Fattigfällan: Inger, 70, måste jobba för att klara sin hyra
Inger Stark går runt och pysslar på sin kolonilott i Skarpnäck. Kolonilotten är hennes oas, den som ger henne kraft de dagar hon oroar sig som mest över om pengarna ska räcka till. Katten Gudrun, som i vanliga fall är innekatt, gillar också att stryka omkring på lotten.
Inger Stark har 2 500 kronor i månaden att leva på när hon betalat hyra och andra fasta utgifter.
– Det är i det närmaste omöjligt att klara sig på det, säger hon.
Hon har jobbat sedan hon var 16 år, bland annat inom barnomsorgen. Trots ett långt arbetsliv får hon vända på slantarna med en pension på 12 000 kronor efter skatt.
– Efter att jag har betalat mina fasta utgifter inklusive hyran har jag ungefär 2 500 kronor kvar, och då är det en bra månad då jag har jobbat extra. Det är verkligen knapert, jag vill kunna ha råd att till exempel köpa presenter till mina barnbarn och barnbarnsbarn.
För tvåan i Farsta betalar hon 6 100 kronor i månadshyra. Sedan sex år tillbaka är hon änka och får stå för alla utgifter på egen hand.
– Jag ansökte om bostadstillägg en gång men fick avslag. Det kan hända att jag har rätt till det nu, jag ska söka igen. Pensionssystemet bygger på att man är två, det blir en oerhörd skillnad när man blir ensam. Jag får hela tiden tänka väldigt noga över vad jag handlar, säger Inger Stark.
Från och med nästa år kan pensionärer med högre hyror få mer i bostadstillägg. Regeringen och pensionsgruppen föreslår att hyresnivåtaket ska höjas. I dag går taket för beräkningen vid en månadshyra på 5 600 kronor.
Efter årsskiftet föreslås taket bli 7 000 kronor i månaden för ogifta. Det innebär att det maximala tillägget höjs från 5 560 kronor till 6 540 kronor per månad.
Men trots den föreslagna höjningen är det inte tillräckligt menar pensionärsorganisationen PRO.
– Tillägget har legat på samma nivå under ett decennium, så det är en klar förbättring. Men vi tycker inte att ett tak på 7 000 är tillräckligt för att ha möjlighet att bo bra som äldre. 8 000 eller mer vore mer skäligt, säger Anders Thoré, sakkunnig inom pensionärers ekonomi för PRO.
Den föreslagna höjningen följer inte hyresutvecklingen, och Anders Thoré befarar att vi hamnar i samma situation igen efter några års hyreshöjningar.
– Särskilt nyproducerade hyresrätter är dyra. Ytterligare ett problem är när man renoverar och höjer hyrorna kraftigt. Det blir särskilt svårt för en ensamstående, säger han.
Ensamstående äldre kvinnor löper störst risk att hamna under gränsen för relativt låg ekonomisk standard. 2017 var det 162 000 kvinnor i Sverige som låg under fattigdomsgränsen, enligt Pensionsmyndigheten. Ett annat problem är att inte alla pensionärer som har rätt till bidrag söker det.
– Många ser fortfarande tillägget som ett bidrag trots att det är en del av pensionssystemet. Man vill kanske inte söka bidrag, säger Anna Eriksson, sakkunnig inom pensioner på SPF Seniorerna.
SPF hade också sett att taket höjts till minst 8 000 kronor.
– Även äldre med låga inkomster ska kunna efterfråga ett bra boende, säger Anna Eriksson.
Anders Thoré ser inte att bostadssituationen för seniorer blir bättre.
– Tyvärr tror jag att klasskillnaderna ökar. Vi har stora grupper i kvinnodominerande yrken där lönerna är låga och många jobbar deltid, vilket ger en låg pension, säger han.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S), tycker att det nya taket motsvarar hyran i det bostadsbestånd som är anpassat till äldres behov.
Varför är taket satt utan att följa kommande hyreshöjningar?
– Det är en fråga som diskuterats, men vi har landat i att det även framöver bör vara politiska beslut när taket i bostadstillägget ska höjas, säger Annika Strandhäll.
I oktober kommer Riksdagen att behandla regeringens förslag om att höja hyresnivåtaket för pensionärers bostadstillägg.
Inger Stark är med i Tantpatrullen som varje torsdag demonstrerar på Mynttorget mot det nuvarande pensionssystemet.
– Systemet skapar fattigpensionärer, och det är framför allt kvinnor som drabbas. Man ska inte behöva bidrag för att klara sig. Vi har slitit hårt och gjort en insats för samhället – ofta inom barnomsorg eller vården och lönas med en låg pension. Det är skandalöst och hör inte hemma i ett välfärdssamhälle.
För att få ekonomin att gå ihop jobbar hon extra som nämndeman i förvaltningsrätten. Mest orolig är hon över att inte kunna behålla arrendet på sin kolonilott, som hon köpte tillsammans med Ingvar som hon träffade 1981.
– Det kostar 4 000 per år och jag oroar mig ständigt över att inte få ihop pengarna. Under större delen av mitt vuxna liv har jag haft det kämpigt ekonomiskt, jag har varit ensamstående med barnen och varit sjukskriven för reumatism. Kolonistugan betyder allt för mig och har varit en tröst i sorgen efter Ingvar. Odlingen var vårt gemensamma intresse och jag pysslar med trädgården varje dag. Utan lotten skulle det vara fruktansvärt.
- Gränsen för relativ låg ekonomisk standard låg under 2017 på 12 100 kronor i månaden, netto efter skatt och bidrag.
- 15 procent av kvinnor över 65 år räknas som fattiga i Sverige.
- Andelen svenska personer från 65 år som lever under EU:s gräns för risk för fattigdom är högre i Sverige än i de andra nordiska länderna. (Cirka 312 000 personer 2017 enligt siffror från Eurostat, EU-kommissionens statistik och cirka 245 000 personer enligt pensionsmyndigheten.)
- Äldre med en inkomst som är lägre än 15 000 kronor i månaden efter skatt och som saknar större förmögenheter kan få bostadstillägg.
- Bostadstillägget är en del av grundskyddet som syftar till att ge pensionärer som inte har kunnat tjäna in en tillräcklig inkomstpension en rimlig lägsta nivå.
- Regeringen och pensionsgruppen vill höja både bostadstillägget och garantipensionen från och med den 1 januari 2020.
