Florence fick tvättmaskinen fixad med begagnad reservdel – nu ska Uppsalahem börja återbruka mer
– Jag har en kombimaskin och den fungerade när jag skulle tvätta, men när den gick över i torktumlarläget började det höras ett avvikande ljud. Därför hade jag en misstanke om att det var värmeelementet det var fel på, säger Florence.
Det visade sig stämma när Uppsalahems tekniker tog sig en titt på maskinen dagen därpå. Och eftersom vitvaruteknikerna hade sparat ett värmeelement från en maskin av samma typ kunde teknikern direkt byta ut det.
– Det tog väl högst tio minuter. Det gick väldigt snabbt, säger Florence.
Hon är själv utbildad till kock och köksmästare med ekologi- och hållbarhetsperspektiv och försöker leva på ett miljömedvetet sätt, bland annat genom att minska matsvinnet.
– Det är bra att Uppsalahem också tänker i de banorna, att inte slösa med resurser. Det är bra både för Uppsalahem och mig som hyresgäst att de satsar på återbruk, även ekonomiskt, tänker jag, säger Florence.
Skulle du känna så även om det var ett begagnat kylskåp eller en begagnad spis du fick?
– Ja, så länge den fungerar är det inga problem för mig, säger hon.
Hem & Hyra skickade ut enkät om återbruk till kommunala hyresvärdar i 12 av landets 21 län. Svaren visar att det varierar stort om bolagen bedömer att återbruket sparar pengar eller kostar. Mimer i Västerås beräknar till exempel att återbruket gick plus med 1,6 miljoner kronor under förra året, medan Örebrobostäder uppger att deras återbruk innebar en kostnad.
Kom på ett sätt att rädda spishällar
Fredrik Almqvist är chef för elektriker, tvättekniker och vitvarutekniker hos Uppsalahem. Han berättar att hans arbetsgrupp hela tiden försöker förbättra hur de jobbar på olika sätt, där miljötänket är en del.
– Vi kallar det för ”ständiga förbättringar”. Vi tar upp idéer och pratar med varandra om hur svåra de skulle vara att genomföra och vilken nytta de skulle ge. Sen tar vi beslut om det vi har mandat att ta beslut om på stående fot. Den som har kommit med en idé får i uppdrag att testa den direkt. Sen utvärderar vi hur det gick, säger han.
En vitvarutekniker kom på idén att man kanske skulle kunna polera upp skadade spishällar med hjälp av samma slags polermaskin och -medel som bilverkstäder använder. Att byta en spishäll kostar runt 3000 kronor, förutom att det är dåligt ur miljösynpunkt.
– Det är ofta när en hyresgäst flyttar ut som det vid besiktning upptäcks att spishällen är, som man förut skulle säga, sönderbränd. Man har kokat över tillräckligt många gånger och haft för hög värme, så det går inte att få bort. Tidigare har vi bytt spishäll som rent tekniskt fungerar men är sönderbränd, så att den nya hyresgästen får en fräsch spis som går att hålla ren, men nu testar vi i stället att polera den för att uppnå samma resultat. Alla skador går inte att laga, men i många fall fungerar den här metoden, säger Fredrik Almqvist.
App för att återbruka reservdelar
Ett annat initiativ från hans medarbetare var att börja använda en app för att underlätta återbruket av reservdelar. Fredrik och medarbetaren byggde tillsammans en app utifrån arbetsgruppens behov. De använde ett verktyg där man kan göra appar utan att skriva programmeringskod.
”En grönsakslåda till exempel. Den är extra värdefull om den typen av grönsakslåda har slutat tillverkas.”
– Det är totalt tre användare i hela världen som har den här appen. Den är bara för vitvaruteknikerna. När en vitvara inte längre går att laga kan det finnas värdefull elektronik i den, eller andra delar som kan användas igen. En grönsakslåda till exempel. Den är extra värdefull om den typen av grönsakslåda har slutat tillverkas, men vi vet att vi har flera andra sådana kylskåp i vårt bestånd. Då behöver vi hålla koll på var den här grönsakslådan finns och vilket kylskåp den passar till. Så då lägger vitvaruteknikerna in den i appen och den får ett löpnummer, säger han.
De största vinsterna han ser är minskad miljöpåverkan och att de kan hjälpa hyresgästerna snabbare än om de måste beställa hem nya reservdelar.
– Det kan vara väldigt svårt att få tag på vissa reservdelar. I värsta fall står vi där och måste byta en fullt fungerande vitvara på grund av att vi inte kan få tag på en säkerhetsdetalj, till exempel, säger Fredrik Almqvist.
Uppsalahem inför återbruk i större skala
Under 2023 och 2024 hade Uppsalahem ett pilotprojekt med en pop up-återbruksbutik på Valthornsvägen, bakom Gottsunda centrum.
Nu är bolaget på gång att göra något liknande, men mer systematiskt och i större skala.
– Vi har jobbat ganska länge med småprojekt med återbruk, men nu ska vi skapa en permanent återbrukshub, som man kan använda som utförare hos oss, främst inom förvaltningen. Vi är i uppstatsfasen, så tanken är att vi ska få erfarenhet och lära oss efterhand vilka olika produkter vi kan spara och lagra, som vi kan få ett flöde på, säger Elin Jansson, verksamhetsutvecklare på Uppsalahem.
Planen är att återbrukslagret ska vara på plats någon gång under våren. Än så länge är det inte klart var det kommer att finnas.
Kommer det systematiska arbetet med återbruk även att innefatta renovering, rivning och nybyggen?
– Ja, ambitionen är att få en systematik för hela företaget, för att öka de cirkulära flödena, men vi har valt att börja nu riktat mot just förvaltningen i det här projektet. Sen pågår det parallellt arbete med att se över andra delar. Och vi gör till exempel återbruksinventeringar vid renoveringar, säger Elin Jansson.
Mimer använder app för återbruk
Uppsalahem har bland annat haft kontakt med Mimer i Västerås, som kom igång med systematiskt återbruk 2023, för att få input om hur man kan gå till väga. Mimer använder en app för att underlätta återbruket och se hur mycket bolaget sparar ekonomiskt och i klimatutsläpp.
Har ni också diskuterat att använda en app?
– Ja, vi funderar på någon typ av systemstöd, men där är det ingenting som är klart än, säger Elin Jansson.
Fredrik Almqvist säger att han inte kan se några nackdelar med återbruk ur hyresgästernas perspektiv. Utmaningen handlar i stället om logistiken.
– Man kan spara jättemycket saker, men om man bara lägger dem i en stor hög någonstans kommer man aldrig hitta vad man ska ha. Då blir det mycket enklare att bara beställa nytt. Det blir ju ingen miljövinning heller om man tar hand om något, transporterar det någonstans och sen låter det ligga där tills det skrotas. Man måste hitta ett system så att man kan hantera och kategorisera en stor mängd material på ett enkelt sätt, säger han.
Fotnot: Florence vill inte ha med sitt efternamn i artikeln.
Cirkularitet eller cirkulär ekonomi handlar om att bevara sakers värde. I stället för att tillverka, köpa och slänga ligger fokus på att återanvända, använda förnybar energi, återvinna och minimera avfall.
- Uppsalahem vann branschorganisationen Sveriges Allmännyttas pris ”Allmännyttans bästa klimatinitiativ” 2024 i kategorin stora bolag.
- Uppsalahem fick priset för att ha arbetat med klimatgränsvärden för att minska klimatpåverkan vid nybyggen.
- För att minska klimatutsläppen har bolaget tillsammans med byggentreprenörer bland annat jobbat med att använda mindre byggmaterial och särskilda typer av byggmaterial med mindre klimatpåverkan.
- En del i att minska klimatavtrycket har också varit att återbruka byggmaterial, som tegel.
- Enligt plan- och bygglagen måste en byggherre som river bostadshus göra en plan över vilka produkter och material som skulle kunna återanvändas och hur de kan tas om hand.
- Det kan till exempel handla om fönster, köksskåp, handfat och dörrar som byggbolaget kan använda i andra bostadshus eller sälja.
- Det kan också handla om byggnadsmaterial som tegelstenar och tegelpannor.
- Planen ska också ta upp hur material som inte går att återbrukas kan återvinnas. Krossad mursten kan till exempel användas som fyllning i bygg- eller vägprojekt.
Källa: Boverket
