Forskaren: ”Krävs lagändringar för att stoppa barnvräkningar”
Trots att barnkonventionen blev svensk lag 2020 ökar antalet barn som vräks. Förra året drabbades totalt 674 barn av vräkningar i landet – en ökning med 17 procent jämfört med året innan, enligt Kronofogdemyndighetens siffror. Men mörkertalet är stort.
– Det är fruktansvärt att barn vräks överhuvudtaget. Vi har en barnkonvention som säger att barn har rätt till ett tryggt boende, säger Pia Kjellbom, forskare vid Linköpings universitet, som studerat barnvräkningar.
Små hyresskulder leder till barnvräkningar
En absolut majoritet av barnvräkningarna sker på grund av att hyran inte har betalats. Det kan handla om hyresskulder på mindre än 10 000 kronor, säger hon.
Kronofogdemyndigheten har skyldighet att informera socialtjänsten när barnfamiljer vräks. Socialtjänsten har möjlighet att ta över betalningsansvaret för hyran, men väljer i vissa fall att inte agera och stoppa vräkningen, enligt Pia Kjellbom.
– Många av barnen som vräks flyttar till hemlöshet. De förlorar relationen till närmiljön där de har vuxit upp och platsen som de har en känslomässig koppling till. Det kan påverka hela deras vuxna liv, säger hon.
Vräkningshot skapar också enorm stress hos föräldrarna. Forskning visar att risken att någon förälder tar sitt liv vid en vräkning är fyra gånger så hög som bland befolkningen i övrigt.
Dyrt att vräka barnfamiljer
Pia Kjellbom säger att tolkningen av socialtjänstlagen förändrats på senare tid. Tolkningen är nu mer restriktiv och socialtjänsten utgår inte längre från familjers behov.
Men en barnfamilj som blir vräkt blir dyr för kommunen när familjen måste inhysas på vandrarhem eller andra tillfälliga boenden. Förutom allt lidande som vräkningarna innebär är det rent samhällsekonomiskt inte försvarbart att vräka barnfamiljer, säger Pia Kjellbom.
Krävs lagändringar
Regeringen har nyligen gett uppdrag till Socialstyrelsen att kartlägga och analysera varför antalet vräkningar av barnfamiljer har ökat under senare år. Socialstyrelsen ska redovisa hur olika kommuner arbetar för att förebygga vräkningar och föreslå åtgärder och stötta kommuner för att minska antalet vräkningar av barnfamiljer.
Pia Kjellbom menar att det snarare krävs lagändringar – förändringar i socialtjänstlagen och hyreslagen.
– Vi vet redan mycket. Vräkningsförebyggande arbete har effekt. Förebyggande team i kommuner är bra på att förhindra vräkningar. Vi vet också att det ofta handlar om små hyresskulder när barnfamiljer vräks.
Socialtjänsten kan ta ansvar för hyresskuld
Hon säger att lagen borde ändras så att socialtjänsten är skyldig att överväga att ta över betalningsansvar när barnfamiljer riskerar vräkning på grund av hyresskulder.
En dom från Högsta förvaltningsdomstolen slår också fast att socialtjänsten inte får neka stöd till hyran även om någon bor på ett olovligt andrahandskontrakt som inte har godkänts av hyresvärden.
Socialtjänsten borde också ha en skyldighet att ha ett vräkningsförebyggande team eller en vräkningsjour, menar Pia Kjellbom.
Det skulle också göra skillnad om tiden för att betala hyresskulden förlängdes just för barnfamiljer. Jämfört med andra länder är vräkningsprocessen i Sverige snabb. I Tyskland kan det ta upp till 15 månader innan processen är över, säger Pia Kjellbom.
– Som det är nu är några veckor från besked om vräkning till verkställande ofta för kort tid för att socialtjänsten ska hinna agera för att kunna stoppa vräkningen, säger hon.
Läs mer här om barnvräkningar och Jennie och hennes barn som vräktes av kommunen.
