Forskaren om bilden av Gottsunda: ”Viktigt med flera olika slags berättelser”
Om området där man bor stigmatiseras kan det påverka alltifrån ens självbild till hur man blir bemött när man söker jobb eller träffar nya personer på en fest. Men – vad är egentligen stigmatisering?
– Det handlar om att skilja ut en egenskap hos en grupp och sen nedvärdera den egenskapen. De som har den framställs som sämre än andra, förklarar Karin Backvall, som är forskare i kulturgeografi på Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet.
Forskning som kan användas praktiskt
Under två år har hon kartlagt medieberättelsen om stadsdelen Gottsunda och förklarat för Uppsala kommun vad i berättelsen som är stigmatiserande och vad man kan göra åt det. Forskningen har varit en del i ett samarbete mellan IBF och Uppsala kommun, med fokus på utbyte av kunskaper om och erfarenheter av segregation.
– Det var ett nytt sorts samarbete, både för oss och kommunen. Jag och två till på IBF har bedrivit självständig forskning, men i nära samarbete med Uppsala kommun. Nu är projektet avslutat, men vi hoppas kunna göra fler saker tillsammans. Just nu håller jag på att göra en ny forskningsansökning tillsammans med några från kommunen, säger Karin Backvall.
Fanns det inte risk för att kommunen skulle påverka forskningen på ett problematiskt sätt?
– Innan det blev bestämt att projektet skulle genomföras hade IBF och kommunen samtal om formerna. Som jag har förstått det gjordes en tydlig markering från vår sida att forskningen inte på något sätt fick vara styrd av kommunen. Och det har verkligen inte varit något problem, vi har inte upplevt några påtryckningar. Men det har funnits andra utmaningar. Det är lite av en balansgång att ta fram forskning som är relevant i forskningsvärlden och samtidigt är något kommunen har nytta av i sitt arbete, säger hon.
Folk har bra koll på bilden av sitt bostadsområde
Att ett område är stigmatiserat är ofta tydligt om man bor där, även om man själv inte använder just det ordet.
– De som bor där har ofta väldigt bra koll på hur deras bostadsområde porträtteras, framför allt i media. Även politiker och i viss mån forskare kan vara med och märka ut en plats som märklig eller negativ på något sätt. Människor är ofta väl medvetna om att deras bostadsområde betraktas som mindre värt och därmed de själva som mindre värda, säger Karin Backvall.
”Man vet att andra ofta har ett berg av fördomar.”
Annons
Hur påverkar det människors liv?
– Det är klart att det har en väldigt negativ effekt på folks välmående. Jag har pratat med människor som berättar att de inte vill säga var de bor när de söker jobb. Och i sociala sammanhang drar man sig för att säga var man bor eller var man har vuxit upp, för man vet att andra ofta har ett berg av fördomar. Det kan också ha ekonomiska effekter. De som skulle kunna investera i ett område kanske avstår från att göra det, säger hon.
Begrepp kan ha en negativ effekt
En viktig del av Karin Backvalls forskning handlar om vad man kan göra för att motverka stigmatiseringen.
– Det är svårt, för stigmatisering skapas hela tiden i vår berättelse om platser. De uttryck och ord som bär stigmatiseringen idag kan se annorlunda ut om fem år eller tio år, säger hon.
Genom att ringa in hur stigmatiseringen fungerar går det trots allt att hitta motstrategier. Ett gemensamt drag i stigmatisering av bostadsområden och stadsdelar är att man skapar ord och uttryck för en kategori av platser som betraktas som oattraktiva och problematiska.
– I dag är det exempelvis ”särskilt utsatt område” och ”utanförskapsområde”. De här orden skulle inte behöva vara så problematiska om det inte var för den innebörd de ges i den allmänna debatten. Jag har kunnat se väldigt tydligt att ”utanförskapsområde” och ”särskilt utsatt område” i princip uteslutande används för att karaktärisera ett område där det inte finns någonting bra. Det är kärnan i stigmatisering, att säga att den här platsen är bara dålig, säger hon.
Bättre att beskriva med egna ord
Karin Backvalls förslag till motstrategi är att undvika den typen av begrepp.
– Man kan prova sig fram med andra uttryck, eller – som jag har sagt till kommunen många gånger – i stället försöka beskriva platsen. Att det är en plats där det bor många med låga inkomster, eller vad det är man vill lyfta fram i just det sammanhanget.
Ett annat gemensamt drag hon har kunnat se i berättelsen om stigmatiserade platser är hur man pratar om de som bor där. I områden som är stigmatiserade är det vanligt att det bor många med utländsk bakgrund och många som har låg inkomst, grupper som i sig är utsatta för stigmatisering.
– Det finns en negativt värderande berättelse som säger att de är mindre värdefulla eller mindre attraktiva i samhället än de som har svensk bakgrund och de som har mycket pengar, säger Karin Backvall.
”Viktigt att våga röra sig utanför vanligaste berättelsen”
Att undvika vissa negativt laddade begrepp kan vara ett sätt att påverka bilden av ett bostadsområde. Ett annat är att berätta fler olika slags berättelser.
– I debatten finns ju uppfattningen att man måste prata om problemen på platsen och adressera dem. Och absolut måste man det. Men man måste ju inte göra det hela tiden. Det är inget fel med att vara stolt över ett bostadsområde som är stigmatiserat. Man kan berätta andra saker om samma plats, utan att varje gång ge sig in i alla problem som finns. Att våga röra sig utanför den vanligaste berättelsen om en stigmatiserad plats är jätteviktigt. För den gör skada, även om ganska få medvetet har den avsikten, säger hon.
Minskade klyftor motverkar stigmatisering
Det går också att angripa stigmatisering från ett annat håll, genom att förbättra levnadsförhållandena i ett bostadsområde eller en stadsdel.
– I media och den politiska debatten handlar det ofta om insatser mot kriminalitet och det är klart att det är viktigt, men minst lika viktigt är strukturella välfärdsinsatser för att hjälpa människor på ett mer genomgripande sätt. Förbättra boendestandard, förbättra levnadsvillkor, förbättra boendemiljö. Att minska ojämlikheten är en otroligt viktig del i arbetet mot stigmatisering, säger Karin Backvall.
- Undvik ord och begrepp som klumpar ihop en viss typ av platser och nästan alltid används i ett negativt sammanhang. Försök i stället beskriva det du vill lyfta fram om platsen med egna ord.
- Berätta alla möjliga slags berättelser om området eller stadsdelen. Det går att berätta om positiva och neutrala saker, utan att varje gång gå in på de problem som också finns på platsen.
- Jobba för att förbättra levnadsvillkor, boendestandard och boendemiljö i stigmatiserade områden.
