Första domen om höjd borgensavgift

Kommunerna tar ut en borgensavgift då de lånar ut pengar till kommunala bostadsbolag till villkor som är förmånligare än bankernas. Detta för att allmännyttan inte ska ha fördelar som de privata bolagen saknar, i enlighet med den nya lagstiftningen.

 

Storleken på borgensavgifterna har varierat mycket mellan olika kommuner. Det har påverkat hyran, vilket har lett till dispyter mellan Hyresgästföreningen och de kommunala bostadsbolagen. År 2009 betalade en fjärdedel av de bolag som lånade pengar av kommunen ingen borgensavgift alls, enligt statistik från Sabo. På andra håll var avgiften förhållandevis hög. Nu har det första målet som handlar om en höjning av borgensavgift avgjorts i förvaltningsrätten.

 

I Lysekils kommun beslutade kommunfullmäktige att höja borgensavgiften från 0,25 till 0,6 procent i år. Två kommunmedlemmar överklagade beslutet med Hyresgästföreningen som ombud. De menade att det inte fanns något underlag för en höjning utan att det enda syftet var att stärka kommunens ekonomi på hyresgästernas bekostnad.

 

Men förvaltningsrätten avslog överklagandet. Enligt dess bedömning hade beslutet tagits helt lagligt och klagande kunde inte bevisa att den nya borgensavgiften inte var marknadsmässig.

 

P-G Nyström, förbundsjurist på Hyresgästföreningen tycker att domslutet är konstigt.
– Det är väldigt tveksamt att ålägga en vanlig kommunmedlem fulla bevisbördan när kommunen över huvud taget inte tagit fram någon beräkning för vad en korrekt borgensavgift ska vara, säger P-G Nyström.

 

Förvaltningsrättens bedömning väger inte särskilt tungt, enligt P-G Nyström, eftersom målet är det första i sitt slag. Nu ligger ärendet hos kammarrätten.
– För att klarlägga hur en lag ska tolkas krävs det att en överrätt prövar frågan. Jag tror att klagande har stora chanser att vinna i kammarrätten, säger P-G Nyström.