Första bygget i Hammerdal – på nästan 40 år
Stefan Jönsson, vd för Strömsunds hyresbostäder, jublar.
I december ska det nya hyreshuset i Hammerdal stå klart för inflyttning – det första nybygget på orten sedan 1981.
– Det är helt fantastiskt! säger Stefan Jönsson.
Orden uttalas med stor emfas.
För som många andra glesbygdskommuner fick Strömsund kämpa hårt under åren för ”bostadsakuten”, 1998-2005, då staten erbjöd ekonomiskt stöd till allmännyttor som drabbades hårt av utflyttning. Med ett ökande antal tomma lägenheter till följd.
Strömsunds hyresbostäder kallställde och rev många hus. En del såldes.
Från ett bestånd på över 1 700 lägenheter i början på 90-talet minskade antalet till hälften, 890 lägenheter, 2015.
– Det var tuffa år. Det var ju inte bara att riva, vilket kostade en massa pengar, lånen på husen skulle ju betalas också, säger styrelseordförande i SHB, Bengt Bergqvist.
Idag är ekonomin stabil med en belåningsgrad på endast 18 procent och en soliditet på drygt 50 procent.
– Efterfrågan på bostäder är hög och vi märker att den ökar ännu mer. Vi har idag en bostadskö på ungefär 560 personer där de flesta söker bostad i Strömsund och Hammerdal, säger Stefan Jönsson.
2015 byggdes ett nytt bostadshus med sex lägenheter på Lagmansgatan i centrala Strömsund. De första hyresgästerna flyttade in i början av 2016.
Det var startskottet på en ny era för kommunen. Flera lägenheter planeras, både i form av ombyggnationer och nybyggen, inom en snar framtid.
Och i fredags togs första spadtaget för Hammerdals nya hus med totalt nio lägenheter mitt i centrum. På historisk mark.
– Ja, faktum är att det på just den här fastigheten tidigare stod ett bostadshus som revs i samband med ”bostadsakuten”. Nu bygger vi på samma mark. Ett tydligt exempel på att vi gått från avveckling till utveckling, säger Stefan Jönsson.
Huset kostar 13,7 miljoner att bygga. Husfasaden blir i trä, ljusgrått med svart tak. Storleken på lägenheterna är mellan 38 och 60 kvadratmeter, fyra ettor och fyra tvåor. Plus en trea på cirka 70 kvadrat.
– Vi har sökt det nya investeringsstödet och hyrorna blir därefter. Månadshyran för en av tvåorna landar på cirka 6 750 med stödet och en tusenlapp till utan det, säger Jönsson.
- På 90-talet drabbades många kommuner i glesbygden av en kraftig utflyttning. Allmännyttorna stod inför problemet med ett ökande antal outhyrda lägenheter. De tomma fastigheterna blev en tung belastning ekonomiskt med förlorade intäkter, driftskostnader och lån. Samtidigt var många fastigheter äldre hus med renoveringsbehov.
- Många kommuner drabbades i hela landet. 1995 fanns det nästan 40 000 tomma lägenheter i Sverige i bara de kommunala bostadsbolagen och många småkommuner drevs till ruinens brant.
- Därför bildades den så kallade ”bostadsakuten”, som senare blev SBN, Statens Bostadsnämnd.
- Mellan åren 1998 och 2005 kunde drabbade kommuner ansöka om statligt bidrag för att bygga om tomma hyreshus till andra ändamål eller för att, i sista hand, riva hus.
- Ofta landade besluten i det sistnämnda. Under den här perioden revs närmare 13 000 lägenheter i landet.
- När SBN avvecklades 2005 hade antalet vakanser i allmännyttorna minskat till 8 300.
