Försvarar rekordkrav med höjd värmetaxa och misslyckat vätgasprojekt
Förhandlingar pågår mellan Vårgårdabostäder och Hyresgästföreningen. Bolagets yrkande på 12,5 procent är det högsta hittills bland allmännyttorna i Västsverige. Carina Brevenberg har hyrt av Vårgårdabostäder i två omgångar sedan 1980-talet. Hon anser att rekordkravet är orimligt:
– När jag hörde om kravet tänkte jag att så blir det aldrig.
Själv har Carina precis flyttat, men för hennes kompis som bor kvar i en av Vårgårdabostäders hyresrätter på Klockarebolet, skulle en höjning på 12,5 procent innebära att hyran gick upp med 700 kronor i månaden.
– Hon är pensionär, så hur skulle hon ha råd med det? undrar Carina Brevenberg.
”Nödvändig för bolagets överlevnad”
Totalt är det 765 hushåll som berörs av den kommande höjningen. Katarina Jordansson är Vårgårdabostäders vd. Hon säger att bolaget siktar på ett nollresultat nästa år och att hyreshöjningen är nödvändig för bolagets överlevnad.
– Pengarna kommer främst att gå till ökade taxor för fjärrvärme, avfall, vatten och el. Men sen ska jag inte sticka under stol med att lånet till vätgasprojektet, som lades ned, och den stora satsningen på Klockarebolet också medför kostnader, säger Katarina Jordansson.
Det var Vårgårdabostäders förre vd Jan Thorsson som drog i gång vätgasprojektet. Tanken var att hyreshusen i Klockarebolet skulle förses med solceller på taken och att överskottselen skulle matas till en anläggning som förvandlade energin till vätgas. Gasen skulle sedan komprimeras och förvaras i tankar i bostadsområdet för att på vintern, via bränsleceller, omvandlas till el igen. Liknande satsningar har gjorts inom industrin, men att använda tekniken i ett bostadsområde var nytt. Planerna mötte dock på motstånd. Vätgas är explosivt och hyresgäster såg vätgastankarna som tickande bomber mitt bland hyreshusen.
– Vi tyckte det lät helt galet och slog larm tidigt. Det var nog många som förstod att detta inte skulle bli bra för någon, säger Carina Brevenborg.
Betydligt dyrare än budgeterat
När Vårgårda kommun skulle besluta om bygglov blev det stopp. Vätgasen klassades som farlig verksamhet och fick inte lagras mellan husen. I februari 2020 fick Jan Thorsson lämna sin post och interim-vd:n som tillträdde konstaterade att Vårgårdabostäders ekonomi var ”katastrofal” och i ”fritt fall”. Bland annat hade renoveringen av husen på Klockarebolet blivit betydligt dyrare än budgeterat. 40 miljoner kronor per hus hade vuxit till 63 miljoner.
– I dag har vi lån på 449 miljoner kronor och även om vi har en relativt låg ränta, på 1,74 procent, så är det ett stort lån för ett så litet bolag som Vårgårdabostäder, säger Katarina Jordansson och konstaterar att beslutet om den stora investeringen på Klockarebolet inte hade tagits av bolagsledningen i dag.
– Samtidigt har satsningen lett till att vi nu har 80 nyrenoverade lägenheter plus 36 nya. Och att vi har solceller, batterilagring och kan sälja överskottsel till nätet.
Andra skyddsnät i samhället
Hittills har de båda förhandlingsparterna träffats två gånger. Och även om de ännu inte kommit överens har de, enligt Jordansson, närmat sig varandra.
– Jag förstår att vi inte kan få den höjning vi ursprungligen kräver. Och vi försöker ta hänsyn till hyresgästernas situation. Men klarar man inte av att betala hyran så finns det andra skyddsnät i samhället som ska träda in, säger Katarina Jordansson.
Från Hyresgästföreningens sida hade man hoppats att Vårgårdabostäder, som kommunalt bostadsbolag, hade intagit en mer återhållsam roll i dessa tuffa tider.
– Vi förutsätter att bolaget gör alla besparingar och effektiviseringar som är möjliga innan slutnotan till sist landar på hyresgästerna. Något annat kan vi inte acceptera, säger Hyresgästföreningens förhandlare Abdukadir Abdulle.
Läs även: Västsvenska värdarnas rekordhöga krav för 2024 – Hela listan
