Groende missnöje med hyresförhandlingarna
Vi närmar oss ett nytt årtionde och snart ska 20-talets första hyror sättas. Som vanligt i förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och värdarna.
De kommunala värdarnas branschorganisation Sveriges allmännytta brukar försvara sättet som hyrorna förhandlas fram på. Däremot är många av organisationens medlemsföretag kritiska till hur Hyresgästföreningen sköter förhandlingarna. Det framkommer i en undersökning som Hem & Hyra gjort och som 163 kommunala bolag svarat på.
Av dem svarar 42 att de årliga förhandlingarna fungerar bra, 71 svarar att de fungerar okej och 50, alltså nästan var tredje, tycker att de fungerar dåligt. Vanliga exempel på kritik är:
* Hyresgästföreningens representanter tar mer hänsyn till centrala direktiv än lokala förutsättningar.
* Argument som ”pensionärer har inte råd” används. Värdarna menar att det inte är omständigheter som hör hemma i de årliga hyresförhandlingarna.
* Det saknas vilja att komma överens inom rimlig tid. Hyresgästföreningen har ett slags ”veto” eftersom det är värden som vill få till en förändring av hyresnivån.
Missnöjet gror alltså, trots att den genomsnittliga höjningen för 2019 blev strax under två procent, den högsta sedan 2013. I Stockholm fick värdarna ännu mer: 2,35 procent i genomsnitt, både för de stora kommunala bolagen och för de privatvärdar som låter Fastighetsägarna förhandla hyran år dem. Men det tycks inte ha fått allmännyttans vd:ar i huvudstadsregionen på bättre humör. Bland de bolag i Stockholmsregionen som svarat säger sex att förhandlingarna fungerar dåligt, ett bolag svarar att de fungerar okej, två bolag svarar att förhandlingarna fungerar bra.
Anette Sand, vd för Stockholmshem, ett av Sveriges största kommunala bostadsbolag med 27 500 lägenheter, är en av dem som är kritisk. Hon menar att fel saker diskuteras vid förhandlingsbordet.
– Fortfarande refereras till hur villkoren för allmännyttan var innan lagen ändrades 2011. Pensionärernas utsatta ekonomiska situation är inte heller ett argument för att hålla tillbaka hyreshöjningen, säger Anette Sand.
Hon skulle vilja att Hyresgästföreningen utbildade de förtroendevalda i fastighetsekonomi och lagen om allmännyttan.
– Vi gillar Hyresgästföreningen och modellen för hur hyrorna förhandlas. Men ingen kan gå in på Ica och säga ”jag har dåligt med pengar och vill handla billigare”.
Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningens riksförbund, tillbakavisar kritiken.
– Våra förtroendevalda är experter på att bo och vet vilka kvaliteter och brister som finns i boendet. Tjänstemännen kan ekonomi och juridik. Föreningen har två ben.
En annan återkommande kritik är att Hyresgästföreningen tar för lite hänsyn till de lokala förutsättningarna. Även den kritiken avfärdar Erik Elmgren.
– I år har både Sveriges allmännytta och Fastighetsägarna gått ut med en generell siffra på 2,5 till 3,5 procent. Hyresgästföreningen har inte angett någon sådan genomsnittlig nivå.
