Därför är tandhälsa en fråga om pengar och var du bor – Mohamed förlorade sju tänder
Sexåriga Tayma visar stolt upp gluggen där framtänderna satt.
– Jag har tappat dem men nu ska jag få nya, säger hon med ett mjukt leende.
Tayma och tvillingbrorsan Taym får bara äta godis på fredagar och lördagar. Mjölk eller vatten till maten är en självklarhet, liksom att borsta tänderna två gånger om dagen.
– På helgerna får de borsta tre gånger, säger mamma Alma Ahmad.
Varnande exempel
Hon och maken Mohamed är noga med barnens tänder. Vet att om Taym, Tayma och minstingen Kenan tidigt får rätt kost och lär sig att sköta tandborstningen så är chansen stor att de får bra tänder som vuxna.
Mohamed säger själv att han tjänar som ett varnande exempel för sina barn. När han kom till Sverige vid millennieskiftet hamnade han utanför tandvårdssystemet. Det ledde till att Mohamed i dag saknar sju tänder.
– Jag har ont på nätterna och ibland kan jag inte sova. Så jag säger till barnen att de måste sköta sina tänder så att de slipper få det som jag, berättar han.
Sämst tänder i hyresområden
Den här medvetenheten finns inte hos alla familjer i området där de bor, Vivalla i Örebro. Här är tandhälsan bland barn och unga som sämst i hela Örebro län, enligt en kartläggning Folktandvården gjort.
Men det finns flera andra områden i länet som hamnar på ungefär samma nivå som Vivalla.
Gemensamma nämnaren: Det är områden som domineras av hyreshus och hushåll med svag socioekonomi. Det senare betyder bland annat att det finns en hög andel ensamstående föräldrar, låginkomsttagare och lågutbildade. Omvänt så domineras områdena med den bästa tandhälsan av hushåll som bor i egna hus och har stark socioekonomisk status.
Inkomst och utbildning
De socioekonomiska faktorerna spelar roll för hur vi mår fysiskt och psykiskt – och avspeglar sig även i munnen. Karies, hål i tänderna, är en av de vanligaste sjukdomarna i världen. Samtidigt är karies en av de sjukdomar som har det starkaste sambandet med sådana saker som just inkomst och studier.
Och det är känt att hyresgäster som grupp tjänar sämre än dem som äger sitt eget boende. Utbildningsgraden är generellt sett också lägre.
– Hälsa och ekonomi hänger ihop. Det är förvånansvärt många parametrar som kan kopplas till det, säger Linnea Ryman, verksamhetschef för Folktandvårdens folkhälsoenhet i Örebro län.
Inga pekpinnar
Enheten jobbar med förebyggande tandhälsovård, främst bland barn och unga. Det sker sida vid sida med Folktandvårdens kliniker i länet. Liksom i övriga Sverige samarbetar enheten även med familjecentraler och barnavårdscentraler, förskolor och skolor.
– Det är jätteviktigt att vi inte skäller på folk och kommer med pekpinnar. I stället försöker vi uppmuntra och lyfta fram det som är bra, säger Linnea Ryman.
Det är behovet som styr. Folktandvården fördelar sina resurser utifrån de ställen där barnen har mest karies.
– Vivalla är det område där vi har klart mest insatser, konstaterar Ryman.
Saknar egen tandborste
En av aktiviteterna är att dela ut tandborstar i Vivalla och en del andra områden. Det görs samtidigt som man på olika sätt informerar om tandhälsa.
– Det är ovanligt, men vi kan stöta på personer som inte har tillgång till tandkräm och tandborste, säger Linnea Ryman.
Statistiken visar att barnen i Vivalla, de mellan noll och sex år, har betydligt mer karies än exempelvis barnen i välmående och villatäta Lillån i Örebro. Även på de äldre barnen och ungdomarna syns den här skillnaden, även om den inte är lika tydlig.
Till viss del kan okunskap vara en förklaring till att både barn och vuxna får hål i tänderna. Men de allra flesta vet att man ska vara noga med tandborstningen och inte äta och dricka för mycket godis och läsk. Ändå slarvar en del med både sin egen och barnens tandborstning.
Fem gånger högre risk
Förklaringen kan vara en kombination av ekonomi och den sociala situationen. Det kan helt enkelt bli för mycket för den ensamstående föräldern att två gånger om dagen sköta tandborstningen på barnen.
– Man får inte ihop livspusslet helt enkelt. Kanske har man heller inte råd att köpa bra mat. Sämre mat är billigare än bra mat, godis är billigare än frukt, läsk kan vara billigare än mjölk, säger forskaren Ann-Catrin André Kramer vid Karlstad universitet.
I sin doktorsavhandling visade hon att förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer hade fem gånger högre risk för kariesskador jämfört med jämnåriga barn med bättre levnadsvillkor.
– Det är en hög siffra, just med tanke på att tandvården är fri för barn och ungdomar. Men det är andra faktorer som spelar roll för tandhälsan – våra beteenden och våra vanor, säger Ann-Catrin André Kramer.
Ok att ha dåliga tänder
I Vivalla finns många invånare med invandrarbakgrund, vilket också har betydelse. Det går inte att sätta likhetstecken mellan dålig munhälsa och människor med invandrarbakgrund, men i vissa länder har man en annan syn än i Sverige på hur viktigt det är med hela tänder. Det handlar till exempel om Somalia, länder i Mellanöstern och Östeuropa.
– I vissa grupper är det socialt accepterat att ha dåliga tänder. Man har ont i en tand och då tar man helt enkelt bort den, säger Göran Dahllöf, professor i pedodonti (barn- och ungdomstandvård) vid Karolinska institutet.
Marinerats
Han har gjort en studie om mammor som har kommit till Sverige före sju års ålder. Den visar att deras barn har betydligt bättre tandhälsa än barnen vars mammor har kommit till Sverige senare i livet.
– De här kvinnorna har marinerats i vårt tankesätt. De har gått till tandläkaren vartannat år och kanske fått en annan syn på värdet av att ha schysta tänder.
Men fortfarande har deras barn sämre tandstatus än barn med två svenska föräldrar.
– Det beror på att man fortfarande umgås inom sin egen kultur och i och med att de här värderingarna finns kvar där blir det inte riktigt bra, säger Göran Dahllöf.
Djupt hål i hushållskassan
Till skillnad från många andra hushåll i Vivalla har både Alma och Mohamed jobb. Ändå drar de sig för att gå till tandläkaren. Ett besök gräver ett djupt hål i hushållskassan.
– Egentligen har vi inte råd med det men om man har ont så måste man gå, säger Alma.
Hur viktigt är det för er att ha bra och fina tänder?
– Det är mycket viktigt. Det är samma i Libanon som i Sverige, man vill ha ett fint leende, säger Alma.
Mohamed håller med.
– Jag tror det är samma sak i alla länder, faktiskt, säger han.
”Godis, godis, godis …”
Men de konstaterar att synen på att ge godis till barn skiljer sig mellan Libanon och Sverige. När familjen var i hemlandet under ett månadslångt besök bjöds barnen på godis hela tiden.
– Det var godis, godis, godis … Jag försökte säga ifrån men då blev min mamma ledsen. Hon förstod inte varför hon inte fick bjuda våra barn när alla andra barn fick äta, säger Alma.
Så trots att hon och Mohamed är väldigt noga med barnens tänder hade Taym ett stort hål i en framtand när de kom hem. Det fanns inget annat alternativ än att dra ut den.
– Efteråt fick jag ett skelett som är rosa och ett skelett som är blått och en stjärna, säger Taym för att sedan erbjuda sig att gå och hämta tanden som han har kvar i en liten ask.
Svenskar har bra tänder
Tandhälsan och tandvården i Sverige är generellt sett väldigt bra. Ändå finns den här skillnaden mellan svaga och starka samhällsgrupper. Frågan är vad man kan göra åt den. Svaret är: det finns ingen snabb och enkel lösning.
I stället handlar det om ett långsiktigt arbete som kräver både tålamod och en tydlig strategi. Och att fler än Folktandvården engagerar sig.
– Det här är ingen enmansshow från Folktandvårdens sida. Vi måste jobba tillsammans med andra delar av samhället – hälsoinformatörer, dietister, skolan, idrottsrörelsen … Då kan vi lyckas, säger Ann-Catrin André Kramer.
Alma peppar grannarna
Alma Ahmad är säker på varför barnen i Vivalla har så mycket hål i tänderna.
– Det är för mycket läsk och godis, söta efterrätter. Föräldrarna måste se till att barnen äter nyttigare.
– De kan äta nötter i stället för godis, inflikar Mohamed.
Alma pratar mycket om det här med sina grannar. Försöker peppa framför allt mammorna att sköta sina barns tänder.
– De säger att de förstår, men de har inte lärt sina barn att vara noga med sina tänder från det att de var små. Då är det svårt att lära om.
Alla som är försäkrade i Sverige har kostnadsfri tandvård till och med det år man fyller 23. Därefter får man betala själv, men vuxna får ett statligt tandvårdsstöd. Summan är på 300 eller 600 kronor per år beroende på ålder. I stödet finns även ett högkostnadsskydd.
Du kan be om att få en avbetalningsplan.
Det är fri prissättning inom tandvården. Jämför priser på tandpriskollen.se.
Ibland kan det finnas billigare behandlingsalternativ.
Om du helt saknar möjlighet att betala för din tandvård kan du ansöka hos socialtjänsten om försörjningsstöd. Du kan oftast få ekonomisk hjälp för sådan tandvård som måste göras direkt.
Men reglerna skiljer sig åt beroende på var du bor. Kolla därför hur det fungerar i just din kommun.
