Gamla dör innan de får boende

Många sjuka åldringar får kämpa länge för att få särskilt boende. Inte sällan krävs det hjälp från anhöriga. Men kampen slutar inte där.

När väl kommunen har sagt ja är väntetiden ofta lång för att få flytta in.

Läs ocksåTill slut fick Gunhild Enryd ett "ja"

I Perstorp är väntan mellan beslut och bostad längst i Sverige, 295 dagar, enligt Boverket. Genomsnittsväntan i Sveriges kommuner är 57 dagar. I fem kommuner, förutom Perstorp även Hallstahammar, Hammarö, Svalöv och Götene, tar det minst fem månader.

Med tanke på att 25 procent av de som flyttar in på särskilt boende dör inom ett halvår, enligt Socialstyrelsen, hinner många aldrig flytta in. De dör i kön.

– Ofattbart, säger Karin M Ekström, professor i ekonomi i Högskolan i Borås.

Läs ocksåHär riskerar äldre stå bostadslösa - Jörgen har väntat flera år på lägenhet utan mögel

Enligt socialtjänstlagen ska alla som beviljats ett särskilt boende (kallas också vård- och omsorgsboende) få en bostad inom tre månader. Men många kommuner bryter mot lagen. Den genomsnittliga väntetiden är över tre månader i 35 kommuner.

Trots mängder av lagbrott är det ytterst sällan som IVO, Inspektionen för vård om omsorg, straffar någon kommun med vite.

–De flesta kommuner gör en extra åtgärd när tre månader har passerat. Ofta utökar de hemtjänsten till den som får vänta, säger Kaisu Kull, inspektör på IVO.

Läs ocksåMiljonbidrag ska ge guldkant till äldre – men boende undrar hur pengarna används: "Jag känner mig lurad"

IVO: s och även Socialstyrelsens tandlöshet mot kommuner som bryter mot lagen har fått Karin M Ekström att reagera. Hon vill inrätta en ny myndighet dit man kan vända sig med kritik. Ett slags konsumentverk för äldreomsorgen.

– Det ska vara en myndighet som är beslutsför och kan utkräva ansvar för en hög kvalitativ äldreomsorg.

Att 116 kommuner har brist på särskilt äldreboende har flera förklaringar:

• Medellivslängden ökar.
• Det byggs för lite. Trots vetskapen om en åldrande befolkning har det inte byggts tillräckligt med äldreboende. För att få fart på byggandet införde regeringen ett investeringsstöd 2016.
• Kvarboendeprincipen. Grundinställningen är att åldringar ska bo kvar i hemmet så länge som möjligt. I många kommuner har man drivit principen längre och lagt ned och till och med rivit många boenden. Sedan 1994 har
  40 000 platser försvunnit och i dag finns cirka 80 000 platser på särskilt boende i Sverige.

Vilka som styr en kommun påverkar inte tillgången på särskilt äldreboende. Långa köer finns i kommuner med helt olika politisk majoritet. I grunden handlar det om att spara pengar.

–En plats i ett vård- och omsorgsboende är mycket dyrare än att ge hemtjänst, säger Mats Thorslund, professor i socialgerontologi på Karolinska institutet, som räknar med fortsatt långa köer.

–Jag tror inte det blir bättre de närmaste 5 – 10 åren. Chansen att få en plats beror på var man bor.

Här kan du läsa om Gunhild, som äntligen får ett boende.