Haran och Ulla har bott granne med ett fängelse i 44 år: ”Vi kommer aldrig att flytta”
På fängelset Hall några kilometer utanför Södertälje har några av Sveriges farligaste kriminella tillbringat åratal av sina liv. I höstsolen syns höga elstängsel, kameror och skyltar talar om att det råder fotograferingsförbud.
Men bara några hundra meter från fängelset, förbi gamla hus, gärden och skogspartier, ligger tre längor med femton hyresradhus.
Här har Haran, 78 år, och Ulla Hallin, 81 år, hyrt en trea sedan 1978.
Ställde sig i fängelsets bostadskö
Allt började med att de fick sommarjobb på Hallanstalten i maj 1975.
– När vi fick jobb kunde man ställa sig i fängelsets bostadskö till tjänstebostäder och efter ett tag fick vi lägenheten, säger Haran Hallin och visar in i trerummaren.
Från köksbordet i lägenheten märks ingenting av att de bor granne med ett fängelse med några av Sveriges tyngsta kriminella. Men när löven har lämnat träden så syns muren genom grenarna.
– Men det är inget som stör, vi är vana, säger Ulla Hallin och dukar fram kaffe.
Att de har valt att bo på samma ställe i 44 år beror på att de trivs så bra. De gillar både grannarna, naturen och att det är lugnt och skönt.
– Det är som ett eget litet rike här ute, vi har aldrig bott så bra. Vi har tre rum och kök och en bra altan, säger Haran Hallin.
Nästan lika länge som de bott i lägenheten har de arbetat på fängelset. Haran slutade jobba 2015, efter 41 år, 71 år gammal. Ulla slutade efter 32 år.
– Jag fick i alla fall en guldklocka, säger hon, och visar upp klockan hon och Haran fick efter 30 års trogen tjänst. Eller som det står på baksidan av klockan, ”För nit och redlighet i rikets tjänst.
Guldklockan. Efter 30 års tjänst fick Haran och Ulla varsin klocka. På baksidan står det ”För nit och redlighet i rikets tjänst”.
Skälet till att de jobbade kvar så länge är att de trivdes och hade bra schema. Inte sällan arbetade de långa pass flera dagar för att sedan vara lediga tre dagar. En annan fördel var att det tog två minuter med cykel till jobbet. Det gjorde att de kunde cykla hem på lunchen.
– Enda gången vi stannade kvar och åt i matsalen var torsdagar när det var ärtsoppa, säger Haran med ett leende.
Haran jobbade sju år i ”bunkern”
Under sin långa tid på Hall har de arbetat nära kriminella som vanliga människor bara läser om i tidningen.
Haran arbetade bland annat sju år på säkerhetsavdelningen som gick under namnet ”Bunkern”, där fångar som Clark Olofsson, Lars-Inge Svartenbrandt och andra satt av sina straff. Haran berättar att det var viktigt att hålla distans och inte bli kompis med fångarna.
– Clark Olofsson var inga problem men andra var lite oberäkneliga och lynniga, säger han.
Men trots att han har arbetat nära några av landets farligaste människor har han inte känt sig otrygg.
– Jag går hellre ensam på anstalten än på en gata i Södertälje en fredagskväll, säger han.
En av fångarna var kassaskåpssprängaren ”Bosse Dynamit”
Sedan 70-talet har de sett både området och fängelset förändrats. Tidigare arbetade vissa av fångarna i jordbruket eller skogen och rörde sig fritt i området dagtid. Även inne i fängelset var det annorlunda förr.
– Då var det kassaskåpssprängare som ”Bosse Dynamit” som satt inne, lite Jönssonligan. Det var en annan mentalitet, nu är det hårdare, fångarna pratar inte med vakterna, säger Haran Hallin.
Också säkerheten var annorlunda förr. Haran Hallin berättar att personer utifrån tidigare kunde gå ända fram till muren och kasta in mobiltelefoner och tennisbollar fyllda med knark, som plockades upp av interner..
– Sedan var det party för internerna om vi inte hittade det först, säger Haran Halin.
Fick slå sig fram genom haschdimman
Droger kom också in genom den bristfälliga säkerhetskontrollen förr i tiden.
– När man gick i kulvertarna på kvällarna på 70- och 80-talet fick man ibland slå sig fram genom haschdimman, säger Haran Hallin.
En annan händelse handlade om en fånge som man litade på och som fick i förtroende att städa i fängelset.
– Men sedan kom det fram att han sålde droger från sin städvagn, säger han.
Ioan Ursut kletade in sig i smör och rymde genom ett litet hål
Genom åren har han varit med om att flera fångar har rymt, speciellt tidigare när säkerheten var sämre. Bland de kändaste är Ioan Ursut som sågade upp ett litet hål i en ventilationstrumma och kletade in sig i smör för att komma igenom det smala utrymmet.
– Ofta löste det sig genom att vi åkte ut med bilen och plockade upp dem. En kille kommer jag ihåg speciellt, han rymde dagen innan julafton men kom snart tillbaka och ringde på och bad att få komma in igen – det var väl inte så roligt därute, säger Haran Hallin.
Mer brutalt var det när Tony Olsson, en av personerna som dömdes för Malexandermorden, tog gisslan och rymde.
– Det var en person som jobbade istället för mig när jag hade semester som blev gisslan så det kunde varit jag, säger han.
Genom åren har flera rymningar skett från Hall. Men rymningar till trots har varken Haran eller Ulla Hallin känt sig otrygga när de varit hemma.
– Det var en kille som rymde och försökte simma över här nerifrån, men han kom bara till Halls holmar där han blev sittande och upplockad, säger Haran.
För Haran Hallin var det stora kontraster vissa dagar när han slutade jobbet. Då sadlade han om och var ordförande i den lokala hyresgästföreningen Halldalen och hade möten och diskuterade hyresfrågor och skötsel.
– På den tiden hade vi lokala hyresförhandlingar och närmare till besluten än i dag, jag tycker vi kunde påverka mer då. Sedan blev intresset mindre och vi lade ner föreningen för några år sedan. Efter det hade vi samrådsmöten med värden regelbundet, säger han.
Han ger den gamla hyresvärden Hall, och nuvarande hyresvärden Specialfastigheter, godkänt som hyresvärd även om det funnits vissa konflikter genom åren.
– Vi hamnade i hyresnämnden när de ville höja hyran och vi inte fick gehör för våra krav, men fick ge oss, säger han.
Några tankar på att söka sig ett annat boende har de aldrig haft.
– Vi stortrivs här och kommer aldrig att flytta, säger Ulla Hallin.
Anstalten Hall har anor från 1875 då den var hem för ”vanartiga” pojkar. Hall blev fängelse 1940 och har sedan dess byggts ut.
Hall, Kumla och Saltvik utanför Härnösand är de fängelser i Sverige som har särskilda säkerhetsavdelningar för intagna där det finns en särskilt hög risk för rymning och fritagning.
Fram till 90-talet var lägenheterna i Halldalen tjänstebostäder för de anställda på fängelset. Men idag är lägenheterna vanliga hyresrätter som hyrs ut via via Bostadsförmedlingen.
