Evelina tvingades låna för att kunna hyra i Köpenhamn
Fem trappor upp hämtar vi andan. Det finns ingen hiss i det gamla gulteglade hyreshuset i fashionabla Frederiksberg i Köpenhamn. Här bor Evelina Morvai sedan drygt ett och ett halvt år.
– Det är inte lag på att man ska ha hiss i hus över fyra våningar, säger Evelina Morvai ursäktande när hon öppnar dörren.
Hon är Malmöbon som tröttnade på att jobbpendla. Efter ett par år med försenade, överfyllda och inställda tåg tog hon steget över Sundet på ett mer permanent sätt. Eller i alla fall på fem års sikt. Det är så länge hon har hyreskontrakt på tvårummaren en kort promenad från en av Köpenhamns nya metrostationer. Det är högt i tak, stuckaturer, nymålade väggar och slipat trägolv. Men smakar det så kostar det. I svenska kronor betalar hon 19 000 i månaden.
– Visst är det mycket pengar. Hyrorna är högre i Köpenhamn och jag ville bo centralt för att slippa pendla, säger Evelina Morvai.
Hon letade länge utan att hitta någon lägenhet.
– Standarden är ofta lägre än vad vi är vana vid.
Till slut fick hon hjälp via sitt arbete på Nordiska ministerrådet. Just den här hyresvärden är specialiserad på tidsbegränsade kontrakt till personer som jobbar tillfälligt i Danmark, vilket kan vara en bidragande orsak till den saftiga hyran.
Även Jakob Møldrup-Lakjer, juridisk chef på den danska hyresgästföreningen LLO:s avdelning i Köpenhamn, tycker att hyran är väl hög, trots att den ligger i ett både centralt och populärt område. Men det är generellt dyrt att bo i Köpenhamn. Betydligt dyrare än i Malmö, enbart en halvtimmes tågresa bort. Efterfrågan på bostäder är stor och marknaden tillhör uthyrarna. Passar det inte står hyresgästerna på rad. På bara tio år har hyrorna stigit med 50 procent i huvudstaden. Till allmännyttiga lägenheter är det upp till 25 års kö. Hyresvärdarna sätter villkoren, depositioner och förskottshyror på upp till sju månadshyror är tillåtet.
Evelina Morvai fick låna pengar för att kunna betala de fem månadshyror hennes värd krävde innan hon flyttade in. Något förhandlingssystem motsvarande det svenska, där Hyresgästföreningen och hyresvärdarna ska komma överens om justeringar av hyran, finns inte.
– Det är enormt svårt att komma in på bostadsmarknaden i Köpenhamn. Det stora problemet är hyresnivåerna. Hyrorna förhandlas inte utan ”värderas” och sätts i relation till hyran i motsvarande lägenheter. Det gör att hyresnivåerna har kunnat saxas upp, säger Jakob Møldrup-Lakjer.
LÄS OCKSÅ: Så vill den danske bostadsministern sätta stopp för stigande hyror
Dessutom är lägenheten mindre än vad som anges på kontraktet. Jakob Møldrup-Lakjer talar om danska kvadratmeter och svenska kvadratmeter. I Danmark räknas husets alla gemensamma ytor. Den som har tillgång till ett stort trapphus kommer med andra ord att märka det på kontraktet. 81 kvadratmeter står det på Evelinas. Omkring 70 är nog mer rätt.
Kök och vardagsrum ligger i fil mot gatan. Från köksfönstret syns gaveln på en simhall. Genom stora fönster ser man folk springa på löpbanden, som står på rad i simhallens gym. Sovrum och badrum med tvättmaskin ligger in mot gården. I hallen finns en skranglig baktrappa i trä som leder ned på den gemensamma gården där tvättlinorna står på rad.
– Det känns lite Sverige på femtiotalet. På somrarna får man skynda sig ner om man ska få plats med tvätten, säger Evelina Morvai.
Hon är uppvuxen på Rosengård. Efter ett par år i Åkarp har hon bott i olika hyresrätter i Malmö, senast i nybyggda Västra hamnen. Hon har märkt en hel del skillnader mellan länderna. Danskt ”hygge” i all ära men i ett hyreshus håller sig alla på sin kant. Och det är inte särskilt lätt att lära känna danskar, tycker hon. Evelinas umgänge består mest av folk i hennes egen sits, som har flyttat hit från andra länder.
– Annars är ju danskar mer avslappnade. På jobbet bjuder vi på tårta och bubbel när någon fyller år, inte kaffe. Och man röker fortfarande lite överallt. Men jag som är van vid att ha kontakt med mina grannar reagerar på att man bara säger på sin höjd hej.
I Danmark är det generellt sämre med garderober och det saknas städskåp – hemma hos Evelina står mopp och skurhink bakom en dörr i köket. Fönstren är dåligt isolerade och när hon flyttade in fanns det ingen brandvarnare.
– Jag fick hjälp av vaktmästaren att sätta upp en i hallen men när jag undrade om de inte satte upp i alla lägenheter blev han förvånad: Hur skulle det se ut? Det hade blivit hur dyrt som helst.
Det går att sopsortera men ska hon samla matavfall måste en särskild hållare kvitteras ut på kommunen.
– Man måste ta en kölapp och sitta och vänta. Jag har inte orkat det än.
Tidsbegränsade kontrakt gäller egentligen enbart under ett antal specifika villkor. Vill hon inte flytta ut skulle hon kunna driva sin sak i danska motsvarigheten till hyresnämnden, menar Jakob Møldrup-Lakjer. LLO är liksom Hyresgästföreningen en medlemsorganisation, men utan hyresförhandlingar är deras uppdrag lite mer begränsat. De driver bostadspolitik och ger juridisk hjälp. De har tagit ställning mot höstens uppmärksammade ghettopaket där 11 000 hyresgäster riskerar tvångsförflyttning, och de har drivit frågan om en förändring av lagen för att kunna sätta stopp för de stora privata fastighetsägare och kapitalförvaltare som satt i system att renovera och sedan höja hyrorna rejält. Jakob Møldrup-Lakjer nämner Blackstone, Heimstaden och Akelius.
– Vi har drivit på för att stoppa den utvecklingen och nu är en lagändring på gång, säger Jakob Møldrup-Lakjer.
Evelina Morvai saknar Malmö, men inte tillräckligt för att vilja flytta hem igen, än på ett tag. Hon är ofta i Sverige och där fyller hon på förråden med det hon saknar mest.
– Ostbågar. Det har jag svårt att klara mig utan.
- Søndermarken, en mysig park i Frederiksberg. Här finns också Cisternerna, Köpenhamns gamla vattenreservoar, som har förvandlats till ett underjordiskt konstmuseum.
- Værnedamsvej – en liten gata i centrala staden känt som lilla Paris. En dröm för frankofiler.
- Café Taxa vid Nørrebroparken.
- Det finns i huvudsak tre typer av lägenheter i Danmark: ägarlägenheter, andelslägenheter som motsvarar svenska bostadsrättslägenheter och hyreslägenheter. Det finns flera varianter av hyreslägenheter. Du kan hyra privat, av en privat hyresvärd och av allmännyttan. De styrs alla av lite olika regler. Läs mer på LLO, motsvarigheten till svenska Hyresgästföreningen.
- Var säker på att uthyraren finns. Vid varje terminsstart blir många hyresgäster lurade när de betalar förskottshyror på lägenheter som inte existerar.
- Se över villkoren i kontraktet. Vilken är hyran, vad ingår i hyran och vad förbinder du dig till som hyresgäst. Får du ett nytt kylskåp om det gamla går i sönder? Får du tillbaka depositionen när du flyttar?
- Det är vanligt att hyresvärden begär både tre månades deposition och ett par extra månadshyror. Gränsen går vid sju månadshyror – mer än så får inte hyresvärden ta ut.
