Gert vet inte hur han ska sluta samla: ”Det har gått över styr”
Gert minns inte hur samlandet började. Kanske var det när han fick ärva bohaget efter sina föräldrar. En massa möbler, husgeråd och prylar. Saker som han egentligen inte behövde, men som var fullt fungerande, och någon borde ta hand om.
– Det är ofta så jag tänker. Att varje sak har ett värde. Och då tänker jag inte bara ekonomiskt. Utan att den kan komma till nytta. Ta till exempel den här rörtången, den är gammal men fullt fungerande. En bra-å-ha-sak. Men inte behöver jag fyra rörtänger. Det är där problemet kommer in. Att jag inte kan välja bort något, säger Gert Vennersten och visar en bytta full av tänger.
Han kontaktade Hem & Hyra efter att ha läst tidningens reportage om andra personer med samlarproblem.
– Då förstod jag att jag inte är ensam. Vi är tydligen många som har samma problem. Och att det jag håller på med har ett namn, samlarsyndrom eller hoarding, säger Gert.
Sedan snart trettio år tillbaka bor han i en radhuslänga i Gustavsfors. Alldeles på gränsen mellan Dalsland och Värmland. Tidigare var det Bengtsforshus som var hyresvärd. Men för två år sedan bestämde sig det kommunala bostadsbolaget för att sälja.
Till Dalslänningen sa den dåvarande vd:n, Pär Nilsson, att det inte var värt att ha kvar de tio lägenheterna så långt från centralorten Bengtsfors och det tog för lång tid för personalen att åka de knappa två och en halv milen för att ”…åtgärda saker som kanske bara är mindre fel”. Köpare var GK Transport & Fastigheter AB. Ett bolag som ägs av Kjell Josefsson, bosatt i Lilla Edet, 15 mil söderut. I dag är endast tre av de tio lägenheterna uthyrda. Och värden har börjat renovera.
Skinande ren diskbänk och spis
Gert möter oss utanför sin röda ytterdörr. Han tycker att det är pinsamt att visa upp sitt hem och har förberett en kaffebricka så att vi kan fika utomhus. Samtidigt vill han vara öppen med sitt problem. För ett problem är det, och han behöver hjälp.
– Ja, det är väl lika bra att ni får se eländet, säger han och går före in.
Det är trångt i hallen. Endast en liten gång är fri från travar av prylar. Och det fortsätter i köket. Bordet är belamrat. Radioapparater, pryttlar med pennor och verktyg, prydnadsföremål och mitt upp i allt en kruka med en liten aloe vera-växt i. Den enda fria ytan är den rostfria diskbänken och spisen. Men de är å andra sidan skinande rena. Över huvud taget så känns det förvånansvärt rent i lägenheten, alla prylarna till trots.
– Nja, säger Gert, inte är det lätt att städa med alla de här sakerna omkring sig. Men diskbänken och spisen håller jag ren. Liksom toaletten och i sängen. Jag byter till rena lakan en gång i veckan. Det är jag noga med.
På väggen hänger ett inramat svartvitt foto av m/s Sabang. Fraktfartyget som Gert mönstrade på redan som 16-åring.
– På min 17-årsdag låg vi utanför Ceylon, eller Sri Lanka, som man säger i dag. Det var ett äventyr och jag trivdes ombord, säger Gert.
Efter sju år i skolan hade han först fått jobb på det närliggandet pappersbruket. Det var tre-skift och möjlighet att tjäna extra på ackord. Men Gert drömde om annat.
”Rik på upplevelser”
– Att gå på sjön var ju ett sätt att komma ut och se världen. Och det fick jag göra, säger Gert som därefter fortsatte att leva ett äventyrligt liv.
Han har vandrat i Tibet, jobbat i Norge, liftat genom både Indien och USA och bott 15 år i Kalifornien.
– Jag är rik på upplevelser men inte på pengar, säger Gert, som återvände till Gustavsfors i mitten av 90-talet.
I dag uppskattar han det som Dalsland har att erbjuda, att fiska siklöja och abborre, att gå i skogen och plocka bär och svamp eller ta en tur på sjön med ekan.
Vi går ut igen och slår oss ner för att fika. Gert har fixat färska wienerbröd från byns konditori, Café Nostalgie. Han ber om ursäkt för att han bara har pulverkaffe och serverar i tre udda muggar. Gert smuttar på det heta kaffet och säger att han skäms över att det blivit som det blivit.
– Det ju inte bara småsaker jag samlar på. Jag har flera bilar stående, en husvagn, en släpkärra, flera gräsklippare och en massa annan bråte. Värden har varit på mig om att jag måste städa upp. En del har jag gjort mig av med. Men långt ifrån allt.
Hyresvärden har flera gånger uppmanat honom att röja upp. Och till råga på allt har Gert hamnat efter med flera hyror. Han säger själv att det handlar om ett missförstånd och att han nu ska reda upp det. Men inser samtidigt att hans hyreskontrakt sitter löst om han inte får ordning på allt.
Har du sökt hjälp?
– Jag är väldigt ensam och har egentligen inte någon att be om hjälp. Socialen har jag aldrig behövt ha att göra med. Och det vill jag helst inte nu heller, säger Gert.
Vad skulle du behöva för att få stopp på samlandet och lösa dina problem?
– Ja, om jag det visste. Jag skulle behöva någon som sa till mig på skarpen och som hjälpte mig att bli av med allt. En del grejer går nog att sälja om man bara hittar rätt köpare. Annat är väl bara att skicka iväg till tippen, säger Gert.
- … har svårt att göra sig av med ägodelar.
- … känner behov av att spara sakerna och lidande förknippat med att kassera dem.
- … har så många saker hemma att det är svårt att använda rummen som det är tänkt.
- … förnekar ofta att de har problem eller tycker att priset för att rensa upp är för högt.
- … har i hälften av fallen nära släktingar med ett problematiskt samlarbeteende.
- … är lika ofta män som kvinnor, men en större andel kvinnor söker hjälp.
- … är fler i högre åldrar, då de hunnit samla på sig mer och fått större problem i hemmet.
- … är relativt många. En sammanvägning av flera stora undersökningar pekar mot att cirka 2,5 procent av alla vuxna har samlarsyndrom – cirka 200 000 personer i Sverige.
- … finns i olika kulturer, inte bara västerländska.
- Sök hjälp så tidigt som möjligt, då det är mindre som behöver gallras ut.
- Boende i Stockholms län kan ansöka om att delta i studien på www.samlarsyndrom.se.
- I övriga landet: kontakta vårdcentralen, psykiatrin och/eller socialtjänsten och fråga efter specialiserad hjälp.
- Patientföreningen OCD-förbundet har länkar till sina lokalföreningar på www.ocdforbundet.se. De kan ha information, självhjälpsgrupper och någon att prata med.
- Gå med i Facebookgruppen Hoarding/cluttering support group, där medlemmarna stöttar varandra.
- Som anhörig är det viktigt att inte kritisera eller gå in och slänga saker utan lov – risken är stor att kontakten försämras och problemen förvärras.
- Försök i stället prata om mål, som att kunna använda köket eller bjuda hem folk, och motivera till behandling.
