Grannen intill: Maten gav Jessica glädje till livet igen
Hur har det blivit så?
– Jag gick in i väggen 2018 och levde som i en dimma. När man blir deprimerad kan det vara svårt att veta hur man ska ta sig ur det men jag har alltid tyckt om att laga mat och plockade upp det.
Hur kom det sig att det blev just mat? Alltså, när jag är trött känner jag inte alls för att laga mat – det kan vara en stor ansträngning…
– Ja, så är det. Det kan ta mycket energi. Men jag satt i soffan och var så trött. Jag orkade värma en pirog eller en varma koppen och kände ”det här är ju inte ens gott”. Så jag började krydda maten.
– Jag började med smaker. Värmde fortfarande en pirog men strödde över chili och lite mer ost. Jag minns när jag ätit pirogen att jag tänkte ”men jag kan ju göra ostchips med chili!”. Så testade jag och det blev gott. Så sen gjorde jag en bönchili och det byggdes på. När jag sedan började göra egen mat och jag var trött gjorde jag långkok. Då kunde det stå och puttra i några timmar medan jag vilade.
Då förstår jag att mat betyder mycket för dig.
– Maten gjorde att det plötsligt öppnade sig en annan värld. Det blev min rehabilitering kan man säga. Jag kunde stå och baka och laga mat och mina föräldrar och nära och kära fick prova. Det fick mig att starta ett Instagramkonto och en blogg där jag visar min mat och delar recept.
Ändå hände något som gjorde att du tänkte sluta blogga?
– I somras förlorade jag min pappa…
– Då kände jag för att lägga ner allt. Han ville jag skulle ge ut en bok med mina recept för han tyckte de var så fantastiska. Men när han dog – dog även något inom mig.
Vad hände sedan?
– Det var en tid när vi stekte korv och liksom ”varsågod å ät” – det var ingen njutning längre. Men sen var det som att min pappa var med mig och gav mig en knuff. Så jag klev in i köket igen och vet inte hur många maträtter jag gjorde. Jag kände ”Nu – nu kör vi!”. Så bra mat som den gången har jag inte lagat på länge.
Tror du att det blir någon bok?
– Jag hoppas det! Då är den till min pappa. Att hitta på recept och laga mat är sådan glädje för mig. Jag kan vakna på natten och komma på nya smaker jag ska testa. Som nyligen: då gjorde jag en björnbärspaj med turkisk peppar: oväntade smaker kanske men det blev väldigt gott.
Vilka riktar du dig till?
– Eftersom jag själv gått på sjukpenning och har familj ska det vara billigt, enkelt och gott. Det kan höra av sig följare till mig och tacka för att de hittat god mat som är billig. Det får mig att känna att jag gör något viktigt.
– Vissa fredagar live-matlagar jag. Jag tänker att det sprider lite glädje. Det finns de som sitter själva en fredag och då kan de följa med på Instagram när jag lagar mat.
Hur är det att visa upp sitt kök? När jag lagar mat är det kladd och stök – inte som på matlagningsprogram?
– Haha! Så är det för mig med. Det ligger smet på golvet och tomma förpackningar.
– Men det är viktigt att visa verkligheten så att folk känner igen sig. Att jag är som vem som helst men älskar att laga mat. Jag är glad att jag har tak över huvudet och mat på bordet. Hummer och oxfilé det är inte jag. Men korv med bröd en fredagskväll med en liten extra touch – det är jag.
Är eller har du en granne vi borde skriva om? Tipsa gärna! anna.rytterbrant@hemhyra.se
Namn: Jessica Gustavsson.
Ålder: 36 år.
Gör: Jobbar som undersköterska och driver bloggen och Instagramkontot ”Matglädje med Jessica”.
Bor: Hyr lägenhet i en nedlagd skofabrik i Kumla. Hyrde innan en skomakarstuga.
Familj: Sambo, fyra barn, två hundar, en kanin och två ödlor.
Länkar:
https://nouw.com/matgladjemedjessica
https://www.instagram.com/matgladjemedjessica/