Grannarnas kamp: ”Låt familjerna bo kvar”
– Det blir fler och fler som hör av sig och vill stötta vårt protestupprop kring detta. Just nu är det 560 personer som har skrivit på det digitala uppropet. Vi kräver att familjernas tidsbegränsade kontrakt omvandlas till ett förstahandskontrakt, säger Annika Trapp, ordförande i lokala hyresgästföreningen Apelles.
Ihop med flera andra grannar på gården försöker hon hjälpa två grannfamiljer att få bo kvar när deras andrahandskontrakt löper ut.
Hon tar mig med hem till familjen Samman, som bjuder på hemlagade arabiska bakverk, frukt, kaffe och te.
Pappa Nael har just kommit hem från jobbet som reparatör och designer av idrottsredskap. Vi fikar i vardagsrummet och kollar på mobilbilder med studsmattor till stavhoppare, skydd för kampsportare och träningsredskap för poliser.
– Hemma i Aleppo hade jag en egen fabrik med tio anställda, men allt är tyvärr borta nu. Min kusin som bor kvar har berättat hur plundrare tog alla mina tyger och alla mina maskiner. Khalas (slut), allt det där är borta nu.
Familjen Samman är en många syriska familjer som kom till Sverige under 2015. Efter att ha flyttat runt mellan Kalmar, Stockholm, Helsingborg och Boden så bodde de på våren 2017 på en camping i Torslanda. Efter tre månader i en husvagn fick familjen i juni 2017 i en trea på 68 kvadratmeter i ett klassiskt landshövdingehus i Majorna i Göteborg.
Här bor pappa Nael och mamma Kawthar ihop med sin vuxne son Ismail, Mohammed som går i åttonde klass och så Wassim som går i fyran.
Familjen bor i andrahand i en så kallad genomgångsbostad. I samband med flyktingkrisen 2015 kom bosättningslagen som gjorde att kommunerna var skyldiga att hjälpa till. Då var detta ett sätt för Göteborgs Stad att hantera behovet av bostäder för nyanlända flyktingar.
I en genomgångsbostad har hyresgäster formellt ett andrahandskontrakt, avsäger sig besittningsrätten och måste flytta efter fem år. Tanken är att hyresgästerna under tiden ska hitta ett annat boende i Göteborg eller i en annan svensk stad.
Wassim, Kawhthar och resten av familjen måste lämna lägenheten i Majorna om några månader, något som pappa Nael inte förstår:
– Wassim går i skolan i närheten, vi känner många här i området och vi stortrivs här. Varför måste vi flytta, igen?
Hänvisar till barnkonventionen
Deras granne Annika Trapp hänvisar till barnkonventionen, och att den ska gälla för alla på gården.
– Vi bor här tillsammans, gården är vårt hem och våra barn leker ihop. De växer upp här tillsammans, så för oss är det självklart att inte acceptera att några av barnfamiljerna nu tvingas flytta, säger Annika Trapp.
Det står ju många andra barnfamiljer helt utan bostad i Göteborg och nu strömmar det in fler flyktingar från Ukraina. Varför tycker ni att de här två familjerna ska få gå före andra?
– Själva frågan känns problematisk då grupper ställs mot varandra. Bostad är en rättighet, alla behöver någonstans att bo. I detta specifika fall handlar det om barnfamiljer som bott i sina lägenheter i nästan fem år och etablerat sig i området. Barn som tvingats fly från krig och lämna allt. Här har de fått börja skolan, skaffat sig nya vänner och ett sammanhang. Att ställa dessa familjer på gatan är oerhört hjärtlöst. Vi är en lokal hyresgästförening och självklart försvarar vi våra medlemmar, säger Annika Trapp.
Hon tycker att Göteborgs stad borde ge nyanlända familjer ett förstahandskontrakt direkt, så som vissa av grannkommunerna valt att göra.
”Informationen har funnits med hela vägen”
Lägenheterna i Majorna tillhör Familjebostäder men genomgångsbostäder administreras av Fastighetskontoret, där Thomas Martinsson är chef för bostadsenheten:
– Alla hushåll får skriva på ett avstående av besittningsskydd när de flyttar in. Barnfamiljer får information om att de har en maximal boendetid på fem år. Vi hjälper till med information och boendecoachning till de här hyresgästerna. Vår förhoppning är att de ska hitta en ny lägenhet.
– Vi förstår att det hade varit bra för många att bo kvar, men alla hushåll blir uppsagda när det är tre månader kvar till full hyrestid. Den informationen har funnits med hela vägen.
Barnen riskerar att inte få bo nära sin skola. Vilken roll spelar barnperspektivet i detta?
– Barnperspektivet låg till grund för att fastighetsnämnden beslutade att barnfamiljer skulle få bo i fem år. Andra får bo i maximalt fyra år. Barnperspektivet påverkar inte datum för avflyttningen, utan det är maximalt fem år som gäller.
”Står i en massa köer”
Salah Aldin Al Ghabari heter pappan i den andra syriska familjen på gården.
Vad gör ni nu då?
– Vi står i en massa köer. Vi lajkar om vi ser en bra lägenhet men vi har inte så många poäng på Boplats och andra sajter. Vi kan bo varsomhelst i Göteborg, men inte utanför staden eftersom min yngsta son går i nian på Nordhemsskolan i Linné. Men helst vill vi bo kvar här, vi trivs här, säger Salah Aldin Al Ghabar.
Familjen Samman hoppas att de ska slippa flytta ut från sin lägenhet, samtidigt som pappa Nael letar ny bostad.
– Jag är med i WhatsApp-grupper där syrier tipsar och hjälper varandra om hur man kan få tag på en bostad. Men det är svårt för det finns inte så många lediga lägenheter i Göteborg. Det kanske slutar med att vi får flytta till en annan kommun, igen.
