Fusket i bostadskön – här är de vanligaste bluffarna
Ett eget förstahandskontrakt är hårdvaluta på de flesta större orter i Sverige. Enbart i Göteborg strömmar 1 500 tips om bostadsfusk årligen in till kommunala Störningsjouren. Bolaget utreder misstänkt fusk på uppdrag av stadens tre största hyresvärdar – Poseidon, Bostadsbolaget och Familjebostäder.
Myglet börjar redan i bostadskön. Hem & Hyra har kartlagt de vanligaste fuskmetoderna i jakten på ett kontrakt. Många bluffar stoppas redan innan den tilltänkta hyresgästen får skriva på. Andra avslöjas i ett senare skede.
Här är några verkliga exempel på försök att kringgå bostadsköns regler:
Angav falska uppgifter – uppsagd efter en vecka
På en torsdag flyttar mannen och hans familj in i lägenheten i Hammarkullen, Göteborg. En vecka senare blir de uppsagda. Värden, kommunala Bostadsbolaget, har upptäckt att hyresgästens förflutna inte ser ut som han har sagt.
När Boplats Väst erbjöd lägenheten hade mannen på heder och samvete intygat att han var inneboende. Därför tog Boplats inga referenser. I själva verket teg mannen om att han hade ett förstahandskontrakt hos en annan kommunal hyresvärd, Poseidon.
Där var han uppsagd på grund av allvarlig misskötsamhet. Mannen hade satt in ett trinettkök i ett av rummen utan värdens vetskap, och därefter hyrt ut den delen av lägenheten till ockerhyra. Efter att ha kollat med Poseidon visste mannen att han skulle få dåliga referenser när han letade ny bostad. Han ändrade sina uppgifter hos Boplats Väst, från hyresgäst till inneboende. Kort därefter blev han erbjuden den nya lägenheten i Hammarkullen.
Både hyresnämnden och hovrätten ger Bostadsbolaget rätt att riva det nya kontraktet eftersom mannen medvetet lämnat vilseledande uppgifter. Han mister också sex års kötid som han använt för att få den nya lägenheten.
Gav bort elva år i bostadskön till sitt ex – sägs upp
Kvinnan söker en lägenhet på Hisingen i Göteborg tillsammans med sin ex-pojkvän. Eftersom hon har elva års kötid och han bara åtta månader så är det tack vare henne som de får kontraktet. Paret har separerat och har barn tillsammans. För Bostadsbolaget förklarar kvinnan att hon nu tänker sälja sitt radhus för att flytta ihop med sitt ex igen.
Ett år senare inser värden att kvinnan varken har flyttat in i lägenheten eller sålt sitt radhus, som hon äger med sin nya sambo. Paret har fått barn och gör inlägg i sociala medier om gemensamma resor och pågående familjeliv. Det finns inga inskickade ansökningar om bodelning.
I den nya lägenheten är bara kvinnans ex-pojkvän skriven. Det är också han som har betalat hyran från start. När de konfronteras säger ex-paret att de tänkt flytta ihop, men att kvinnans nye sambo har satt sig på tvären. Situationen är ”komplex och infekterad”.
Bostadsbolaget anser att upplägget är ett sätt att fuska i bostadskön. Kösystemets trovärdighet faller om fel person flyttar in. Hyresnämnden konstaterar att hyresvärden har blivit ”svikligt förledd”. Därför mister exet lägenheten och måste lämna tillbaka den till bostadskön igen.
Förälder till flyttfärdigt barn sökte liten lägenhet – tänkte behålla villan
En medelålders kvinna hamnar först i kön till en centralt belägen tvåa i Göteborg. När Boplats Väst kollar kreditupplysning och folkbokföring tänds flera varningslampor. Kvinnan äger en villa med högt taxeringsvärde i en grannkommun. I villan bor även ett hemmavarande barn, drygt 20 år och redo att flytta till eget.
Handläggaren frågar vem som ska bo i lägenheten. Kvinnan intygar att hon och det vuxna barnet ska bo där tillsammans. Villan vill hon behålla eftersom den ska gå i arv till barnen så småningom. Just nu ska den mestadels stå tom, uppger kvinnan, förutom på helger och semestrar. Handläggaren berättar att kvinnan måste sälja villan inom ett halvår och skriva sig på lägenheten för att få hyreskontraktet. Kvinnan ber att få återkomma.
Ett dygn senare mejlar hon och tackar nej till lägenheten. De har bestämt sig för att bo kvar i villan, säger hon.
- Bedrägeri: Om du lurar eller vilseleder någon för att du själv eller någon annan ska tjäna på det, och motparten förlorar pengar eller annat av värde. Straffet är fängelse i upp till två år.
- Förfalskning: Om du tillverkar ett falskt dokument för att det ska framstå som ett riktigt intyg eller bevis. Då riskerar du fängelse i upp till två år. Vid lindrigare fall är straffet böter eller fängelse i max ett halvår.
- Osant intygande: Om du lämnar falska uppgifter i ett intyg eller annat skriftligt dokument, till exempel om vem du är. Då riskerar du böter eller fängelse i upp till ett halvår. Hit hör även om du använder ett falskt dokument om ett avtal eller liknande.