”Fastighetsspekulation på fattigas bekostnad”
Kapitalstarka bolag som förvaltar pensionspengar. För kapitalet köper bolagen slitna miljonprogram när allmännyttan säljer. Bostäderna rustas upp och hyrorna höjs kraftigt. Känns beskrivningen igen? I ”Push” berättar Fredrik Gertten om det han kallar ett slags internationellt monster i form av anonyma fastighetsbolag som köper upp fastigheter med enda syfte: Att pengarna ska växa. Vi får följa Leilani Farha, FN:s speciella rapportör för rätten till bostad, som leder FN-initiativet the Shift, ett nytt perspektiv på bostaden som en social och mänsklig rättighet.
Varför ville du göra en film om bostäder?
När jag rest runt med mina tidigare filmer har jag slagits av att folk över hela världen pratar om hur dyrt det blivit att bo. Jag vill förklara vad som driver den rörelse som gör att fattiga människor tvingas flytta från sina hem och som gör det svårt även för poliser, lärare och sjuksköterskor att kunna bo i storstäder.
I Sverige köps miljonprogramshus upp, de renoveras och hyrorna höjs kraftigt. På andra håll i världen köps fastigheter upp, hyresgästernas drivs ut, och husen står tomma. Varför då?
Det finns för många människor som har för mycket pengar. Man vill bara förränta kapitalet. Det finns inget intresse av att vara värd.
Vem ska vara hyresvärd då?
Jag har inget emot privata fastighetsägare. Men jag vill att de ska ha ett hjärta för staden som husen ligger i. Det måste finnas ett långsiktigt tänk. Jag som bor i Malmö vill inte ha ett pensionsbolag från Chicago som värd. En god svensk fastighetsägare har mer gemensamt med sina hyresgäster än med en utländsk investerare utan intresse för staden.
Du visar i filmen hur stadsdelar i exempelvis London har rivits för att bygga lyxiga semesterbostäder, så kallade condors. Vem bor i dem?
Lägenheterna står tomma för det mesta. De köps som en investering. Jag pratade med en arkitekt som berättade om en uppfinning som håller igång rörsystemet automatiskt. Det är alltså ett problem att ingen spolar vatten för att ingen bor i husen.
Gemensamt för många av bolagen som köper upp fastigheter är att de förvaltar pensionspengar. Det kan alltså bli så att pensionspengar gör att fattiga pensionärer tvingas från sina hem?
Ja, precis så är det.
Varför är intresset så stort för hus med renoveringsbehov i förorter?
För att där kan tillväxten maximeras. Man letar efter undervärderade tillgångar. Det som är mest undervärderat är där fattiga människor har råd att bo. Som jag visar i filmen är hus i Valsätra i Uppsala, som var väldigt slitna, en toppinvestering. Tillväxten kan maximeras. Det går helt emot vad vi kanske tror: Att rika investerare är intresserade av fastigheter i toppskick i stadskärnorna. Investerarna anlitar de bästa juristerna för att läsa på om respektive lands lagstiftning för att förstå hur man kan runda den. I Sverige har man rundat bruksvärdesprincipen.
Hur ska utvecklingen vändas?
Historiskt sett har folk tvingats ställa sig upp för att förändra saker. Sverige är sent ute, vi har litat på den svenska modellen. Vi måste börja förstå att vi drabbats av ett internationellt fenomen. Det är första steget.
Fotnot: Push har Sverigepremiär den 6 september.
