Få av brotten vid Husbyuppror utreds
– Vi vet sedan tidigare att åklagarna normalt lägger ner mer än 90 procent av ärendena om huruvida polisen använt mer våld än nödvändigt vid ingripanden, så kallat övervåld, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet.
Hon anser att det i dag riktas för mycket uppmärksamhet mot det våld som några ungdomar utför, samtidigt som vi bortser från det strukturella våld som riktas mot ungdomar som bor i förorterna.
– Det handlar om ett mera symboliskt och psykologiskt våld. Precis som författaren Jonas Hassen Khemiri skrev i brevet till justitieminister Beatrice Ask så blir de här ungdomarna exkluderade av samhället och diskriminerade av politiker och samhällsinstitutioner. De blir stoppade av polisen utan misstanke om brott – bara på grund av hudfärg eller utseende.
De senaste årens upplopp i flera europeiska länder har utlösts efter polisingripanden som uppfattats som tveksamma av de kringboende.
– Precis som oroligheterna i Frankrike och England, utlöstes upploppen i Husby av en polishändelse som behövde en förklaring. En äldre man sköts av polisen med 15-16 skott i sin lägenhet, säger Irene Molina.
Men hon tycker inte att det är förvånande att polis och åklagare valt att lägga ner förundersökningarna i de flesta av de 400 polisärendena efter händelserna i Husby.
– Om man inte kan bevisa brott är det inte konstigt. Åklagarna väljer alltid de fall de kan driva vidare till en juridisk process. Men om anmälningarna gäller brott begångna av polisen går de alltid att bevisa. Det finns alltid register över vilka personer som tjänstgjorde var och med vad.
Västerortspolisens Daniel Ångman, som utrett många av anmälningarna, förklarar för Sveriges Radio att det varit svårt att identifiera gärningsmännen. Det är Ekoredaktionen som sammanställt utfallet för de 400 polisanmälningarna.
– Mycket är ju sådant som i stort sett är omöjligt att lösa. Det finns inga vittnen, ingen som har sett något. Det är mycket folk, många maskerade, det är mörkt, och många poliser behöver ju skydda sig mer än att titta vad efter som händer, säger han.
Mattias Rosenqvist, chef för boutvecklingsenheten på Hyresgästföreningen, anser inte att det begränsade antalet åtal kan skyllas bara på polisen. Troligen har utredningsarbetet försvårats av att Husby är ett ganska litet område med många personer som känner varandra.
– Men om så mycket som 90 procent av ärendena lagts ner är det väl klart att Husbyborna kan få en känsla av att polisen inte gör sitt jobb. Det kan dock vara svårt både med identifiering av maskerade personer och problem med att få vittnen att ställa upp när den som begått brottet kanske är ens granne, släkting eller väns barn, säger han.
Rosenqvist är inte så orolig över att det stora antalet nedlagda ärenden ska påverka stämningen bland de boende i Husby. Det avgörande är om det gått att återskapa en känsla av trygghet i området.
– Nu beskrivs läget som lugnt och det finns många goda krafter som verkar i området. Såväl lokala organisationer som hyresvärdar jobbar för ett bättre klimat. Till exempel Svenska Bostäder fortsatte sitt renoveringsarbete trots att de rekommenderades att avbryta det, säger Mattias Rosenqvist, och påpekar att bostadsbolaget fått ökat förtroende i Husby under den senaste tiden.
