Fler lever i energifattigdom – Caroline, 77: Det är verkligen kris
Det är inte lätt att nå Caroline Hallström. Hennes mobil och fasta telefon är båda avstängda. Telefonbolaget sade att hon var sen med räkningarna, själv säger hon att hon just har betalat.
Nu riskerar elräkningarna att bli sena, för utan mobiltelefon kommer hon inte åt den digitala brevlådan. Inte kan hon ringa elbolaget heller, utan telefon.
– Det är verkligen kris alltså – och ännu har vintern inte börjat, säger hon.
Det är slutet på oktober när vi ses. Ute är det fortfarande 10 grader varmt och i lägenheten 18,3 grader. Ett par av elelementen står på, men i rummet som Caroline Hallström använder som ateljé får de vara avstängda, trots att fingrarna blir stela i kylan och det blir svårt att måla. Vilket är synd, eftersom hon skulle kunna få in lite mer pengar annars.
Caroline Hallström är bildkonstnär och har i perioder även jobbat inom vården. Pensionen är minimal, ändå har hon hittills klarat sig och kunnat behålla trean där hon bott i 50 år. Den ligger i ett 1800-talshus på Mariaberget i Stockholm med mycket av den gamla charmen bevarad. Men kakelugnarna är utdömda och de rymliga rummen värms upp med gamla el-element. Eftersom det är kallhyra i huset hamnar kostnaden för uppvärmningen på hyresgästerna.
Redan när vi hälsade på för ett år sedan var Caroline Hallström förtvivlad. Elräkningarna hade stigit från 2 600 kronor för oktober till 4 500 kronor för november. För december landade de på 8 300 kronor.
Tillsammans med hyran är det mer än vad hon får in per månad. Hon fick tömma sina konton.
– Jag hade sålt några tavlor. Inte ett öre är kvar av det. Och så fick jag kulturstöd och lite pengar från olika konstnärsorganisationer. Det gick också åt. Allt gick till elräkningarna.
Energifattigdom även i Sverige
Energifattigdom är ett begrepp som knappast har använts i Sverige tidigare, men är desto mer vanligt i andra delar av världen. I Europa har det framför allt handlat om uppvärmning – om de hushåll som inte kan hålla tillräckligt varmt i sina bostäder eller som lägger mer än tio procent av sina disponibla inkomster på uppvärmning.
I Sverige har detta länge varit en ickefråga eftersom energipriserna varit låga och de flesta hyresgäster har varmhyra. Men med skenande elpriser kan förändringen gå fort.
En som tidigt sett tecknen är Jenny von Platten, forskare vid Rise, Research Institutes of Sweden.
I hennes pinfärska doktorsavhandling har hon undersökt energifattigdomen i Sverige, hur klimatomställningen kan bidra till att den ökar ännu mer och vilka som riskerar att drabbas.
– Kallhyra är en tydlig riskfaktor för energifattigdom. Den kan göra att hushåll ställs inför potentiella kompromisser mellan värme och andra utgifter, säger Jenny von Platten.
Fenomenet kallas ”heat or eat”-dilemmat. Mat eller värme. Energifattiga måste välja.
Jenny von Plattens forskning tyder på att barnfamiljer, och särskilt ensamstående föräldrar, är mer benägna att dra ner på andra utgifter för att klara energikostnaderna*. Pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna drar i stället oftare ner på energianvändningen, trots att de är hemma mycket och kan vara extra känsliga för kyliga bostäder.
Villaägare med goda inkomster kan både ha råd att betala höga elpriser och att isolera sitt hus för att sänka elkostnaderna framöver. Låginkomsttagare med kallhyra och direktverkande el däremot, kan inte göra något åt kostnaderna, förutom att sänka värmen.
Energieffektivisering drabbar fattiga
Bakgrunden till Jenny von Plattens forskning kring energifattigdom är nya krav från EU, som riktar in sig på de flerbostadshus som förbrukar allra mest energi per kvadratmeter. Deras ägare måste antingen förbättra husen – så att energianvändningen per kvadratmeter minskar – eller införa kallhyra, så att hyresgästerna motiveras att inte slösa på värmen.
Jenny von Platten kunde konstatera att dessa krav framför allt kommer att beröra hyresgäster med de allra lägsta inkomsterna. Det är oftast de som bor i husen med sämst energiprestanda, exempelvis i orenoverade miljonprogramsområden.
Hittills har få fastighetsägare valt att införa kallhyra. I stället har de satsat på att energieffektivisera husen, men även det drabbar hyresgästerna. Jenny von Plattens analys av data från alla renoveringar mellan 2013 och 2019 visar att stora renoveringar med kraftig energibesparing ledde till höga hyreshöjningar.
– I större renoveringar kunde vi se att ju mer energi som sparades, desto högre blev hyreshöjningarna.
De med lägst inkomster får alltså antingen kallhyra – med risk för energifattigdom – eller extra hög varmhyra, på grund av EU-kraven.
Stöd till dem som behöver
Det kan vara självklart att dåligt isolerade hus måste förbättras. Men frågan är vem som ska betala, menar Jenny von Platten. I avhandlingen visar hon att de som har lägst inkomster använder betydligt mindre energi per person än höginkomsttagarna, som har mycket större bostadsyta per person.
– Är det rimligt att de som förbrukar minst per person ska betala för energiomställningen? Eller är det villaägaren som har pool och fritidshus och använder mycket mer energi?
I den akuta situationen, när många hyresgäster med små resurser fasar för vinterns elräkningar, borde regeringens elprisstöd på samma sätt riktas mot dem som verkligen behöver det, tycker hon.
Därför är det viktigt att identifiera vilka grupper som har svårt att betala för sin uppvärmning och som drabbas extra hårt av en lägre inomhustemperatur, så att pengarna hamnar där de gör mest nytta.
– Utgångspunkten borde vara att varken energiomställning eller energikris ska leda till ökad ojämlikhet, säger Jenny von Platten.
Elstödet mer och mer försenat
Ett par dagar senare kliver den nytillträdda energiministern Ebba Busch (KD) upp på ett podium framför svenska fanor och EU-flaggor. Hon vänder sig mot kamerorna:
– Till svenska folket vill jag säga: Vi hör er! Pensionärer ska inte behöva vara oroliga för om de har råd att duscha. Vi hör alla föräldrar som är oroliga för om de ska kunna värma sina hus, utsatta barnfamiljer som är oroliga för att barnen ska behöva somna med kurrande magar.
Sedan presenterar Ebba Busch ett förslag till stöd för alla elkunder i södra och mellersta Sverige, där elpriserna har varit högst det senaste året. Liksom fjolårets stöd räknas det strikt efter vilken elförbrukning man har haft. Hon säger att det ska betalas ut i december.
I slutet av november meddelar Ebba Busch att det inte kan bli förrän tidigast i februari 2023.
Kommer inte att räcka
Om förslaget går igenom kommer Caroline Hallström på Mariaberget få knappt 7 000 kronor i februari. Det skulle naturligtvis vara underbart, tycker hon, men det kommer inte att räcka. Hon tycker att stödet borde fördelas efter behov.
– Om stödet bara gick till mindre bemedlade, sådana som jag, skulle det bli mycket billigare också.
Caroline Hallström ser inga möjligheter att själv spara in mer på sin elanvändning. Hon klär sig varmt och kurar ihop sig under duntäcke och filtar tillsammans med hundarna Albin och Enya på nätterna, men fryser ändå. Det blir nog till att dra in ännu mer på maten.
* Enkätundersökning i samarbete med SOM-institutet i Göteborg.
