Forskare pekar ut ”fear spots” i hyresområden: ”Män i grupp och ungdomar som rör sig ute när det är mörkt”
– Vissa anger hela stadsdelen Gottsunda som en otrygg plats, när det egentligen är mikroplatser som har förstärkt otryggheten, säger kulturgeografen Nicklas Guldåker som har tittat på Uppsala i en ny studie.
Enligt studien är Uppsalas otryggaste platser Gottsunda centrum, Centralstationen och Källparken i Sala backe. Vad gäller bostadsområden omnämns både hela Gränby och Gottsunda, såväl som mindre områden som Bandstolsvägen och Brantingstorg.
Sala backe sticker ut
Otrygghet och kriminalitet hör ofta ihop, men inte alltid. Ett område i Uppsala som sticker ut är Sala backe. Även fast kriminaliteten där är relativt låg, finns det flera platser i stadsdelen som folk upplever som otrygga – Brantingstorg och Källparken.
– Platser där brott skett överlappar inte helt och hållet med var folk känner otrygghet. Det styrs av andra mekanismer. Det som främst upplevs som otryggt är män i grupp och ungdomar som rör sig ute när det är mörkt. Om det sker en händelse i närheten så förstärker det känslan, men platsen behöver inte stämma överens med var brotten begås, säger Nicklas Guldåker.
Rykten kan förstärka stämpeln
Mikroplatsens geografiska utsträckning kan variera. Utåt blir hela området stigmatiserat, men de som bor där vet mer exakt vilka platser som är mer stökiga. Skriverier och rykten dessutom kan förstärka stämpeln i ett större område.
Enligt Nicklas Guldåker behöver det göras något åt otryggheten i ett område innan kriminella tar tag i det.
– Viss forskning visar att upplevd otrygghet är tecken på att kriminaliteten ökar. Det är samma fenomen som att klotter och trasiga fönsterrutor drar till sig mer skadegörelse och social oro. Därför gäller det att reagera tidigt på varningssignaler, säger han.
Knark och ungdomsgäng
En boende i stadsdelen är Dilek som är ute med hunden Milo på Brantingstorg. Hon flyttade till Sala backe för nio år sedan.
– Innan bodde vi i Gottsunda men på grund av oroligheter där valde vi att flytta. När vi flyttade hit var det ganska dåligt här med. Många sålde knark här på Brantingstorg och det fanns stora ungdomsgäng. Med åren har det blivit mycket bättre. Både jag och mina två döttrar känner oss trygga här. Polisen är aktiv i området och håller koll. Källparken är också okej, dagtid brukar jag promenera där med hunden.
Kraschad bil
En annan Sala backe-bo är Ilari Leskinen, som bott här i snart fyra år. Han känner sig inte heller otrygg i området, även om det första intrycket var uppseendeväckande.
– Nära på det första jag såg när jag flyttade hit var en kraschad bil mitt på Brantingstorg. Då började jag fundera på var jag hamnat. Men efter det har jag inte sett så mycket. Jag själv gillar Källparken men jag kan förstå att den kan upplevas som otrygg. Jag är sällan där på kvällstid. På sommaren är det många ungdomar som festar där. Kanske dras extra många hit eftersom det är en stor park relativt nära centrum.
Klotter och skadegörelse
Vid den nedlagda Almtunaskolan i närheten av stadsdelen har Ilari sett folk som tar droger.
– Det är rätt mycket klotter och skadegörelse där. Det skulle kunna dra till sig dem som vill vara ostörda. Inte alltid av de bästa skälen. Jag kan föreställa mig att vissa som brukar droger skulle kunna gilla en sådan miljö.
Samtidigt tänker Ilari att problemet framför allt ligger i att det finns fattiga som lever i utanförskap, snarare än de platser som de dras till.
– Att designa offentliga utrymmen för att få bort de här människorna är att börja i fel ände. Det är ju inte så att tråkiga centrum skapar kriminalitet. Det är ett förenklat resonemang.
Måste hanteras olika
Forskaren Nicklas Guldåker håller med om att mikroplatser måste hanteras olika beroende på problematiken.
– Stök från ungdomar kan vara ganska enkelt att åtgärda med bra dialog och att tillgodose lämpligare platser de kan vara på. Om det däremot är narkotikaförsäljning som ligger bakom otryggheten på en plats är det svårare att hantera. Även om man lyckas få bukt med försäljningen av knark på en plats så kan det flytta till andra platser i närheten.
Stigmatiseringen kan hänga kvar
Men Nicklas och hans kollegors forskning visar också att stigmatiseringen från brott kan hänga kvar långt efter att problematiken försvunnit. I en uppföljning till den här forskningen arbetar Nicklas med en ny studie där ett webbverktyg används för att folk ska kunna peka ut mer exakt var de känner sig otrygga.
– Det ger mer precis information som kan vara ett viktigt underlag till de som ska arbeta trygghetsskapande. Vi tror mycket på samverkan och att få med näringsidkare så som fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och pizzerior i arbetet. Många aktörer måste vara inblandade för att kunna förbättra tryggheten, säger Nicklas Guldåker.
