”Skolan skapar vinnare och förlorare”
”Aha, du är en loserforskare! Du ska forska på oss!”
Så sa en ung kille till Ove Sernhede när han besökte en förortsskola som han skulle studera. Kommentaren sammanfattar en hel del.
– Mediernas bild av att de här ungdomarna är problem tränger in i och påverkar deras självbild. I forskningen talar man inte bara om den materiella ojämlikheten, det finns också en inre, psykologisk ojämlikhet. Den handlar om att fattigdom och negativ social status påverkar självkänslan och att man därför presterar sämre i skolan, säger Ove Sernhede.
Ove Sernhede har undersökt hur segregationen påverkar unga i flera miljonprogramsområden. Hans slutsats är att de missgynnas i dagens skolsystem och att den likvärdighet, som tidigare var kännetecknande för den svenska skolan har urholkats.
– Det fria skolvalet, som i bland motiveras av behovet att bryta segregationen, har i själva verket lett till att sorteringen av elever blivit större, säger Sernhede och konstaterar att de så kallade ”resursstarka” familjerna i förorten, inte minst de med svensk bakgrund, väljer bort förortsskolan och sätter sina barn i skolor inne i stan.
– I Göteborg har den här utvecklingen åderlåtit redan svagpresterande skolor i förorten så hårt att kommunen satt igång program för att bussa elever från vissa utsatta stadsdelar till skolor i välbärgade områden, säger Ove Sernhede.
Fel att lägga ner
Men att lägga ner förortsskolorna, som Skövde kommun gör med högstadiet i Södra Ryd, är enligt Ove Sernhede fel väg att gå. Trivselmätningar visar att många elever i förorten tycker om sin skola och skolan har en viktig funktion.
– För de här ungdomarna är skolan en plats som uppskattas för att den är en fristad och för att det här finns en omsorg från lärarna och samhällets sida, säger Ove Sernhede och fortsätter:
– Man bor i ett bostadsområde där de sociala insatserna har rustats ner, där mångas hemsituation kännetecknas av trångboddhet, fattigdom och arbetslöshet. Då är det inte så konstigt att skolan blir en fristad, en plats av tillfälligt anstånd från vardagens otrygghet och brister.
Alla skolor måste bli bra
Hur ska då förortsskolornas problem lösas? Enligt Ove Sernhede kan inte dagens brister åtgärdas på stadsdelsnivå. Tvärtom krävs det reformer som lyfter fram skolans samhällsbyggande funktion och som återskapar likvärdigheten i den svenska skolan.
– Alla skolor måste vara bra skolor och dessutom måste skolan bli en plats där elever med olika social, ekonomisk, religiös och etnisk bakgrund möts. Det som en gång gav den svenska skolan så bra resultat i internationella mätningar var just den så kallade kamrateffekten, att mötet mellan elever med olika bakgrund och studiemotivation stärkte lärandet hos alla. Dessa överskridande möten innebar också att det skapades en ömsesidig förståelse som stärkte den sociala sammanhållningen och demokratin, säger Ove Sernhede.
Men för att förverkliga den visionen krävs det, enligt Sernhede, att de privilegierade skikten i samhället, som i dag är vinnarna också i skolsystemet, får stå tillbaka.
– Rätten att välja måste ställas mot större hänsynstaganden som gäller samhällsutvecklingen i sin helhet. Vill vi bygga ett jämlikt samhälle kan skolan inte vara en plats som skapar vinnare och förlorare, säger Ove Sernhede.
