Flest barn med astma i miljonprogrammet
Fukt i hus anses vara det vanligaste skälet till problem med inomhusmiljön eller så kallade sjuka hus.
Forskare har bland annat visat att barn som utsätts för mögel eller fukt under sina två första levnadsår löper större risk att utveckla astma och allergi. Av de barn som vuxit upp i bostäder med någon fuktskada har 16 procent besvär i luftvägarna, jämfört med 10 procent av de som bott i hus utan fuktskador.
Skillnaderna mellan olika typer av boende är också betydande.
-De som bor i miljonprogramsområdena bor i sämre hus, som vi vet har byggtekniska brister. Där är andelen fuktskador större, säger Gunnel Emenius, forskare i miljömedicin, som skrivit kapitlet om inomhusmiljö i Miljöhälsorapporten 2013.
Hon förklarar att det alltid finns socioekonomiska skillnader när det gäller inomhusmiljö. Boendeform styrs nämligen mycket av ekonomi och utbildningsnivå. De barn som växer upp i miljonprogramsområden utsätts även i högre grad för andra risker i hemmet, som till exempel tobaksrök.
Medan synliga fuktskador minskat har det stora bekymret blivit de fukt- och mögelskador som inte syns.
-Man går i första hand på det man ser. De skador som är dolda i konstruktionen är mycket svårare att upptäcka och åtgärda. De allra flesta mögelarter luktar inte heller, säger Gunnel Emenius.
Störst problem med astma och allergi har barn som bor i hus byggda 1961-1975 och hus uppförda efter 1996.
Dålig ventilation i bostaden förvärrar problem med fukt och mögel, eftersom föroreningarna då stannar kvar längre inomhus. Endast 40 procent av de byggnader som måste kontrolleras regelbundet klarar kraven på ventilation utan anmärkning, visar Boverkets undersökning.
Merparten av bostadsbeståndet i Sverige har självdragsventilation.
-Ventilationen är ofta dålig. Dessutom kan det vara stora skillnader mellan två lägenheter i samma hus. Medan den ena har förträfflig ventilation kan den andra ha urusel. Det skulle behövas husanpassad ventilation.
Det varmare klimat vi fått under senare år påverkar också boendemiljön. En kombination av högre temperatur och mera regn ökar luftfuktigheten. I synnerhet kommer effekten att märkas i stora gamla stenhus i städernas centrala delar.
-Med fler tropiska nätter kommer vi att få en högre inomhustemperatur, vilket kan göra det svårt att sova för många. Äldre och personer med hjärt- och kärlsjukdomar kan också drabbas av dödsfall på grund av värmeffekten. Det innebär att vi troligen kommer att behöva kyla husen framöver, säger Gunnel Emenius.
Fotnot: Den nationella miljöhälsorapporten framställs av Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet i samverkan med Socialstyrelsen.
