Få skyddsrum i nya stadsdelar
Vad skulle du göra om du satt vid köksbordet och hörde att flyglarmet gick? För många som bor i miljonprogramsområden är svaret självklart: man skyndar sig ner i skyddsrummet i källaren. Men i nya hus och stadsdelar saknas den möjligheten.
– Jag antar att jag skulle springa ditåt, till BMC, säger Philip Lilja och pekar med handen mellan de nybyggda bostadshusen.
Han har precis flyttat till en hyresrätt i stadsdelen Rosendal i Uppsala och kollade därför upp var de närmaste skyddsrummen finns. BMC – Biomedicinskt centrum – är en del av Uppsala universitet och har flera skyddsrum i källaren. För de hyresgäster i Rosendal som har kortast dit handlar det om en joggingtur på ungefär en halv kilometer, för de som har längst drygt en och en halv. Något närmare ligger Rosendalsgymnasiets skyddsrum, men där finns bara 130 platser.
– Det är dåligt att det inte finns några skyddsrum i nya hus, säger Philip och kisar mot solen.
Många Rosendalsbor är ute i vårvädret. I nästan varje gathörn hörs bankande och brummande från olika bostadsbyggen. Men enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har det inte byggts några nya skyddsrum i Sverige efter 2002, i samband med att statligt stöd slutade betalas ut. Då fanns en golfbana på det tidigare militärområdet Rosendalsfältet. Idag bor tusentals personer här. När stadsdelen står klar 2030 är planen att den ska rymma bostäder för 10 000 Uppsalabor.
Diskussion om skyddsrum i stadsdelsgrupp
Emelie Peterson och sambon Adrian Nordmark kommer gående över en innergård på Kansliskrivargatan. De flyttade hit i november och berättar att folk har skrivit om var de närmaste skyddsrummen finns i en Facebook-grupp för stadsdelen.
– Tidigare har det inte varit lika aktuellt, men jag har faktiskt tänkt på det förut också, för jag har sett skyddsrumsskyltarna på äldre hus. Men det är inte ens säkert att de gamla skyddsrummen är i ett skick så att de kan användas. Det är klart att i och med kriget i Ukraina tänker man mer på att det ska vara tryggt om något händer. Det behöver ju inte vara ett krig, utan kan vara en naturkatastrof också, säger Emelie.
Det finns bara skyddsrumsplatser till ungefär 70 procent av alla som bor i Sverige. Tanken har aldrig varit att platserna ska räcka till hela befolkningen, utan finns främst som ett alternativ i tätbefolkade områden som är svåra att utrymma. Men mycket har hänt sen skyddsrummen byggdes. Svenskarna har blivit betydligt fler, samtidigt som många mindre tätorter i Sverige har tappat invånare. Förra våren tillsatte regeringen en särskild utredare, Britt Bohlin, som bland annat ska titta närmare på om fler skyddsrum bör byggas. Senast i november i år ska hon presentera sina slutsatser.
”Inte givet att skyddsrummen är viktigast”
Kommunalrådet Erik Pelling (S) har varit en drivande kraft bakom att öka takten på bostadsbyggandet i Uppsala under de senaste åren, när bland annat de nya stadsdelarna Rosendal och Bäcklösa vuxit fram.
Sett ur ett Uppsalaperspektiv – tror du att antalet skyddsrum skulle behöva öka?
– Ja, jag tror att det behövs fler skyddsrum. Men det är fastighetsägarna som ansvarar för dem och idag är det olagligt för oss att kräva att någon bygger skyddsrum. Vi kan som kommun själva bygga skyddsrum till exempel när vi bygger skolor, men då blir det på bekostnad av annat, som lärartjänster, och det är inte försvarbart. Vi väntar in en lagändring och nya statliga bidrag, säger Erik Pelling.
Under tiden jobbar Uppsala kommun med att stärka beredskapen på andra sätt – den 9 mars antog kommunstyrelsen ett program med nio punkter.
– Det handlar bland annat om att bygga upp krislager av mat inom kommunala verksamheter och förbättra beredskapen mot cyberkrigsföring. Det är verkligen inte givet att det är skyddsrummen som är viktigast, även om det ofta är det man tänker på först, säger han.
”Hör hemma i en annan tid”
I korsningen Soldathemsvägen-Kansliskrivargatan i Rosendal kommer Carolina Llanos och Anders Thorsted gående med Astrid, tre veckor, i barnvagnen. Vet de vart de skulle ta vägen vid ett flyglarm?
– Nej, jag har ingen aning, säger Carolina.
– Jag föreställer mig att vi skulle ta oss ner i källaren i vårt hus. Det är inget riktigt skyddsrum där, men jag tror att det skulle vara min instinkt. Vi bodde i ett annat hus i Rosendal tidigare och det hade inte ens någon källare, så då hade jag inte alls vetat vart vi skulle ta vägen. Vi jobbar på BMC och det är en ganska robust gammal byggnad, så det kanske är där vi borde vara om något händer? säger Anders.
Trots osäkerheten om var de skulle ta vägen tycker han inte att Sverige borde bygga fler skyddsrum i nya stadsdelar.
– Jag tycker att det hör hemma i en annan tid. Just nu känns det lite mer som att något skulle kunna hända, men jag vet inte om det är en bra prioritering att lägga en massa pengar på att bygga nya skyddsrum, säger han.
– Situationen idag känns ganska läskig, så det kanske ändå vore en bra idé att bygga nya? säger Carolina.
- Det finns skyddsrumsplatser till ungefär 7 miljoner personer i Sverige. Tanken är inte att de ska räcka till alla, utan finns framför allt som ett alternativ i områden som är svåra att utrymma, till exempel i städer.
- Man tillhör inget särskilt skyddsrum utan kan ta sig till det som är närmast. MSB har en karta där man kan söka efter de närmaste skyddsrummen: msb.se/sv/verktyg–tjanster/skyddsrumskarta
- Skyddsrummen har förstärkta väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och delar från rasande hus. De har också särskild ventilation som ska minimera effekten av giftiga gaser.
- Om man inte har ett skyddsrum i närheten kan man försöka ta sig till något annat skyddande utrymme, till exempel en källare, en tunnel eller en tunnelbanestation.
Källa: MSB
