Unik kartläggning: Här är orterna med sämsta samhällsservicen
Sverige växer. Stora och medelstora städer sväller och slukar den ökande befolkningen. Där finns jobben, restaurangerna, barerna, butikerna. På andra håll finns det inte ens någon mataffär kvar. Inget apotek, inget systembolag och ingen vårdcentral.
Hem & Hyra har granskat de orter som svenskarna flyr. Där befolkningen minskar, där jobben försvinner och där de som bor kvar lämnas i sticket.
LISTA: 14 svenska tätorter med sämst samhällsservice
LISTA: 100 svenska tätorterna som tappar flest invånare
Sedan 1970 har Sverige fått över två miljoner nya invånare. Men det har inte märkts i orter som Nykroppa, Röfors, Fredrika eller Degerhamn. De har istället tappat över hälften av sin befolkning under samma tidsperiod, visar Hem & Hyras granskning.
Sveriges tillväxt har ett tydligt mönster. Det är kring centralorter som den koncentreras. 1970 bodde 63 procent av befolkningen i tätorter med fler än 5 000 invånare, i dag bor 71 procent av befolkningen så. Under motsvarande period har invånarantalet i storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm ökat från 1,7 miljoner till 2,5 miljoner.
Hem & Hyra har grävt i statistiken och identifierat de 100 tätorter som tappat flest invånare de senaste 50 åren. De finns över nästan hela landet, men har inte sällan några saker gemensamt.
En gammal fabrik som varit bygdens motor har bommat igen. Coop-butiken har tvingats stänga. Lägenheter gapar tomma. Hyreshus har rivits eller ska rivas.
Visst kan det finnas privata värdar som vill köpa husen, men för kommunen kan det i slutändan bli dyrt. Ibland är hyresvärdarnas affärsidé att ta emot socialt utsatta hyresgäster från andra, rika kommuner. Sedan faller kostnaden på glesbygdskommunen. Förlorarna blir de som väljer att bo kvar. Servicen försämras.
Vår genomgång visar att avstånden till vårdcentraler, apotek, postutlämning, systembolag och ibland mataffären kan vara långa. I vissa fall finns inte något av ovan nämnda kvar i byn.
För de 14 tätorter som har sämst service är det över en mil, fågelvägen, till närmaste vårdcentral i samtliga fall utom två.
I värmländska Nykroppa visar Lars Edqvist och Tord Hult upp den vackra danspaviljongen. Under storhetstiden kunde evenemangen i folkparken locka över 1 000 personer. Nu bor det inte ens så många kvar i Nykroppa. Folkparken står kvar intakt från svunna tider. Med ideella krafter har de renoverat taket.
Men det finns också skillnader på orterna som töms. Degerhamn på Öland framstår nog för vissa som en sommaridyll. Likväl minskar befolkningen och Ica-butiken gick i konkurs för knappt ett år sedan. Men lokalbefolkningen vill ha en affär. Tillsammans har de satsat hundratusentals kronor i eget aktiekapital. I somras öppnade butiken på nytt.
Tre mil till närmaste mataffär och fyra och en halv mil till vårdcentralen. Så ser det ut för invånarna i Moskosel i Arvidsjaur, vilket du kan se i listan här nedanför. Den föreställer de 14 tätorter i landet som får sämst betyg i vår genomgång av tillgång till samhällsservice.
Hem & Hyra har granskat samhällsservicen i de 100 tätorter som minskat mest i folkmängd under de senaste 50 åren. Nedanför listan kan du se hur vår granskning gick till.
Så här satte vi betygen
Det började med ett urval. Istället för att titta på landets över 2 000 tätorter ville Hem & Hyra granska de tätorter som invånarna själva ratar. Det vill säga de tätorter som minskar mest i folkmängd, siffror som finns hos Statistiska centralbyrån. Genom att jämföra antalet invånare 1970 med idag fick vi en första bild av den minskningen.
Men det händer att tätorter tappar så många invånare att de i statistiken omvandlas till småorter (färre än 200 invånare). Då ritas geografin om och jämförelsen blir svårare.
Det händer också att SCB uppdaterar sin mätmetod vilket försvårar jämförelsen. Gränserna kan också ritas om av andra skäl. Därför har vi för drygt 100 av de tätorter som minskar mest gjort en djupare jämförelse, och använt de kartor över tätorter som SCB har för att säkerställa att urvalet är korrekt.
Därefter ville vi se hur samhällsservicen fungerar på dessa 100 orter. Från Tillväxtverket har vi fått data över landets apotek, postutlämning, livsmedelsbutiker och bensinstationer. Genom 1177.se har vi tagit fram adresser till landets alla vårdcentraler och från Systembolaget har vi fått en lista över hela landets butiker och ombud.
Dessa har vi sedan analyserat i ett så kallat GIS-program (Geografiskt informationssystem) och därmed kunnat bestämma avståndet (fågelvägen) från våra 100 tätorter till dessa datapunkter. Det avståndet har gett oss möjlighet att sätta de betyg ni hittar i detta reportage. Vi har då viktat betyget så att livsmedelsbutiker väger tyngst och Systembolaget lättast. Hur avstånden ser ut för de 14 orter med sämst betyg ser ni ovan.
Så viktade vi servicen:
Livsmedel: 1
Vårdcentral: 0,8
Apotek: 0,8
Bensin: 0,6
Postutlämning: 0,6
Systembolag: 0,5
