Fettklump på 40 ton hittades i avloppsrör – här är proppen som dykare fick hugga bort
— Det här är den största fettproppen vi har stött på hittills.
Robert Sandgren, gruppchef för ledningsnät på kommunala bolaget Nodra i Norrköping, klickar upp en bild på sin datorskärm. Bilden visar en gulbrun massa i ett rör. Röret har en diameter på över en meter. Klumpen på bilden ser mjuk ut men är, enligt Robert Sandgren, stenhård.
Måste samlas in
Sedan årsskiftet måste alla hushåll samla in matolja och matfett. Robert är en av de som ser konsekvenserna av hushållens slarv.
– Fett hårdnar och sätter sig på rörens väggar. Med tiden byggs det på och orsakar stopp. När det blandas med annat, som tvål, tops, servetter och allt möjligt blir det som en armering.
Den här fettklumpen upptäcktes i närheten av Ljurarondellen när en av Norrköpings största matarledningar för avloppsvatten skulle renoveras. Dykare fick ta sig in i röret och hugga bort klumpen, som vägde över 40 ton.
— Vi höll på i flera dagar och fick spärra av en av våra mest trafikerade rondeller i stan, säger Robert Sandgren.
Om klumpen hunnit växa till sig ytterligare hade den kunnat orsaka ett allvarligt avloppsstopp som drabbat många Norrköpingsbor. Robert Sandgren konstaterar att det ofta inte är de som slarvar med att ta hand om sitt matfett som drabbas. Stoppet kan uppstå någon annanstans i ledningsnätet.
85 stopp per år
Under 2023 registrerade Nodra 67 avloppsstopp. Genomsnittet för de senaste sex åren är 85 per år. Hur många av dessa som beror på fett kan Robert Sandgren inte svara på.
— Men det är helt klart ett stort problem som medför stora kostnader, säger han.
Navestad och Svärtinge är de områden i Norrköpings kommun där problemen är störst.
På Nodras motsvarighet i Linköping, Tekniska verken, ger miljöingenjör Camilla Johansson en liknande bild.
— Vi lägger ett par miljoner kronor om året på fettproblem, säger hon.
Då ingår även förebyggande spolning av ledningar och underhåll kopplat till fett vid reningsverk och pumpstationer.
— Totalt sett krävs det många arbetstimmar, säger Camilla Johansson.
”Avloppet är ingen papperskorg”
För att försöka få Linköpingsborna att göra rätt bedriver Tekniska verken olika slags informationsinsatser. Bland annat bjuds alla elever i tredje klass in till studiebesök på avloppsreningsverket, en satsning som pågått i över 20 år. Men Camilla Johansson menar att det finns mer att göra och att insatserna behöver fortsätta.
— Avloppet är ingen papperskorg, säger hon.
”Behövs mer information”
När Hem & Hyra frågar några östgötar på stan om vad de gör med överblivet fett efter matlagning så varierar svaren.
Hyresgästen Gun Hector i Linköping medger att hon brukar skölja ur fet disk med hett vatten innan den hamnar i diskmaskinen.
– Jag vet att man egentligen inte ska göra så för att det kan bli problem, men jag vet inte hur jag ska göra i stället. Det behövs mer information om det här,
säger hon.
Lisa Ceesay från Norrköping har en egen lösning, som hon gärna tipsar om:
– Jag brukar använda en mjölkkartong som jag samlar fettet i. Sen slänger jag den i de vanliga soporna. Jag vet att man inte får spola ner det i avloppet, jag tror till och med att det står i någon lag, säger hon.
Kräver mycket syre
På avloppsreningsverket i Linköping träffar vi anläggningsingenjör Andreas Ahnström, som förklarar att fettet är ett problem på flera sätt.
– Förutom att det kan orsaka stopp så kan även den biologiska reningsprocessen påverkas negativt, förklarar han.
I reningsverkets bassänger finns mikroorganismer som bryter ner näringsämnen från kiss, bajs, matrester med mera. De behöver mycket syre för att kunna utföra sitt jobb, men blir det för mycket fett i vattnet så roffar det åt sig syret och reningen fungerar sämre. Det är svårt att avskilja fett från avloppsvatten. På avloppsreningsverket finns det två stora skrapor som försöker samla upp fett från vattenytan. Fettet går sedan vidare till en rötkammare där det blir biogas och kan göra nytta i stället för att orsaka problem. Men det bästa vore om det hamnade i rötkammaren direkt utan omvägen via vattnet.
Förorenat vatten kan hamna i naturen
Även de pumpstationer som finns utspridda i stan med uppgiften att samla ihop avloppsvattnet från närområdet och pumpa det vidare mot reningsverket får driftstörningar orsakade av fett. Om processen inte fungerar som den ska finns risk att förorenat vatten läcker ut i naturen. Vissa stationer är hårdare drabbade än andra och Andreas Ahnström tar oss med till en av de där problemen med fett är som störst. Den ligger i Ullstämma i södra delen av Linköping.
— Det är oklart varför det är så. När vi märker att det är extra mycket problem någonstans så brukar vi försöka uppmärksamma de som bor där på det. Ibland ger det effekt och ibland inte, säger han.
Ekängen, Lambohov, Skäggetorp och Berga är andra stadsdelar där problemen är större än på andra håll. Det går inte att dra någon slutsats om hyresgäster är bättre eller sämre än andra på att sköta sig, menar han. Däremot tycker han att det är bra om hyresvärdarna hjälper till att informera.
Stickande lukt
Inne i pumpstationen möts vi av en stickande lukt.
— Man blir lite avtrubbad när man jobbat länge med det här, säger Andreas Ahnström och tar täten nedför en smal spiraltrappa.
På golvet några meter under markytan finns pumparna. Andreas öppnar en lucka så att vi på nära håll kan se det avloppsvatten som kommer till stationen för att pumpas vidare. På ytan flyter klumpar som är upp till en decimeter stora.
— Det är fett, säger han.
I vattnet flyter också våtservetter, tamponger och en kondom.
— Inget av det ska egentligen vara här. Allt som inte är toalettpapper, bajs och kiss kan orsaka problem.
Han tror att det ständigt behövs fler informationsinsatser, men att det inte går att få alla människor att ändra beteende.
— Men når man en av tio så är det ändå något, säger Andreas Ahnström.
