Här är barnfattigdomen i hyresrätten som störst
Radar man upp alla fattiga barn i Halland blir kön en hel kilometer lång. Över hälften av barnen, som är 0–17 år, bor i hyresrätt, samtliga lever i familjer som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop.
– Forskning visar att det går sämre för barn som växer upp under fattiga förhållanden. Ett tydligt mönster är att barn i ekonomiskt utsatta familjer bland annat deltar i lägre grad i olika sport- och fritidsaktiviteter, uppfattar sin närmiljö som mer otrygg, har sämre hälsovillkor och rapporterar i högre grad egna erfarenheter av mobbning, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete och vicerektor vid Malmö högskola.
Hem & Hyra har med hjälp av statistik från SCB kartlagt var och hur de här barnen bor. Siffrorna visar att hyresrätten är den boendeform som är överrepresenterad när det gäller barnfattigdom. Hela 904 fattiga barn i Halland bor i hyresrätt medan endast 43 ekonomiskt utsatta barn bor i bostadsrätt.
– En segregerad bostadsmarknad leder till ojämlika levnadsvillkor. Segregationen sprider sig vidare till andra områden och leder bland annat till skolsegregation, säger Tapio Salonen.
Men det finns även kommunala skillnader. Hylte är den kommun där störst andel, 11,3 procent, av barnen i hyresrätten är fattiga. I Kungsbacka är den siffran betydligt lägre. Här är tre procent av barnen som bor i en hyresrätt fattiga.
Forskning visar att i kommuner med en liten allmännytta tenderar hyresrätterna att bli en form av social housing.
– Det blir helt enkelt en boendeform för de med lägst inkomst, säger Tapio Salonen.
Läs även: ”Jag hade ont i huvudet varje dag”
Undersökningen bygger på SCB:s gränsvärden. Vad som räknas som låg inkomst beror på hur familjekonstellationen ser ut och hur stor barnets hemkommun är. En familj med två barn och två föräldrar, som bor i en kommun med färre än 75 000 invånare bör, enligt SCB, ha en inkomst på 211 800 kronor per år. Har hushållet en lägre disponibel inkomst än så räknas barnen som fattiga.
