Förbundschefen om pengarullningen: Det är inte rimligt
Vad tror du en medlem med en lön på under 30 000 kronor i månaden tänker när de läser granskningen?
– Jag förstår att utifrån granskningen så kan det finnas saker man blir upprörd över och vi är upprörda utifrån de saker där man inte följt vår policy. Vi har en väldigt tydlig policy när det gäller alkoholförtäring. Han någon brutit mot det så ska det få konsekvenser och det är inte okej.
– Hyresgästföreningens roll är att ta reda på hyresgästernas intressen, vi ger råd och förhandlar för en och en halv miljon hyresgäster. För att kunna göra det måste vi ha kompetent och duktig personal och då måste vi ha löner som ligger i nivå med vad andra organisationer betalar. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare som betalar den lön som krävs för att få rätt person med rätt kompetens. Sen finns det delar av systemet med provision som vi nu ska se över och komma överens om i förhandling med facket.
Hur påverkar det här medlemmarnas förtroende på sikt?
– Hyresgästföreningen har ett viktigt uppdrag att se till att medlemmarna känner sig trygga i vår verksamhet och att man ser att vi är en modern organisation i takt med tiden. Vi bygger hela vår organisation på att vara många medlemmar då många medlemmar ger ett inflytande, så det är klart att allt som påverkar förtroendet är illa. Då måste vi jobba för att lyssna på de synpunkter vi får in och gör något åt det. Jag tror att den bild som till exempel Aftonbladet förmedlar är en ganska konservativ, gammaldags bild av oss och vi måste bli bättre på att berätta vilka vi är nu och vilka vi vill vara i framtiden. De här sakerna som uppmärksammas är kanske tio till 15 år gamla.
I kölvattnet av granskningen har det höjts röster om Marie Linders avgång, vad tänker du kring det?
– Marie Linder påbörjade den här resan 2014 när hon blev vald som ordförande. Det ledde till att vi antog ett framtidsprogram 2016. Och det är på det programmets uppdrag som jag blev anställd att jobba med den förändring som Hyresgästföreningen nu är inne i där vi vill bli en mer modern och bättre fungerande folkrörelse. Hennes förtroende prövar stämman var fjärde år.
Varför har inte hon uttalat sig om granskningen än?
– Marie Linder är inte talesperson i frågor som rör personal och annat. Vi har gjort en bedömning att ibland är det kommunikationschefen som är talesperson, ibland är det jag och ibland är det Marie. Och frågorna hittills är av den karaktär att det är mest naturligt att kommunikationschefen svarar.
Men Marie Linder är den högsta förtroendevalda inom organisationen, ni tror inte att medlemmarna skulle känna sig bekväma med att det är hon som för talan?
– Jag tror det är viktigt att hålla isär sina roller och vad det gäller just de här frågorna så är det en fråga för tjänstemannaorganisationen och vi har hanterat frågorna. Sen kan det vara lite utmanande då det är många frågor som bollas upp samtidigt. Just nu svarar jag på de här frågorna och igår gjordes bedömningen att det var Caroline som är talesperson.
Den här granskningen målar upp en bild av Hyresgästföreningen med vidlyftiga bonusar och bjudresor för medlemspengar. Hur har det kunnat bli så?
– Den granskning som är gjord behöver ett antal förtydliganden. Hyresgästföreningen är en medlems- och intresseorganisation och det är viktigt att alla medlemmar känner att vi använder pengar på rätt sätt. För några år sedan fattade vi beslut om att avveckla de här resorna som det nu sätts fokus på för att vi såg att de kunde upplevas som belöningsresor. Istället vill vi ha utbildningsresor där alla som till exempel jobbar med medlemsrekrytering kan vara med. Det är ett avslutat kapitel. Sen finns det inslag i resorna som vi tar avstånd ifrån och, om det är som det sägs i granskningen, kommer det få konsekvenser för de som varit med och tagit ansvar för händelserna.
– Vi har inga bonusar, men vi har provision som innebär att om du är medlemsvärvare så är det full provision. Det har vi redan börjat förhandla om och har ett förslag om att införa en fast lön och även ett lönetak, Det vilket är viktigt för att skapa trygghet för den anställde. Allt det som uppmärksammas är saker som vi redan jobbar med.
Enligt uppgifter har man försökt förändra lönesystemet sedan 2001, hur kan det ha tagit så pass lång tid att få till en förändring?
– 2001 blev Hyresgästföreningen en organisation och då gjorde man stora förändringar där man gick över till nya arbetsvillkor, men för medlemsvärvarna tog det lite längre tid. 2006 införde man ett gemensamt kollektivavtal på prov som var fullt provisionsbaserat. Detta utvärderades 2011 då man såg att det fanns stora utmaningar med det här systemet. Man införde då på prov ett system i Stockholm med fast lön och provision.
– 2017 kom vi överens om att påbörja ett arbete ihop med facket om ett nytt avtal. Alla som har jobbat med kollektivavtal vet att det tar lite tid och avtalen löper över treåriga perioder.
Det är väldigt stor skillnad på lönerna för rekryterarna, en liten skara tjänar över en miljon, medan de som är i andra änden kan tjäna väldigt lite pengar och kanske leva med en stor stress över att jobba på provision. Är det ett rimligt system?
– Det system vi har är inte rimligt och därför tog vi initiativet att se över det. Vi tycker inte det är rimligt att ha personal som är stressad, som far illa. Vi vill vara en bra arbetsgivare och det ska vara tryggt att vara anställd av Hyresgästföreningen. Därför vill vi ha en grundpott, alltså en fast lön med någon form av provision ovanpå det. Sen vill vi också ha ett tak så vi vet vad som är rimligt.
– Sen tror jag det är viktigt att komma ihåg att majoriteten av våra medlemsvärvare ligger på löner som är ganska måttliga, det är ett fåtal som har lyfts fram som har de här topplönerna. Medlemsvärvningen är en viktig del av vår verksamhet och det ska finnas en kultur att man som ny medlem känner att det är en bra organisation. Vi tror inte att det här provisionssystemet gynnar en sådan kultur.
Hur långt bort ser en sådan överenskommelse ut att vara?
– Jag tror att vi kommer komma i mål i nära tid.
Upplever ni att det finns ett motstånd att genomföra de här förändringarna inom organisationen?
– Alla stora organisationer tar tid att förändra. Det finna alltid motstånd och enskilda personer som tycker att något är bra i teorin men sen när det väl ska ske är det lite jobbigt. Förbundsstämman har varit tydligt och det finns ett förändringstryck, men sen kommer det ta tid och det kommer göra ont här och där. Och det tar ett tag innan bilden av oss medialt förändras.
Om vi står här om ett år, har ni fått igenom de förändringar som du pratar om?
– Då har vi kommit ännu längre i vårt arbete med att vara en ännu starkare och större medlemsorganisation.
