Grannens störningar tvingar Sofia att flytta: ”Jag orkar inte mer”
– Jag hade gärna bott kvar. För jag trivs bra i området, har skogen runt hörnet och min hundvakt bor alldeles intill. Men när man år efter år inte kan sova i sitt eget hem då går det inte längre, säger Sofia.
Vi träffas i hennes lägenhet i Uddevalla. Här har Sofia bott i över tio år. Men nu är det snart slut med det. För Sofia har bestämt sig för att flytta. Och trots att lägenheten hon fått tag på är betydligt dyrare och saknar balkong ser hon fram emot flytten.
– Det går inte att bo här längre. Nu i helgen fick jag sova hos en kompis. För på fredagskvällen satte han igång att gapa och spela hög musik. Jag kontaktade störningsjouren och de kom. Men så snart de åkt drog det igång igen. Jag skulle upp och jobba dagen efter och kunde inte få en blund i ögonen här, säger Sofia.
Den hon talar om är en granne som stör sin omgivning med skrik och annat oväsen. Sofia berättar att han kastar ut föremål från balkongen och att han drar igång både motorsåg och moped inne i sin lägenhet. Att han från sin balkong skriker hotfulla och rasistiska saker till folk som går förbi samt att han flera gånger varit hotfull mot Sofia.
Problemen har pågått länge men har eskalerat de senaste åren. Vi, från Hem & Hyra, hinner bara slå oss ner Sofias soffa innan grannens aggressiva skrik hörs.
– Det låter som han har någon där som han bråkar med. Men troligen är han ensam, säger Sofia.
Gång på gång har hon kontaktat störningsjouren. Men hon upplever inte att det har hjälpt.
– De kommer hit och visar sig, men så fort de åkt sin väg drar det igång igen. Och nu verkar det som de har tröttnat på att åka hit över huvud taget, säger Sofia.
Hon har även vänt sig till sin hyresvärd Balder. Men, inte heller där tycker hon sig ha fått någon hjälp.
– Först nu, när jag sagt upp min lägenhet, verkar det som de ska försöka få den här hyresgästen vräkt. Innan dess har de inte gjort någonting. Åtminstone inget som vi har märkt av, säger Sofia som försökt få någon form av kompensation för sitt lidande av Balder.
Hon föreslog bland annat att hon skulle slippa en av sina återstående hyror, då lägenheten har en uppsägningstid på tre månader och hon får tillgång till sin nya lägenhet innan dess. Men Balder har sagt nej.
– Det enda de har erbjudit mig är att jag skulle få flytta ner min säng i en tom lägenhet längre ner i huset. De tyckte att jag kunde sova där för att slippa störningarna nu under min uppsägningstid. Men det var en märklig lösning tyckte jag. Vem vill gå iväg och sova i en annan lägenhet? undrar Sofia.
Hem & Hyra ringer upp Tobias Andersson, affärsområdeschef på Balder stationerad i Trollhättan, för en kommentar. Han hänvisar oss Balders kommunikationschef Sandra Nilsson med kontor i Göteborg. Vi frågar henne om det är rimligt att en av deras hyresgäster ska tvingas flytta på grund av störande grannar.
– Vi vill självklart inte att någon hyresgäst ska behöva flytta för att de störs av sina grannar och vi jobbar alltid så fort vi kan för att hantera störningsärenden. Det är viktigt att alla störningsärenden behandlas lika och enligt de regelverk som finns, säger Sandra Nilsson.
Varför har Sofia haft det här problemet i flera år utan att något har hänt?
– Jag kan inte uttala mig om enskilda hyresgäster. Men, som sagt, vi har rutiner för hur störningsärenden ska hanteras och de rutinerna har vi följt, säger Sandra Nilsson.
Stämmer det att ni föreslagit Sofia att hon ska ställa in en säng och sova i en annan lägenhet?
– Det är inget jag känner till.
Men är ett sånt förslag en del av era rutiner?
– Nej. Det jag kan säga är att vi har pratat med hyresgästen och erbjudit flera olika lösningar.
Vilken kompensation får Sofia och hennes grannar för de störningar som de tvingats och fortfarande tvingas att utstå?
– Sådana frågor hanterar vi i dialog med varje enskild hyresgäst.
När Hem & Hyra ber att få se Balders rutiner för hur störningsärenden ska hanteras skickar kommunikationschef Sandra Nilsson följande text:
”Vid upplevda störningar i ett bostadshus ska hyresgästen kontakta hyresvärden/störningsjouren. Vid bekräftad störning får hyresgästen en anmodan om att vidta rättelse. I de flesta fall ringer vi även upp hyresgästen och informerar om att det framkommit klagomål. I anmodan anges när och på vilket sätt hyresgästen varit störande och att hyresgästen ombeds att omedelbart upphöra med störningen. Vi informerar att konsekvensen av fortsatt störning kan innebära att hyresavtalet sägs upp. Vi informerar även socialnämnden i kommunen. Vår förhoppning är att hyresgästen vidtar rättelse och störningarna upphör.
Om inte hyresgästen rättar sig efter anmodan har skickats, vidtar vi åtgärder för att få störningarna att upphöra. Det kan således innebära att vi säger upp hyresavtalet, till avtalstidens slut (3 månader framåt i tiden). Man kallar det då att hyresgästen har åsidosatt sina avtalsenliga förpliktelser (hyresgästen har inte iakttagit sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten). Efter att uppsägningen har sänts, hänskjuter vi ärendet till de instanser (hyresnämnden eller tingsrätten) som hanterar dessa ärenden för att få saken prövad.”
Fotnot: Sofia heter egentligen något annat.
- Kontakta din hyresvärd eller störningsjouren om du inte kan tala en störande granne till rätta och om problemen fortsätter.
- För störningsdagbok. Anteckna vad som hänt och när det hänt. Dina anteckningar är bra att ha när du har kontakt med hyresvärden eller polisen.
- Hyresgästföreningen kan stötta dig och ge råd i dina kontakter med hyresvärden. Du kan också få hjälp att söka hyresreduktion.
- Kontakta socialtjänsten om du misstänker att den som stör mår dåligt på grund av missbruk eller misstänkt psykisk sjukdom.
- Om du upplever att du är hotad eller förföljd ska du kontakta polisen.
- Det är hyresvärdens ansvar om en hyresgäst stör sina grannar. Hyresvärdar anlitar ofta ett vaktbolag som kommer till fastigheten och försöker tala den störande till rätta.
- Polisen kopplas in när hot eller våld förekommer.
- Kommunens socialtjänst kan kopplas in av grannar eller anhöriga till den som stör men då krävs att den som stör själv säger ja till den hjälp som finns, till exempel boendestöd eller en kontaktman.
- För att en person ska kunna omhändertas för vård mot sin vilja krävs starka skäl. Gäller det missbruk utreder socialtjänsten ärendet. Handlar det om misstänkt psykisk sjukdom kopplas läkare in. I båda fallen ska sedan en domstol döma om eventuell tvångsvård.