Hade falsk adress i över ett år – skenskrivare hotade hyresvärd

”Rätta till din historia”, eller räkna med konsekvenser.

Kvinnan i Malmö fick budskapet i ett telefonmeddelande från sin före detta inneboende. Det hade då nästan gått ett och ett halvt år sedan han flyttat ut från hennes lägenhet. Samtidigt utredde Skatteverket mannen som misstänkt för folkbokföringsbrott. Detta eftersom han aldrig ändrat sin adress och kvinnan hade gjort en anmälan.

Läs ocksåSkrev sig på obebyggd tomt - misstänks för brott

Åklagaren menar nu att meddelandet till hyresvärden var ett brott, övergrepp i rättssak, och att skenskrivaren försökt påverka kvinnan på ett olagligt sätt.

Bakgrunden är följande; mannen hade tidigare bott som inneboende i hennes bostadsrätt i östra Malmö. Det visar uppgifter i förundersökningen. Men allt spårade ur, enligt kvinnans vittnesmål slarvade han med att betala hyra, ”kvaddade lägenheten” och vräktes sedan via kronofogden. Men han ändrade aldrig sin adress och hon slog lam till Skatteverket. När den för detta hyresgästen långt senare hade tagit del av hennes anmälan skickade han sitt meddelande.

Så funkar den skärpta lagen: En vecka på fel adress kan vara ett brott

Läs ocksåMan riskerar fängelse för folkbokföringsbrott

Nu ska domstolen avgöra om det var ett brott. I samma process står mannen åtalad för den falska adressen, folkbokföringsbrottet. Han är en av få skåningar som den relativt nya lagen har använts mot.

Sommaren 2018 blev det olagligt att registrera en boendeadress hos Skatteverket som inte stämmer med verkligheten. Eller att låta bli att göra en ändring vid en flytt. Sedan dess har tusentals fall anmälts runt om i landet och hundratals lett till åtal i domstolarna. Men i Skåne har lagstiftningen använts sparsamt, endast arton personer har fram till idag ställts inför rätta, och alla utom två har bott i Malmö.

Läs ocksåFriad i tingsrätten, fälld i hovrätten – kvinna får böter för folkbokföringsbrott

Hem & Hyras stora nationella granskning av hur myndigheterna hanterat det nya folkbokföringsbrottet har visat att det har slagit hårt mot hemlösa. Av de 123 personer som hade åtalats i svenska domstolar vid årsskiftet hade fyra av tio en hemlöshetsproblematik som motiv till de falska adresserna. Bara ett fåtal hade koppling till bidragsfusk eller organiserad brottslighet, vilket var det lagstiftaren såg som måltavla när lagen drevs igenom. Och mönstret fortsätter; en majoritet av de 18 skåningarna som åtalats fram tills idag har hemlöshet med i bilden. En av dessa är den åtalade småbarnsmamman Mariam som Hem & Hyra har följt.

Läs mer: Hemlösa och utsatta görs till kriminella när staten vill ta kontroll över adresskaoset

Politikerna drev igenom adresslagen för att få ett verktyg mot kriminella och fuskare men som Hem & Hyras granskning visade är det bara ett fåtal ur den kategorin som åtalats för brottet.

Det finns däremot exempel på mer udda varianter av hur lagen har använts runt om i landet, kopplat till grövre brottslighet och som en anledning för att få komma in och undersöka en bostad eller starta en granskning av en person. Det kan handla om exempelvis narkotikahandlare eller bidragsfuskare som i slutänden aldrig åtalas för adressfusket.

I våras använde säkerhetspolisen folkbokföringsbrottet som motiv för att göra en husrannsakan hos en man boendes i ett hyreshus Dalarna. Efter flera dagars dold spaning mot mannens adress slog insatsstyrkan till och säkrade mannens påslagna dator och mobiltelefon. Än så länge har han enbart åtalats för att ha registrerat en felaktig adress.

Säpo vill inte uttala sig i detalj om fallet men säger i en kommentar om adressutredningen att; ”Säkerhetspolisen har bedrivit förundersökning för att det berör ett av våra verksamhetsområden”.

Säkerhetspolisen har fem verksamhetsområden och arbetar mot terrorism, spionage och med författningsskydd, med säkerhetsanalyser av myndigheter och företag samt med personskydd.