Experten: Därför kan exploderande sprejburkar flytta väggar
Vid 23-tiden på fredagen den 8 oktober skakades en fastighet på Stengatan i Luleå av en kraftig smäll. Ett 20-tal hyresgäster i fastigheten på Stengatan på Bergnäset i Luleå fick hals över huvud lämna sina hem och ute på gården såg de att en lägenhetsvägg på tredje våningen tryckts ut.
Fyra personer befann sig i enrummaren där en sprejburk på en spis exploderade, men ingen skadades allvarligt. Polisens tekniska undersökning visade senare att det var en flaska doftsprej som exploderat. Den hade stått på en het spisplatta.
Att en till synes liten sprejburk kan ge så stora skador som det blev i lägenheten i Luleå är inte så konstigt som det verkar. Problemet är just att behållaren är så liten.
– En gasolflaska till exempel, har en övertrycksventil. Ökar trycket öppnas ventilen och behållaren klarar sig, säger Mattias Andersson vid Medelpads räddningstjänstförbund.
– I en liten sprejburk finns inte plats för säkerhetsventiler. En sådan har i stället en kupolformad botten. Ökar trycket kan burken expandera där. Men fortsätter trycket att öka smäller det så klart.
Mattias Andersson berättar att det ofta vid bränder hörs mindre explosioner. Det är oftast just sprejflaskor och liknande som i hettan expanderar till bristningsgränsen.
I december 2019 skedde en liknande explosion i en lägenhet i Lund. Där skulle hyresgästen baka och satte på ugnen utan att tänka på att det låg sprejburkar i den. På samma sätt som i Luleå trycktes ytterväggen ut. Även ytterdörren gav med sig och hamnade i trapphuset.
Gemensamt för explosionen i Lund och Luleå var inte bara sprejburkar. Det var också små lägenheter.
– Det behöver inte vara stora flaskor för att skapa högt tryck om de exploderar. Om det dessutom är något brandfarligt innehåll, blir smällen ännu kraftigare, säger Mattias Andersson.
– Är det dessutom i ett litet utrymme blir tryckhöjningen väldigt stor. Våra bostäder är väldigt täta, inte minst ur energisynpunkt. Tryckhöjningen måste ta vägen någonstans, då ger sig den svagaste punkten. Det kan förklara varför en liten sprejburk kan flytta en vägg.
Sven-Olof Leppäniemi och hans sambo bor på våningen under den drabbade lägenheten. När det small undrade de vad som hänt.
– Vi gick ut på balkongen och tittade upp. Där stack delar av fasaden ut och delar av den låg på marken. Efter stund kom polis, ambulans och räddningstjänst. Strax därpå knackade det på dörren och vi blev evakuerade, berättar Sven-Olof Leppäniemi.
– När vi kom ut var det panikartat. Människor var så klart chockade och oroliga.
De evakuerade hyresgästerna härbärgerades på hotell och fick vänta nästan en vecka innan de fick klartecken att de kunde åka hem.
– Det var väldigt skönt att få komma hem igen. Borta bra, men hemma bäst, säger Sven-Olof Leppäniemi.
Det är kommunala fastighetsbolaget Lulebo som äger den aktuella fastigheten. Hyresgästerna informerades varje dag under evakueringen. Sven-Olof Leppäniemi tycker att bolaget hanterade händelsen bra.
– Vi har informerats och fått chansen att ställa frågor. Det har fungerat riktigt bra.
Fastighetschefen på Lulebo, Rickard Lindbäck, var dagen efter på plats för att se skadorna med egna ögon.
– Jag är så glad att ingen skadades allvarligt. Vi kunde påbörja reparationerna efter några dagar. Förutom ytterväggen behövde hela lägenheten fixas, säger han.
Väggen trycktes ut, men alla fönster är hela. Är det något fel i konstruktionen?
– Nej, byggnadens bärande delar är hela. Ytterväggarna är murade mellan de bärande delarna och därför, inte svaga, men aningen vekare. Det är murblock med isolering utanpå och till sist puts. Varför inget fönster gick sönder har jag inget svar på. Men det måste ha skapats ett väldigt högt tryck inne i lägenheten i och med att väggen trycktes ut.
Hyresgästerna kunde inte utnyttja sina lägenheter under närmare en vecka. Kommer de att kompenseras på något sätt?
– Hyresgästernas försäkringsbolag hanterar det mesta. Men vi har beslutat att ta hand om självriskerna. Om det blir någon annan form av kompensation får vi se, säger Rickard Lindbäck.
– När vi släppte tillbaka hyresgästerna var deras lägenheter i full funktion.
• I Sverige saluförs årligen uppemot 100 miljoner aerosolbehållare, i vardagligt tal kallade sprejburkar.
• Brandfarliga eller extremt brandfarliga aerosoler betraktas som behållare med brandfarlig gas och ska hanteras som sådana.
Källa: MSB
