Grannbråk – en svår fråga för alla parter
Under fem års tid anser sig flera hyresgäster i huset på en adress i Sveg ha blivit störda i sitt hem av en granne. Dunkande i väggar, spottande, stirrande och hånskratt har blivit en del av vardagen.
Grannarna har sökt hjälp hos hyresvärden, Hyresgästföreningen och polisen. Ärendet prövades i hyresnämnden för fyra år sedan efter att värden ansökt om uppsägning av den hyresgäst som ansågs vara problemet. Alla fick komma till tals och ge sin version av störningarna. Motparten uppgav då att det i stället var grannarna som stod för trakasserierna. Att de bland annat ska ha pekat finger, stirrat och gått till fysisk attack. Ord står mot ord.
– Den här typen av störningar är inte alls ovanliga, menar hyresrådet Carl Rydeman, som arbetat med det här ärendet och många andra under sina 20 år i hyresnämnden i Sundsvall.
– Hyresvärden har alltid bevisbördan och bevisen måste vara konkreta och fullt styrkta. Inte som i brottmål, men inte långt ifrån.
Så vad räknas som tillräcklig bevisning?
– Hyresvärden själv har begränsade möjligheter att samla in bevis. Andra neutrala parter väger tungt, som störningsjourens iakttagelser, polisutryckningar och andra grannars vittnesmål och om det finns ljud- eller filmupptagningar.
Men får man filma grannen?
– Det är inget absolut förbud mot det och det används ofta i såna här sammanhang. Så länge det inte betraktas som ofredande. Som att filma rakt in i någons hem till exempel, det är inte okej.
När det gäller vittnesmål är det två saker som väger tungt i bedömningen, berättar Carl Rydeman.
– Det ena är trovärdighet. Är det en nära vän till exempel minskar ju trovärdigheten. Det andra är tillförlitlighet och det handlar om själva iakttagelsen. Är det rimligt att vittnet verkligen hörde vad som sas eller såg det den såg. Eller kan det ha missuppfattats.
Så vad kom hyresnämnden fram till i det här fallet? Efter att ha hört sex personers vittnesmål fastslogs att hyresgästen visserligen ”i någon mån har uppträtt störande mot sina grannar” men inte i sådan omfattning att det räckte för en uppsägning.
Efter det beslutet från nämnden har störningarna fortsatt i huset. En granne uppger att hon sällan får sova en hel natt utan oväsen från grannen. Ytterligare polisanmälan har gjorts, men kommer förmodligen att läggas ner eftersom störningar sällan når upp till en brottslig nivå.
Grannarna fortsätter ändå samla minnesanteckningar, ljudupptagningar och anmälningar på hög i hopp om att ärendet ska prövas igen. Men värden anser att de nått vägs ände.
– Det här är jätteknepigt. Problemet är att vi fortfarande saknar tillräckligt styrkt dokumentation för att bedöma vem som stör vem egentligen. Vi har erbjudit andra lägenheter, men ingen av dem vill flytta. Vi känner oss rådvilla tills någon kommer med nåt annat förslag på lösning, säger vd:n för hyresbolaget.
Inte heller Hyresgästföreningens jurister har fått stopp på grannfejden. Chefsjuristen för region Norrland, Niclas Sundell, har i alla fall ett tips när störningsjouren tillkallas:
– Be dem parkera en bit bort och gå sista biten för att ta den som stör ”på bar gärning”. Hörs störningen bara inifrån din lägenhet är det viktigt att störningsjouren kommer in dit och lyssnar också.
Hem & Hyra har sökt den utpekade grannen för en kommentar.
• Första steget är att prata med den störande grannen.
• Anmäl störningen till din hyresvärd. Värden kan skicka ut varningar och ansöka om vräkning hos hyresnämnden. Bevisning från störningsjouren, andra grannar eller ett domslut ökar chansen att den störande hyresgästen får flytta.
• Kontakta Hyresgästföreningen. Anser föreningen att det finns tillräckligt med bevis ber de hyresvärden driva ärendet i hyresnämnden. Vill inte värden det kan hyresgästen vända sig direkt till hyresnämnden och ansöka om ett så kallat åtgärdsföreläggande. Ett sådant kan tvinga värden att säga upp den störande hyresgästen.
• Vägrar hyresgästen flytta trots beslut i hyresnämnden kan värden kontakta Kronofogden för en avhysning.
Källa: Hyresgästföreningen