Experter kräver nya regler för hissar

Sverige har ett av Europas äldsta hissbestånd. Delvis på grund av att vi skonades av andra världskrigets förödelse. Men med det följer också problem. Dagens regler tillåter nämligen hundraåriga hissar att ha samma säkerhetsnivå som när de installerades. Sådana finns det inte många av, men hissar från 40, 50 och 60-talet är det gott om.

Barnen i artikeln bredvid drabbades av hisskonstruktioner med två olika överhängande riskfaktorer. För stort avstånd mellan dörr och hisskorg, och hissar utan dörr på hisskorgen – sådana som man kan se väggen susa förbi vid färd. Experter uppskattar antalet i riket till 5 000 av den tidigare konstruktionen och 30 000 i det andra. I båda fallen är klämrisken den stora faran.

Läs ocksåEfter Hem & Hyras granskning: Ramstedts Landiabolag tvingas betala 343 800 för farliga hissar

Exakt hur många som finns är det ingen som vet. Tidigare sköttes besiktningarna av statens anläggningsprovning men efter avregleringen av kontrollmonopolet 1995 försvann också den övergripande bilden över antalet incidenter. Nu har hissförbundet åter tagit ett initiativ och samlat upp olyckor, stora som små, från hela landet. Den har än så länge bara jämförbara tal från 2016 till dags dato. Detta är första gången dessa siffror publiceras offentligt och när Daniel Nyman, ordförande i förbundet, analyserar siffrorna – totalt 631 under 2016-2017 – ser han att olyckorna blivit något fler. Och att det i flest förekommande fall handlar om hissar som inte stannar i nivå. Där är risken för att snubbla överhängande. Särskilt för äldre människor.

Den näst vanligaste skadan är klämskador av olika slag. I hissar med saxgrindar i korgen är det lätt att nypa sig. Och som i fallet med pojken i Norsborg, när armen sugs ner tre decimeter mellan schakt och hissdörr innan säkerhetskontakten bryter och stoppar – sådana hissar är vanliga. Särskilt i miljonprogrammets fastigheter.

De mest dramatiska olyckorna går att förebygga tämligen enkelt genom skyddsplåtar. Men Hissförbundet är kritisk mot det regelverk som finns i dag.

Läs ocksåKörs hissen trots körförbud? Så kan du anmäla en farlig hiss

– Man behöver se över det. Enligt dagens regelverk ska det inte kunna fastna barn på det här sättet men det har det ju bevisligen gjort, Säger Daniel Nyman.

Fredrik Gustafsson är säkerhetschef på Kone, den enskilt största hissaktören som representerar ungefär 20 000 av Stockholms cirka 50 000 hissar. Han uppskattar att livslängden på en hiss är cirka 20-25 år och när den byts ut så måste även andra nya säkerhetsdetaljer införas, nödtelefon, skydd i dörröppning, med mera. Men när han visar en intakt hiss från 1944 på Vegagatan, med öppen elektricitet med risk för elstötar, snubbelrisk vid insteget, ingen nödtelefon och en trasig lampa i taket – då illustrerar han problem som är representativt för många hissar: allt är godkänt vid besiktning utom den trasiga lampan. Orsaken? Det finns flera. Det är dyrt för fastighetsägare att byta till nyare hissar. Från 200 000 kronor och uppåt. Så länge det inte finns några krav så fortsätter tillfälliga reparationer utan utbyte till modernare lösningar.

– Det som gjordes på 40-talet har ju otroligt bra kvalitet, men det finns bättre och säkrare grejer. Med en modernare hiss kan folk också bo kvar längre i husen. Vi har nästan varit för duktiga tidigare och reparerat sådant som egentligen passerat sin livslängd. Därmed har vi ”skjutit oss själva i foten litet” säger han.  Åtgärdsförslaget för just denna hiss ger han snabbt och konkret.

Läs också"Omedelbar risk för säkerhet och hälsa" - hissar med körförbud används ändå

– Byt ut allt. Här kan ju ingen med funktionshinder bo.

Det finns fler som är kritiska mot Boverket. Krister Hag är fristående konsult och var den som utredde incidenten med treåriga Emma. Han vill att den typen av hiss skall ändras så den blir säker och han har rapporterat sina synpunkter direkt till Boverket.

– Jag har blivit personligt engagerad i det här. Jag kan inte leva med att ett barn till råkar illa ut bara för att jag inte sagt något, säger han.

Olov Lindgren, hyresvärden till den aktuella fastigheten vill också att regelverket ska ses över.

– För att förhindra att liknande incidenter skall kunna inträffa, skriver företagets kommunikationsansvarige Jeanette Ljungberg.

Krister Svensson på Boverket säger att myndigheten helt enkelt inte kan ställa ytterligare krav utan att få ett ytterligare bemyndigande. Och att diskussioner i den riktningen kommer att ske med regeringskansliet och branschorganisationer i närtid. Att det inte går fortare beklagar han.

– Det är givetvis olyckligt om andra inte upplever att vi gör något och tar i så fall till oss av kritiken, säger Christer Svensson.

Fredrik Gustafsson är en av dem väntar otåligt på åtgärder. Det var nu nästan ett halvår sedan Boverket aviserade åtminstone ett antal informationsinsatser. Men ingenting har hänt mer än att ytterligare några personer har klämt sig och en några andra har snubblat och slagit sig.

– Vi är ju oroliga att det snart händer något värre, säger Fredrik Gustafsson.