Frivilligt eller skarpare krav – M och S splittrade om bostadskön
Sedan 1999 finns en överenskommelse mellan Bostadsförmedlingen Stockholm och Fastighetsägarna där Fastighetsägarna förbinder sig att rekommendera sina medlemmar att lämna 50 procent av sina lediga hyresrätter till Bostadsförmedlingen. Den uppdaterades 2019 men i grunden är det samma rekommendation. Men långt ifrån alla privatvärdar följer den – och köande kan gå miste om tusentals bostäder.
Hem & Hyra har granskat hur många lägenheter privata värdar har lämnat till bostadskön mellan 2010 och 2021. Genomgången visar att flera värdar struntar i rekommendationen och knappt har lämnat några lägenheter alls till den kommunala bostadskön de senaste elva åren.
Privata värdar gör inget olagligt när de väljer att inte lämna lägenheter till den kommunala bostadskön, då överenskommelsen är frivillig och det är upp till bostadsbolagen att välja om de vill följa rekommendationen.
I strid mot god sed
Men enligt Bengt Öhman, jurist på Hyresgästföreningen Region Stockholm är det i strid mot god sed för hyresvärdar att inte lämna hälften av lediga lägenheter till bostadsförmedlingen, men att det saknas direkta sanktioner mot det i dag.
– Tidigare stoppades hyresvärdar från att köpa ytterligare hyreshus om de inte hade lämnat några lägenheter till bostadsförmedlingen, det hade slagits fast i rättspraxis. Men sedan förvärvslagstiftningen upphörde för tio år sedan ser vi att flera privata hyresvärdar slutat lämna lägenheter till bostadsförmedlingen. De är helt enkelt inte intresserade av att lägenheter fördelas på ett rättvist och transparent sätt.
Hem & Hyra har frågat tre politiker i Stockholms stad om hur de ser på att privata hyresvärdar struntar i rekommendationen.
Hur ser du på att många privata hyresvärdar struntar i att lämna lediga lägenheter till bostadskön enligt rekommendationen?
Dennis Wedin (M), bostads- och fastighetsborgarråd i Stockholms stad, samt ordförande i Bostadsförmedlingen Stockholm:
– När privata bostadsbolag lämnar bostäder till oss är det frivilligt. Därför är jag otroligt glad över att en majoritet av de bostäder som lämnas in kommer från privata hyresvärdar, och att vi har lyckats öka andelen privata hyreslägenheter de senaste åren. Det bidrar till att vi i dag förmedlar rekordmånga bostäder.
”Alla bör lämna till allmänna kön”
Jan Valeskog (S), oppositionsborgarråd Stockholms stad:
– Det är inte bra. Alla fastighetsägare bör lämna bostäder till den allmänna kön. Seriösa fastighetsägare använder sig av den goda service som bostadsförmedlingen ger, det säkrar också att förmedlingen sker på ett öppet och rättvist sätt.
Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad:
– Det är inte alls bra och skapar gräddfiler till lägenheter som förmedlas genom privata kontakter och separata köer. Jag tycker de styrande politikerna behöver agera skarpare för att få fram fler lägenheter till Bostadsförmedlingen.
Frivilligt eller skarpare krav?
Går det att ställa krav på hyresvärdar så att de följer rekommendationen?
Dennis Wedin (M):
– Det finns ett samarbete mellan Bostadsförmedlingen och Fastighetsägarna i Stockholm som innebär att deras medlemmar rekommenderas att lämna hälften av sina lediga bostäder till oss. Jag tror att det är rätt väg med ett frivilligt system. Sen är det upp till Bostadsförmedlingen att vara ett så attraktivt alternativ som möjligt. Jag tycker att de senaste årens förmedlingsrekord vittnar om att vi vässar vårt erbjudande och att allt fler privata fastighetsägare får upp ögonen för oss.
Jan Valeskog (S):
– Redan i dag ställs konkreta krav vid nyproduktion att 50 procent av det som byggs ska lämnas till den allmänna kön. Lägenheter i det befintliga beståndet bör också lämnas över, fastighetsägare tjänar på att ha ett gott samarbete med staden även i förmedlingsfrågor. I sammanhanget är det mycket olyckligt att M+KD+SD i riksdagen drev igenom att slopa investeringsstödet. Stödet möjliggjorde inte bara en sänkning med omkring 3 000 kronor i hyra för en tvåa utan villkorades också av att förmedlingen av bostäderna skulle ske öppet och transparent där den kommunala bostadsförmedlingen var utgångspunkten. Investeringsstödet var ett viktigt verktyg även för god samverkan som nu tyvärr går förlorat.
Clara Lindblom (V):
– Ja, kraven behöver bli skarpare. Det ska vara glasklart att om man vill bygga bostäder i Stockholm så ska man lämna dem till bostadskön och bete sig på ett schysst sätt. Det kommer att gynna stadens bostadssökande och vara positivt för de hyresvärdar som faktiskt lämnar sina lägenheter till Bostadsförmedlingen.
En kö som går efter behov
Henrik Weston på Länsstyrelsen menar att det bör finnas olika köer inom Bostadsförmedlingen beroende på behov. En rak kö som går efter kötid och en kö som går efter behov, till exempel trångboddhet eller en skilsmässa. Vad anser du om det förslaget? Behöver dagens kösystem ses över?
Dennis Wedin (M):
– Det är klart att det alltid finns utrymme för förbättringar. Så sent som i december förra året tittade vi tillsammans med experter och sakkunniga på hur vi kan reformera Bostadsförmedlingen för att göra fler bostäder tillgängliga för resurssvaga hushåll. Men det är generellt svårt att ställa människors bostadsbehov gentemot vandra, och lagstiftningen kräver att vi har en rak kö om den ska vara avgiftsbelagd. Därför är det viktigt för mig att kön och förmedlingen fortsätter att vara rättvis, rak och frivillig. Vi vill att så många stockholmare som möjligt väljer att stå i den och att så många fastighetsägare som möjligt vill förmedla sina lägenheter via oss.
Jan Valeskog (S):
– Det långsiktigt bästa för en god bostadsförsörjning för alla stockholmare är en allmän kö. Det finns redan idag en funktion med förtur för särskilt utsatta individer, det kan exempelvis handla om medicinska skäl eller om du riskerar att utsättas för våld i hemmet. Men det finns alltid skäl att regelbundet se över dessa förtursregler. För att kön ska fungera väl behöver det också byggas tillräckligt med hyresrätter. Moderaternas ovilja att prioritera fler hyresrätter samtidigt som de säljer ut allmännyttan är därför mycket oroande.
Clara Lindblom (V):
– Det kanske inte är just två köer som behövs utan hur vi bättre kan se till att de som mest behöver det faktiskt får lägenhet. Det kan till exempel handla om att fler lägenheter behöver öronmärkas.
