Glesbygdssatsning från regeringen döms ut
På många mindre orter i landet, framför allt där befolkningen minskar, överstiger kostnaden för att bygga nya hus värdet när de är inflyttningsklara. Därför kan staten gå in och ge kreditgarantier för lån upp till 10 000 kronor per kvadratmeter och maximalt två miljoner kronor per lägenhet.
Enligt ett nytt förslag från regeringen ska reglerna ändras så att takbeloppet höjs till 16 000 kronor per kvadratmeter. Begränsningen om två miljoner kronor per lägenhet tas bort.
– Vi måste göra det lättare att bygga nya hus överallt i Sverige, även på landsbygden. Problemet är att marknadsvärdet på många ställen är lägre än byggkostnaderna, och då är det svårt för många att få lån från banken. Med hjälp av högre statliga kreditgarantier kan byggprojekt starta som annars fått kalla handen, säger bostadsminister Stefan Attefall i ett pressmeddelande.
Förändringen beräknas dock få marginell effekt för byggandet av hyresrätter. På många mindre orter där befolkningssiffrorna pekar nedåt är problemet snarare att lägenheter står tomma.
De nuvarande kreditgarantierna har enligt Lars Magnusson, generaldirektör på Bostadskreditnämnden, utnyttjats av ett fåtal byggherrar.
– Jag skulle tro att det rör sig om en handfull de senaste åren. Det är nog inga oceaner av byggherrar som står och väntar på att ansöka om kreditgarantier om reglerna ändras.
Beloppsgränsen på två miljoner kronor per lägenhet, har sällan varit några problem, eftersom det då rör sig om väldigt stora lägenheter. Sådana byggs sällan på vikande marknader i glesbygd, enligt Lars Magnusson.
Sophia Mattsson-Linnala, chef för ekonomi- och finansavdelningen på Sabo, de kommunala bostadsbolagens organisation, tror inte att effekterna av förändringarna ens är mätbara bland deras medlemsföretag.
– Bolagen använder kommunal borgen och ser inte något behov av statliga kreditgarantier, om det inte blir billigare för dem. Att bygga nytt där produktionskostnaden är högre än marknadsvärdet kan inte våra bostadsbolag syssla med. Det är inte affärsmässigt och därför inte förenligt med den nya lagstiftningen för kommunala bostadsbolag, säger Sophia Mattsson-Linnala.
