Forskaren om buller i hemmet: ”Skapar en stressreaktion”
LÄS MER: Lena tog fajten om lyhördheten – får ersättning av värden
Kerstin Persson Waye är professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet. Hon forskar om buller och vilka effekter det har på oss.
– Trafikbuller är det som påverkar flest människor i bostaden. Det är ett stort problem att svenska byggregler idag tillåter högre bullernivåer än dem som WHO har föreslagit. Ljud från grannar kommer kanske på andra plats efter trafiken. Fläktar och ventilation är också en vanlig bullerkälla.
Vad händer när vi utsätts för buller?
– Vid sömnexperiment kan man se fysiologiska reaktioner. Ökad hjärtfrekvens, ökad hjärnaktivitet. Det märks redan från ganska låga nivåer, 30-35 decibel. Det är en del av vårt varseblivningssystem som ska varna oss för faror. Det har varit viktigt för vår överlevnad, men i dagens samhälle betyder det enbart störd sömn.
Vad ger detta för hälsoeffekter?
– Trafikbuller är det område där det finns bäst underlag. Det går att se högre frekvens av hjärt-kärlsjukdomar, och tecken på fler fall av diabetes och bukfetma hos människor som bor nära en trafikled.
Trafik och fläktar är en typ av lågintensivt, ständigt pågående buller. Ljud från grannar är annorlunda. Hur påverkar de oss?
– Sådant påverkar också varseblivningssystemet. Plötsliga ljud som inte går att förutsäga skapar en stressreaktion. Hjärnan vill att vi ska vara förberedda och kunna reagera eftersom det kan innebära en fara. Samtidigt reagerar inte hjärnan likadant varje gång. Om någon tappar något i golvet intill dig spritter du till. Gör personen det tio gånger i rad kanske du slutar hoppa till, men blir å andra sidan irriterad.
Lena Palm beskriver sig själv som ljudkänslig. Finns det stöd i forskningen för att vissa människor påverkas mer än andra?
– Ja, när vi mäter större populationer ser vi att cirka 30 procent av befolkningen är mer känslig än resten. 20 procent är mycket känsligare än majoriteten. Det här är något som går att se i många länder. Däremot vet vi inte vad som gör att de är mer känsliga, och det är inte säkert att vi någonsin kommer att få veta det. Det tycks ha att göra med biologisk variation.
Hur stor hänsyn tycker du att samhället ska ta till en sådan minoritet?
– När det gäller andra minoritetsgrupper, som allergiker, gör samhället ganska stora åtgärder för att skydda dem. Vi tar bort heltäckningsmattor, inför rökförbud och så vidare. Jag kan tycka att samma sak bör gälla ljudkänsliga. Ska vi förebygga ohälsa måste vi tänka på känsligare grupper, speciellt när de är så stora som i det här fallet.
Vad kan samhället göra för att minska problemen?
– Det är viktigt att bygga enligt standard. Väggar, golv och fönster måste skydda mot störningar. Men det handlar också om att planera var man bygger bostäder. Det går sannolikt att bygga ett hus precis vid en trafikled och ändå ha tyst inomhus. Men ett sådant hus blir som en fästning, öppnar du fönstret kommer du sannolikt att störas, och det är tveksamt om det blir en god och hälsosam boendemiljö.
– Stora delar av våra rekreationsytor påverkas också av trafikleder. Samhället borde tänka till hur vi bättre kan dämpa ljudet från trafiken, genom att anpassa däck och vägbanor men också genom vallar och bullerskydd.
Bygger vi rätt idag?
– Nej, idag bygger samhället in sig i en ohållbar situation när vi förtätar nära vägar. Det behöver finnas en lugn sida av huset, där man till exempel kan ha balkongen. Det var ett stort misstag att släppa det kravet i lagstiftningen. Sedan är det inte säkert att det är tillräckligt ändå. Jag fick till exempel ett mejl idag från en familj där föräldrarnas sovrum vetter mot den tysta sidan av huset. Men barnen sover ju i sina egna rum, och de vetter mot gatan.
Finns det något som den enskilde personen kan göra?
– Alla kan göra något. Köpa tystare däck till bilen, tänka på var och när vi alstrar ljud hemma för att inte störa grannarna. Den som är bullerstörd kanske tvingas sova med öronproppar. Det kan också vara en möjlighet att somna med musik i lurar. Men i det exemplet som du beskriver tycker jag det går att vända på frågan också: tillhandahåller botadsbolaget en tillräckligt god boendemiljö?
