Förhandlingarna klara – så mycket höjs din hyra

I skuggan av förslaget om marknadshyror i nyproduktion, som ledde till en regeringskris, så har årets hyresförhandlingar avslutats. När Hem & Hyra senast tog ett samlat grepp om förhandlingarna konstaterade vi att påslaget på i genomsnitt 1,23 procent är lägre än de två tidigare åren, men högre flera år i rad innan dess.

Nu är i stort sett alla förhandlingar för året avslutade. Genomsnittet har krupit uppåt ytterligare till 1,32 procent. Den högsta ligger på 2,52 procent medan några värdar inte höjer hyran alls. För de allmännyttiga bolagen är snittet 1,36 procent och de privata 1,26 procent. Margareta Björkvald, förhandlingsansvarig på Hyresgästföreningens riksförbund, är kluven till slutresultatet.

Läs ocksåHyreshöjningar på över en miljard mer – om värdarna fått bestämma

– Utifrån de yrkanden som ställdes kan jag vara nöjd. Men vi befinner oss mitt i en pandemi och jag tycker att värdarna hade kunnat hålla igen på sina ursprungliga krav, säger Margareta Björkvald.

Anders Nordstrand, vd på Sveriges allmännytta, påpekar att nivån är lägre än de två senaste åren, så pandemin har spelat in. Samtidigt har inget kommunalt bolag Anders Nordstrand haft kontakt med sagt sig ha problem med ökande hyresförluster, det vill säga att människor inte kan betala sin hyra.

– Långsiktigt behövs en högre årlig nivå för att underhålla vara fastigheter så att de är attraktiva, men det här året har varit speciellt.

Läs ocksåSå slår hyreshöjningarna i coronadrabbade områden - "Extra jobbigt, tufft här ute"

På den allmännyttiga sidan är 99 procent av bostadsbolagen färdigförhandlade. I hela 51 av omkring 300 förhandlingar har inte gått att komma överens genom att värden och Hyresgästföreningen förhandlat på vanligt sätt. Hyresmarknadskommittén (HMK) har fått då fått gå in och medlat och i många fall avgjort hyran. Den genomsnittliga nivån för dessa avgöranden ligger på 1,63 procent Även om hyrorna som bestämts av HMK är högre än genomsnittet tycker Margareta Björkvald på Hyresgästföreningen att parternas sätt att lösa tvister fungerar väldigt väl. Alternativet, att hyresnämnden skulle bestämma hyresnivån, är avsevärt sämre, menar hon.

– Det skulle ta så mycket längre tid, kosta hemskt mycket pengar och innebära osäkerhet för både hyresgäster och värden.

På den privata sidan har det, enligt Hyresgästföreningens statistik, blivit tre tvister som ska avgöras av hyresnämnden.
Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna, som representerar privatvärdarna, är inte nöjd – varken med att hyresförhandlingarna drar ut på tiden eller resultatet av dem.

– Det inte är rimligt att förhandlingarna drar ut på tiden på detta sätt. Det skapar oro hos både hyresgäster och hyresvärdar. Med tanke på att Hyresgästföreningen säger sig vilja värna bruksvärdessystemet är det anmärkningsvärt att ägandeformen ska avgöra hur stor den årliga justeringen av framförhandlade bruksvärdeshyror ska bli, säger han.

Över 800 överenskommelser – listor län för län

Fotnot: Siffrorna kommer från Hyresgästföreningen och bostadsbolagen.
• Det är snitthöjningen, oavsett när den träder i kraft, som anges.
• Fastighetsägarna: De värdar som ­organisationen företräder på orten.
• Div privata värdar: Ett genomsnitt av vad andra privata värdar höjer hyran med.

Rättelse 9/8: AEFAB:s höjning ligger enligt nya uppgifter från Hyresgästföreningen på i snitt 2,52 procent, och inte som det tidigare stod 3,37 procent.