Därför måste gräsmattorna på Teds gård försvinna: ”Annars går det åt pipsvängen”
I dag bor Ted Forsbäck i ett helt vanligt hyreshus. Byggt i slutet av 1960-talet. Vid parkeringen härskar välklippta häckar. Mellan husen dominerar gräsmattor som blir klippta minst en gång i veckan.
Ett och annat träd syns i kulissen.
Så här ser det ut:
Ted Forsbäcks nuvarande utemiljö är en vanlig syn i bostadsområden i dag med flerbostadshus. Förutom trimmade gräsmattor härskar häckar av spiera, avenbok eller liguster. Träden heter ofta oxel, rönn, lind och björk. En ganska likriktad miljö för insekter och djur. Inte mycket har förändrats sedan husen blev byggda.
På senare tid har hyresvärden dock gjort ett ryck med att plantera fler träd och byggt lek- och trivselplatser.
Ted uppskattar den nya stensatta sittplatsen utanför sin lägenhet – här sitter han och grannarna ofta. De har pratat om att det vore fint om en slingerväxt fick klättra på det höga pergolaliknande planket som omger platsen, till exempel luktärt. Fast det vet de inte om hyresvärden går med på.
Den biologisk mångfalden är hotad
Gräsmattan är bra för barnen att springa runt på men det saknas något.
– Jag hade gärna sett blommor, till exempel rosor. De är lättskötta. Fjärilsbuskar och tagetes skulle vara riktiga stämningshöjare. Som när krokusen kommer upp på våren – man blir riktigt glad, säger Ted Forsbäck.
Enligt IPBES, FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, hotas i nuläget upp mot en miljon av dagens drygt åtta miljoner arter att utrotas inom några årtionden. Läget är så allvarligt att forskarna pratar om det sjätte massutdöendet. Det senaste inträffade för cirka 65 miljoner år sedan när dinosaurierna försvann.
För att stoppa utvecklingen måste mycket göras på kort tid – också i våra bostadsområden. Vi har läst litteratur och studerat pågående projekt om biologisk mångfald. Tillsammans med en illustratör har Hem & Hyra gjort ett framtidsscenario. Teds utemiljö måste framöver se ut något i stil med:
Vi tar oss en närmare titt in i framtiden när en större omställning är gjord. Vi vet inte exakt hur kommer att se ut men vi har ett ganska bra hum om vad som krävs.
Det här är Teds framtidsscenario
2040 närmar sig Ted 70 år och i hans utemiljö finns detta:
- Hyresvärden har slutat klippa gräset förutom en del som används för bollspel. I stället för gräsmatta har det anlags en blomsteräng som drar till sig insekter och fjärilar. Det gillar fåglarna som blir fler och fler.
- På morgonen plockar några hallon till frukostfilen. Till middag tar andra upp potatis. Hyresgästerna odlar grönsaker på gården. De och hyresvärden bestämmer tillsammans vem som gör vad.
- Döda träd, insekthotell och rishögar är boenden för insekter, fåglar och djur som exempelvis igelkottar.
- Regnvatten samlas upp i vattentunnor på marken eller i behållare som är nedgrävda i marken.
- Hyresvärden har varit noga med att plantera inhemska träd som också ger skugga varma dagar.
- När det planteras nya växter gör man det i jord från kompost eller direkt i kompost. Allt som tas upp från jorden lämnas på något sätt tillbaka till jorden.
- Fasader och väggar är täckta med en tät vegetation. Det är bra platser för fåglar att häcka och söka skydd i. Insekterna gillar det också.
- På sina håll finns fågelbad och grunda vattendrag. Dessutom sänkor för att fånga upp regn från skyfall.
- På taken ligger sedumtak, gröna tak med tåliga växter.
- Hyresgästerna har blivit uppmuntrade att odla växter och mat på balkongen. Därför är dessa också fulla med liv.
”Jag tror vi måste komma dit”
– Den visionen älskar jag. Livets naturliga miljö. Vi människor är med där. Jag tror vi måste komma dit. Antingen tar vi tag i problemen annars går det åt pipsvängen, säger Ted Forsbäck.
Han har jobbat som trädgårdsmästare och uppmärksammat hur humlor nästan försvunnit och fjärilar blir allt sällsyntare. Fick han fria händer att idag tillföra gården någonting skulle det vara vatten.
”Allt liv kräver vatten”
– Allt liv kräver vatten, så en liten damm eller liknande. Det skulle ge möjligheter till mer biologisk mångfald.
Idag är gården död på insekter och djur.
– Det enda man kan stöta på är om det råkar komma in en fluga i lägenheten på kvällen.
Genomgående i framtidsscenariot är att lokala ekosystemen gynnas. Olika insekter, djur och växter har under en lång tid skapat ett samspel på specifika platser och klimat – det vill man bevara.
Och förändringar är också på gång. När Hem & Hyra frågade de kommunala bostadsbolagen i södra- och mellersta Sverige visar det sig att många har börjat jobba med biologisk mångfald – eller i alla fall börjat tänka på den.
52 fotbollsplaner gräsmatta
Bostadsbolagen äger mycket mark i städerna. Bara det kommunala bostadsbolaget i Halmstad har 370 000 kvadratmeter gräsmatta, eller 52 fotbollsplaner. Mindre skånska Trelleborgshem sköter om cirka 12 stora fotbollsplaner.
– Ju större mångfald vi har desto robustare ekosystem vilket betyder att vi bättre klarar påfrestningar som miljöförstöring och klimatförändringar, säger Sofia Frising, hållbarhetsutvecklare på det kommunala bostadsbolaget HFAB i Halmstad.
Ett rikare växt – och djurliv är nödvändigt inte bara för pollinering.
– Naturen ger oss så många tjänster. Det handlar också om hur växtlighet ger oss friskare luft, tar upp vatten, kyler omgivningen och bullerdämpar. Vi mår fysiskt och psykiskt bra av att vara i det gröna. Vi behöver naturens tjänster för att överleva, säger Sofia Frising.
”Inte svårt att inte klippa en gräsmatta”
Enligt henne är det viktigt att bostadsbolagen i sina upphandlingar tar hänsyn till den biologiska mångfalden också utanför Sveriges gränser. Inköp ska inte störa mångfalden någonstans.
Sen till den stora frågan – hur når vi hit?
Vi är vana med med trimmade gräsmattor, buskar och träd – de stå för ordning. Vildare natur i städerna kan provocera. Varje sommar vänder sig invånare till sina kommuner och klagar på oklippta eller ovårdade gräsmattor. Bara Helsingborg fick under sommaren ta emot över 300 synpunkter.
Ett förändrat synsätt kommer att kräva tydlighet och att få med hyresgästerna på tåget, enligt Sofia Frising.
– Det är ju inte svårt att inte klippa en gräsmatta, det är inte dyrare att använda andra växter än man gör idag eller sluta städa upp så mycket efter naturen.
För att få med sig hyresgästerna menar Ted Forsbäck:
- Man måste ta små steg så att acceptansen växer.
- Det måste vara kravlöst.
- Man måste hitta rätt former för hyresgästernas engagemang. Till exempel om det inte fungerar med pallkragsodlingar på gården kan man testa en takterrass där hyresgästerna har bättre koll.
Sen tror Ted Forsbäck att vi alla måste lära om hur vi är i naturen. Ett argument mot exempelvis högt gräs är fästingrisken, men det finns sätt att skydda sig. Han jämför med att ingen idag skulle komma på tanken att äta giftiga flugsvampar – det har vi lärt oss att inte göra.
Tror att skulle uppskatta
Ted Forsbäck tror att alla skulle uppskatta ett större växt- och djurliv på gården.
– En steril utemiljö är ju som ett rum utan möbler och tavlor – inte roligt.
Källor: Naturvårdverket, Boverket, Lkf i Lund, Länsstyrelsen i Skåne, Boverket, HFAB i Halmstad, med flera.
Läs också: Gräset växer hej vilt – därför behöver hyresvärden inte klippa det
