktet, som i sin tur hyrdes ut i andrahand, var inget Eva Bergqvist först visste om. På hennes kontrakt stod dotterns namn, en person som hon ännu aldrig har träffat. Kontraktet var underskrivit av ägaren.
– Hon sa att dottern kanske vill ha huset i framtiden för sig själv som bostadshus, och då vill man inte ha boende som bor här för evigt. Det kan jag köpa om man hyr ut privat, så jag tänkte inte något mer på det just då, säger hon.
När Hem & Hyra får tag i dottern vill hon inte kännas vid att hon hyr ut till någon men medger att hon står på förstahandskontraktet. Hon hänvisar till sin mor som äger fastigheten. Modern vill inte ge någon kommentar eller medverka i en intervju.
Roger Höög är förbundsjurist på Hyresgästföreningen. Enligt honom kan hyreskonstruktionen i Eva Bergqvists fall kan röra sig om ett så kallat bulvankontrakt, det vill säga ett upplägg för att kringgå rättigheter hyresgästen annars ha fått.
– När det gäller bulvanreglerna så är de lite komplicerade. Dels ska det vara någon slags intressegemenskap mellan förstahandshyresgästen och fastighetsägaren. Sen ska man göra det för att kringgå något skyddsvärt intresse. Ofta brukar det vara hyran eller besittningsskyddet. I det här fallet kanske det är bägge ock, det vet vi inte. Det är mycket som pekar på det.
Anses orsaken att spara fastigheten åt ett barn som legitimt?
– Det får man titta på, det är inte givet att det är det. Tror man på det eller inte, finns det saker som visar på att man gjort det bara för att komma runt de här reglerna, då föreligger det ett bulvanförhållande. Annars inte.
Det är inte heller säkert att hyran är för hög, enligt Roger Höög.
– Man måste bruksvärdera och se vad en skälig hyra är innan man kan säga något mer, säger han.
Skenande elkostnader
Lägenheten har charm. Med en eldstad och bra läge i Växjö är det lätt att förstå att många skulle lockas att bo här.
Tills man sätter fötterna på det iskalla badrumsgolvet eller upptäcker diverse hål i lägenheten. Det drar kallt runt fötterna när Hem & Hyra besöker i mars, men det har varit betydligt kallare i vinter. Eftersom det rör sig om kallhyra landade elräkningen bara i december på 4000 kronor utöver hyran, något som förundrade Eva.
– Det drog så kallt ovanifrån kylen så jag drog ut och tittade. Det är ett stort hål rakt upp, jag har tejpat med en Ikea-kasse för att täcka för. I hallen så glipade ytterdörren så jag fick isolera med en gummilist.
I sovrummet ligger det kuddar och täcken i botten av balkongdörren som går ut från sovrummet, för att slippa kalldraget.
Fastigheten är gammal och har byggts om från ett enda stort bostadshus till ett lägenhetshus med fem lägenheter. Det här gjordes innan nuvarande hyresvärd köpte fastigheten.
Eva visar badrummet där en duschkabin är insatt. På golvet visar termometern 13 grader, det är varmare än på länge.
– Förut var det en lösning med duschvägg med kant, men vattnet läckte igenom och rann ut. Golvet lutar ju utåt. Att duscha blev ett gympass, jag fick ta skrapan och ösa tillbaks vattnet bäst jag kunde, berättar Eva.
Under och bredvid diskmaskinen har Eva fått isolera med plast, då hål rakt in i trumman orsakade drag rakt in i lägenheten menar hon.
Men flera av felen har hon inte anmält till värden, av rädsla för att förarga henne. Trots att hon även fick lägga tusenlappar på ved för att få upp värmen.
Som hyresgäst med ett andrahandskontrakt kände hon sig sårbar.
– Badrummet och balkongdörren i sovrummet vet hon om. Då sa hon att en snickare skulle komma så fort han hade tid. Det var i januari. Han kom aldrig.
Varför vågar du inte anmäla de andra felen?
– Jag bor i en andrahandslägenhet, det är så lätt att tappa kontraktet. Jag har känt att om jag klagat så är det risk att hon ska säga upp mig.
Till slut fick Eva fått nog. Hon sa upp lägenheten den 2 februari, det sista flyttlasset gick i början av maj.
Det tog inte särskilt lång tid?
– Nej här kan man inte bo. I och med att jag bor i andra hand så är det ju väldigt lätt att förlora kontraktet, säger hon.
Nu har Eva hittat en lovande lägenhet i centrum vilket gjorde att hon vågade säga upp sin lägenhet.
– Jag vill varna andra att kolla upp kontraktsformen noga. Hade jag inte haft andrahandskontrakt hade jag vågat säga ifrån mer, konstaterar hon.
Fler hyresgäster drabbade
En annan före detta hyresgäst uppger att hennes kontrakt skrevs med kvinnans son, som även står på lagfarten ihop med mamman. Även för den hyresgästen har boendet präglats av brister.
– Framför allt var det väldigt kallt i lägenheten. Vi fick åka hem till mina föräldrar och hämta ved som vi kunde elda med, säger kvinnan som vill vara anonym.
Trots det blev elräkningen på över 6000 kronor en månad. Paret har precis som Eva flyttat ut efter bara några månader.
– Det kändes bra när vi flyttande in, det var vår första lägenhet tillsammans men sen kändes det sämre och sämre med tanke på att det var kallt och hon inte gjorde något åt det.
Svårt att bevisa
Det finns ärenden om bulvankontrakt som har gått till Högsta domstolen, men fallen är inte många. Däremot kommer Hyresgästföreningen i kontakt med frågan regelbundet.
Roger Höög menar att bostadsbristen gör hyresgästerna ännu mer sårbara.
– Man kan uppleva att det är på det här sättet, sen ska man bevisa det också och orka och våga driva frågan, det är inte alla som gör. Man kanske är glad bara att man har någonstans att bo, då kanske man köper det här systemet trots att det är fel, säger han.
Vad är faran med bulvankontrakt?
– Effekten av det är att du inte har besittningsskydd eftersom du hyr i andra hand. Då kan hyresvärden ta ut högre hyra och om du som hyresgäst protesterar så är risken att du blir av med ditt boende. Det är därför det här förekommer.
Fastighetsägaren hyr ut förstahandskontrakt till någon med ett personligt förhållande till ägaren, ekonomiskt, socialt eller släktband. Denna person hyr sedan ut i andrahand till en hyresgäst. Upplägget görs för att antingen kunna lägga på en oskäligt hög hyra eller kringgå besittningsrätten.
