Grannar hamnar i skottlinjen för gängen: ”Tänk om någon kastar in en bomb!”
Två veckor efter mordet är den tillfälliga minnesplatsen fortfarande kvar utanför porten. ”Älskad, saknad”, står det med snirkliga bokstäver på ett gravljus. Blombuketter med plasten kvar står lutade mot en pelare.
Klockan var strax efter fem på morgonen den 12 september när den 23-årige mannen var på väg till sitt jobb i hemtjänsten. Men han hann inte långt. När han gick ut genom dörren sköts han till döds. Enligt polisen föll han offer för en ”felskjutning”. Den egentliga måltavlan bor på samma adress.
Elisabet bor i samma trappuppgång. Hon kände inte offret men har förstått det som att han var en ”bra kille”. När mordet skedde var hon inte hemma.
– Vi är i chock allihopa. Jag bor på nedre botten och det känns otäckt. Tänk om någon kastar in en bomb!
Både hon och grannen Kent, som passerar förbi i trappen på väg ut med soporna, tror sig veta vem den egentliga måltavlan är. Men om han fortfarande befinner sig i huset vet de inte.
Även om rädslan och oron finns där måste livet pågå som vanligt.
– Vad annat kan man göra. Jag är 77 år och har bott här i 30 år – jag har ingen lust att flytta, säger Elisabet.
”När ska de skjuta fel person igen?”
En man, som inte vill ha med sitt namn i tidningen, tittar upp från motorhuven på en bil ett par kvarter från mordplatsen.
– Jag bor i Gottsunda, så jag är van vid skjutningar, säger han.
– Man känner sig otrygg, och det är inte en bra känsla. Polisen säger att de sköt fel person. När ska de skjuta fel person igen?
Till synes mer oberörd är pensionären Ulf Boholm som rastar sin hund Molly på en gångväg i området. Han har bott här sedan han flyttade hit som tioåring 1957 och kallar Sala backe ”ett av de bättre områdena i stan”.
– Det är för jävligt det som händer. Men jag bryr mig inte om det. Smäller det så smäller det. Det går inte att göra något åt det ändå, säger han.
På en parkeringsplats en bit bort stuvar Marie Larsson in sina två hundar i bilen. Hon är glad att hon har dem, säger hon.
– Annars skulle jag aldrig våga bo på nedre botten.
Hon undviker helst att gå ut när det är mörkt.
– Jag går snabbt ut med hundarna på gräsmattan och in igen. Att träffa folk nere på stan på kvällen känns inte aktuellt just nu.
Portarna står öppna dagtid
Utöver skjutningarna och sprängningarna som plågat Uppsala under en längre tid, har det varit allmänt stökigt där Marie Larsson bor. Obehöriga har rört sig i trapphuset och det har varit inbrott i källarförråden.
Porten låses vanligtvis inte förrän klockan 17.
– Men från ena dagen till den andra fick vi mejl från Uppsalahem om att porten ska vara öppen fram till klockan 21, eftersom det är ett gym i källaren som hyresgäster går till. Jag skrev till Uppsalahem att de måste börja låsa porten från klockan 17 igen. Jag vet inte om det hjälper så mycket men det ger ju en viss trygghet i alla fall, ibland är ju folk här och rycker i porten, säger hon.
Även i trappuppgången där 23-åringen blev mördad står porten öppen under dagtid.
– Det är något som många efterfrågar, att portarna ska vara låsta. Vi har ett stort låsprojekt på gång, ett modernare system med taggar, säger Linda Ryttlefors, kommunikationschef på Uppsalahem.
Fler på plats i stadsdelen
Hon berättar att Uppsalahem har ökat sin närvaro i Sala backe efter mordet i trapphuset.
Områdesvärdar, som vanligtvis jobbar kvällstid i Gottsunda, har ronderat i området.
– Sen har vi skickat ut meddelande till de boende i kvarteret att de ska vända sig till polisen om de ser något misstänkt. Vi vill även ha tips från hyresgäster om någon hyr olovligen i andra hand. Att man inte vet vem som är granne bidrar till otryggheten, säger Linda Ryttlefors.
Polischefen: ”Viktigt att vara observant”
Att hålla ögonen öppna är också det Ulf Johansson, regionpolischef, tycker är viktigast att tänka på om man bor granne med någon som man vet har en hotbild mot sig.
– Det är viktigt att vara observant i sin närmiljö. Om man ser avvikande beteenden ska man kontakta polisen, säger han.
Vad tänker du på när du säger avvikande?
– Det kan vara fordon som rör sig utanför adressen, som ser misstänkta ut eller som man inte känner igen. Det kan vara personer som ser ut att ha ett sämre uppsåt. Sin hemmiljö har man ofta hygglig koll på och ser man något som man känner i magen att det här känns inte bra, då tycker jag definitivt att man ska kontakta polisen, säger Ulf Johansson.
Han berättar att uniformerade poliser och civilpoliser finns på plats i en del områden där de bedömer att hotbilden är större, för att kunna förebygga brott och ingripa snabbt om någonting händer. Men de har inte möjlighet att bevaka alla adresser i Uppsala där det finns någon med en hotbild mot sig.
– Det är enormt många individer som är potentiella måltavlor. Det rör sig om hundratals personer, om man tittar på anhöriga, släkt och vänner. Då blir det omöjligt för polisen att vara överallt hela tiden. Vi får helt enkelt använda vår resurs så klokt som möjligt, för att hjälpa så många som möjligt, säger Ulf Johansson.
Brukar personer som det finns ett känt hot mot befinna sig på den adress där de är skrivna?
– Det varierar säkert. En del väljer att flytta för att man inte känner sig säker och andra att vara kvar, beroende på olika praktiska omständigheter, säger han.
Ung kvinna dog i sprängning
Natten till torsdag 28 september drabbades Uppsala av ett nytt våldsdåd. En kvinna i 25-årsåldern omkom när en villa i Fullerö en halv mil norr om Uppsala sprängdes. Detonationen var så kraftig att smällen hördes inne i stan. Polisen utgår ifrån att attentatet var kopplat till gängkonflikterna och att kvinnan som dog inte heller i det här fallet var måltavlan.
Tycker du att ni har gjort felbedömningar, till exempel med tanke på sprängattentatet?
– Vi ska alltid vara självkritiska och fundera på vad vi kunde ha gjort bättre. Vi gör bedömningar och försöker att prioritera det som är mest angeläget. Många gånger träffar vi rätt. Vi har förutsett ett antal dåd där vi har hittat gärningsmän med mask och vapen eller sprängmedel, där vi har gripit dem på bar gärning innan något har hänt. Så med den yta vi har att bevaka tycker jag ändå att vi gör jobbet, säger Ulf Johansson.
Omkring 35 personer i häkte
En stor del av polisens arbete med att förebygga nya skjutningar och sprängningar är också att identifiera och lagföra dem som begått brott.
– Vi har i dagsläget ungefär 35 häktade i de senaste händelserna i Uppsala, säger han.
Vad vill du säga till de Uppsalabor som är oroliga och rädda?
– Jag har väldigt stor förståelse för den oro, rädsla och ilska som uppstår i samband med sådana här händelser. Det är ett extremt hänsynslöst våld som vi ser prov på här. Jag kan försäkra att svensk polis och polisen i Uppsala gör allting för att bryta den här våldskurvan. Vi jobbar stenhårt dygnet runt. Vi kommer inte att ge oss, utan fortsätta tills den här våldsvågen är bruten, säger Ulf Johansson.
