Grannarna gick ihop för tryggheten
Grannarna i tre av MKBS:s hus på Snödroppsgatan på Holma håller numera koll på vad som sker i kvarteret. Det är första gången i Malmö som konceptet Grannsamverkan testas i ett hyreshusområde.
– Det handlar om att ha ett tryggare boende och en bra kontakt grannar mellan. Ingen här ska vara anonym, säger Siv Jonsson.
Hon har bott på Holma i över tre decennier, är ordförande i den lokala hyresgästföreningen och drivande i projektet. Hon fungerar som samordnare för kontaktpersonerna som finns i varje hus som är med i det ideella projektet. Tanken är att lägga en del av ansvaret på de som vet bäst vad som händer i ett hus eller ett kvarter, nämligen de som bor där själva.
– När hyresgästerna åker på semester så meddelar de kontaktpersonen och så håller grannarna extra koll så inget händer. Vi är också ute och går i området, säger hon.
På dessa gårdar tillämpas sedan tidigare självförvaltning, det innebär att de boende gemensamt sköter delar av utemiljön. Det var en redan befintlig struktur som enligt Siv Jonsson passade perfekt för den nya satsningen.
Husen är låga och gårdarna små och lummiga. Siv Jonsson tror det hade varit svårare att starta upp något liknande i ett höghus med ett större antal lägenheter och boende
– Vi är inga poliser, det är viktig att säga. Men vi är uppmärksamma. Ser vi att det pågår ett inbrott så ringer vi 112. Vi går inte in i de grejerna själva. Det är noga var man har sin gräns, säger hon.
Hon är nöjd med att de boende på Snödroppsgatan ligger i framkant i Malmö och har redan märkt av intresset från grannar på kringliggande gator och gårdar.
– Det känns bra att man kan öka tryggheten bland hyresgästerna. Även om man själv inte äger så ska man kunna känna sig trygg, säger hon.
Det fanns redan en vilja i området och det var en grundförutsättning för projektet, menar det kommunala bostadsbolaget MKB:s bosociala utvecklare Ryan Bozorgian. Han ser det som något av det viktigaste för att samverkan ska fungera.
– Vi har initierat det här. Men vi vet att grannsamverkan bygger på ett de boende driver det hela vägen. Vi finns där som stödfunktion.
Intresserade hyresvärdar har hört av sig till honom för att få veta mer om grannsamverkan och hur det fungerar.
– Det sociala engagemanget bygger relationer. Inbrott och skadegörelse skapar otrygghet. Även om det är jag som drabbas så påverkar det hela området, säger Ryan Bozorgian.
Forskning från Malmö högskola har visat att den ”kollektiva förmågan” i ett område påverkar mängden vålds- och skadegörelsebrott. Det har större betydelse än till exempel ekonomiska skillnader bland invånarna.
Med andra ord – om grannarna litar på varandra och samarbetar runt tryggheten kan området bli lugnare.
– En välfungerande grannsamverkan är ett bra exempel på kollektiv förmåga. Det är ett bra redskap som visat sig kunna fungera. Det är inte den enda sättet men en väg framåt, säger Manne Gerell, forskare i kriminologi vid Malmö högskola.
- Välkomna alla nyinflyttade grannar direkt.
- Låt bli att sätta upp lappar och ta i stället alla kontakter med grannarna ansikte mot ansikte.
- Inför trapphusombud, speciellt viktigt i höghus.
• Ökad trygghet för alla som bor i stadsdelen.
• Bättre kontakt mellan de boende och mindre anonymitet
• Större möjligheter att driva alla typer av frågor som rör bostadsområdet som helhet.
Holma är del av det svenska miljonprogrammet och byggdes i början av 70-talet. En tredjedel av hushållen i området är bostadsrätter, resten tillhör det kommunala bostadsbolaget. Under projektnamnet Holmastan bygger MKB och Riksbyggen 1000 nya bostäder i stadsdelen under de kommande åren.
Konceptet används sedan 1985, över hela landet och med samarbetspartners som polisen, Brottsförebyggande rådet och olika försäkringsbolag.
Arbetet utförs på ideell basis av de boende i det område som deltar.
