Experten: Vräkningar skapar otrygga barn
Efter ett års rättsprocesser kastas barnfamiljen på Rosengård ut från sin lägenhet hos Victoria Park. Orsaken; grannar som klagat på ljud från barnen och deras lek.
– Vi har inte hittat någonstans att bo än. Vi behöver hjälp med det här, att hitta en ny lägenhet. Vi ringer runt varje dag och försöker hitta en lösning, säger pappan i familjen till Hem & Hyra.
I december kom Svea hovrätt fram till att familjen var tvungen att flytta. Något som inte kan överklagas. I domen stod det att domstolen hade vägt in FN:s barnkonvention i bedömningen inför sitt beslut.
”Även med beaktande av barnens bästa anser hovrätten att det finns tillräckligt starka skäl för att hyresavtalet ska upphöra”.
Familjen på totalt nio personer med sju barn i åldrarna fem till femton har fått tre månader på sig att hitta en ny bostad. Och det kan bli svårt.
Så hur ser situationen ut generellt för barnfamiljer som hamnar i den här situationen? Tove Samzelius är rådgivare åt Rädda Barnen och doktor i socialt arbete vid Malmö universitet. Hon har djupgranskat ämnen som rör just barn, hemlöshet och fattigdom. Frågor som är tätt knutna till hyresmarknaden och hur den fungerar.
Hur påverkas barn i en familj som kastas ut från sitt hem?
– Det beror såklart på om man har någonstans att ta vägen. I fall där det är personer som har svaga ekonomiska resurser, inte så mycket kontaktnätverk och många barn. Då är det svårt. Har man blivit vräkt en gång är det svårt att komma tillbaka på bostadsmarknaden. Socialtjänsten ser det som individens ansvar att lösa sin egen boendesituation. Det man erbjuder en vräkt familj idag är bara tillfälligt tak över huvudet, om man inte kan lösa det själva. Det är vandrarhemsboenden och som det ser ut i Malmö idag är det en vecka i taget. Det får oerhört negativa konsekvenser för barn att leva under så otrygga förhållanden. Det här påverkar allt i deras liv; utbildning, psykiskt och fysiskt välmående och relationer i familjen mellan föräldrar och barn. Ofta hamnar man väldigt trångt. Utifrån ett barnperspektiv, och Rädda Barnens perspektiv, så ska vräkningar alltid undvikas
Barnfamiljer har varit en stor grupp i Malmö stads akutboenden, hur påverkar det barn att växa upp under sådana former?
– Det finns ingenting positivt med det. Sen hanterar barn såklart saker på olika sätt. Vissa blir mer inåtvända och kanske får ont i magen. Vissa kan bli utåtagerande. Det beror också på vilken ålder de är i. Tonåringarna blir ofta väldigt arga, på myndigheter eftersom man har blivit behandlade så här. Det skapar en enorm otrygghet hos barn.
Vad är kommunens ansvar när något sådant här händer?
– Utifrån socialtjänstlagen, och här finns en konflikt, ska socialtjänsten som kommunens representant verka för att barn och unga växer upp under goda villkor. De ska också tillgodose att de har en skälig levnadsstandard. Men det faller i rättspraxis. Vi kan se en förskjutning hur ansvaret tolkas juridiskt. Fler och fler domar i Kammarrätten tolkar socialtjänstlagen otroligt strikt. Det innebär rent konkret att man i stort sett lägger över allt ansvar på familjen. Jag skulle säga att man gör det utan att ta hänsyn till den omgivande kontexten. De ekonomiska och sociala villkoren och tillgången på bostäder och hur svårt det är för vissa grupper att få tillträde på bostadsmarknaden. Det tar man inte hänsyn till i rättspraxis. Det är som att det är två separata sfärer och det blir fel för de individer som drabbas.
Vad innebär barnperspektivanalys och vem ska göra den?
– Det ska man göra i alla beslut som fattas där det finns barn involverade. Man ska göra en grundlig analys och se hur barn påverkas av beslutet som fattas. Jag tittade på den där domen [Svea hovrätts dom om familjen Rosengård] och jag kan säga direkta att det där inte är en barnkonsekvensanalys. Det är inte tillräckligt i ett rättsligt dokument eller beslut skriva att vi har beaktat barnperspektivet utan man måste också göra en analys av hur barnen påverkas av situationen. Är det en vräkning så måste man göra en analys av familjens situation och det som blir troligt om de inte lyckas lösa sin boendesituation, vad kan det få för konsekvenser för barnen.
Finns det tillräcklig kompetens?
– Forskare vid Malmö universitet gick igenom akter i Malmö stad och tittade just på barnkonsekvensanalyser och hur barnperspektivet hade beaktats i beslut som hade med boende att göra och konstaterade att det var väldigt bristfälligt.
Vad blir konsekvensen av en utebliven analys?
– Att barn ofta hamnar i situationer och lever under förhållanden som i ett välfärdsland som Sverige med mycket resurser ör oacceptabla. Det påverkar barn väldigt negativt och får långtgående konsekvenser.
Hur bra är hyresvärdarna på att väga in barns bästa vid vräkningar?
– Det går inte att generalisera utan är väldigt olika. Privata företags huvudsyfte är att driva företag. Sen att de ibland de säger att de tar socialt ansvar, det är mera utåtriktat och kanske inte lika mycket i enskilda fall. Tolkningsutrymmet i lagstiftningen är stort och det råder mycket otydlighet runt rättigheter och skyldigheter när det gäller boende i Sverige. Det blir väldigt mycket upp till hyresvärden. Barn låter och en barnfamilj måste också kunna bo någonstans. Man kan tycka från ett moraliskt perspektiv att fastighetsägarna skulle kunna göra mer och inte driva lika hårt. Men i slutändan är det lagstiftning, kommun och stat som måste tydliggöra det.
