Han bestämmer över kungahusets bostadskö: ”Kulturpersonligheter ringer och vill ha en bostad”
Genom en mer än tvåhundra år gammal överenskommelse mellan staten och kungen så får kungahuset fritt använda 350 hyresbostäder. De ingår i den kungliga dispositionsrätten och majoriteten av villorna och lägenheterna finns i Stockholm; alltifrån Djurgården och Östermalm till Haga slott. Enstaka bostäder finns också vid slotten i Tullgarn, Gripsholm Rosersberg och Strömholms slott utanför Västerås.
Den som har sista ordet över vem som får en av kungahusets bostäder är Staffan Larsson, Ståthållare vid Ståthållarämbetet, en del av kungahuset.
– De 350 bostäderna som kungahuset förfogar över ska gå till de 350 anställda inom hovet eller kungafamiljen, säger Staffan Larsson som också ansvarar för alltifrån frågor som rör IT, säkerhetsfrågor, skötsel av parker och fastigheter till besöksverksamheten till slotten.
Hur förmedlas bostäderna?
– De läggs ut på kungahusets intranät och sedan får de som vill ställa sig i kö till bostaden. Sedan rangordnar vi de personerna som sökt bostaden utifrån olika kriterier men det är jag som till slut avgör vem som får bostaden.
Vilka kriterier bestämmer vem som får bostaden?
– Hur många år personen har varit anställd inom hovet är viktigt, sedan ser vi positivt på om personen har en bostad hos oss som de kan lämna i byte. Vi väger också in den sökande personens betydelse för verksamheten, eller om det till exempel är viktigt att personen bor nära en specifik fastighet. Men vi tar också hänsyn till privata omständigheter till exempel om den sökande behöver bostaden på grund av skilsmässa och om det finns barn med i bilden. Det är ett pussel att komma fram till vem som ska få bostaden, säger han.
Hur många bostäder förmedlas varje år?
– Förra året var det sex stycken och året innan tio stycken och det är mellan 50-80 sökande till varje bostad så det är hård konkurrens. Det blir ganska få lediga eftersom anställda får bo kvar efter att de gått i pension men även efterlevande änkor eller änklingar får bo kvar, säger han.
Men det finns andra personer, till exempel kulturpersonligheter och gamla politiker som fått en av kungahusets 350 bostäder.
Men att någon som inte ingår i kungafamiljen eller är anställd av hovet ska få en bostad är extremt sällsynt, enligt Staffan Larsson.
– Det händer då och då att kulturpersonligheter ringer mig och frågar om möjligheten att få en bostad. Vi får också enstaka brev från allmänheten som vill ha en bostad. En sådan tilldelning sker i princip aldrig, utan bostäderna fördelas till de anställda eller till kungafamiljen.
Men hur ofta är det Ståthållarämbetet som bestämmer vem som ska bo i bostäderna och hur ofta är det kungen själv som bestämmer vem som ska bli hyresgäst?
– Jag beslutar om alla bostäder men i vissa fall diskuterar jag med kungen eller andra ledande personer inom hovet om vem som ska få bostaden.
Utifrån antalet sökande, vilka bostadsområden är mest respektive minst populära att bo i?
– Bostäder på Djurgården, Hagaparken, Hovstallet på Östermalm och vid Ulriksdals slott är det mest tryck på. Det är mindre tryck på lägenheter vid Strömsholms slott utanför Västerås, och vid slotten vid Rosersberg och Tullgarn, säger han.
Alla som har flyttar in i kungahusets bostadsbestånd måste skriva ett avstående från besittningsskydd. Det innebär att de kan bli uppsagda om kungahuset skulle behöva bostaden själva eller till annan verksamhet. De kan inte heller byta sin bostad mot en lägenhet utanför hovets bestånd och måste lämna tillbaka den om de flyttar.
Just frågan om avstående av besittningsskydd ledde för en tid sedan till att en av kungahusets bostäder var inblandad i en hyrestvist i hyresnämnden. Ärendet handlade om en hyresgäst som ville byta sin hyresvilla mot en vanlig lägenhet i Stockholms innerstad.
Hyresvillans hyresgäster hade bott i huset sedan 90-talet och hade inte skrivit på ett avstående från besittningsskydd, den inflyttade hyresgästen ville därför inte heller göra det. Det slutade med att bytet stoppades av hovet, sedan gick även hyresnämnden på hovets linje och avslog bytet.
Staffan Larsson förklarar varför hovet krävde ett avstående från besittningsskydd för att bevilja bytet.
– Alla som bor i kungahusets bestånd måste avtala bort sitt besittningsskydd och om det har varit lite otydlig tidigare så har vi stramat upp det och gjort hyresavtalen tydligare om vad som gäller. Beslutet i hyresnämnden var väldigt tydligt och slog fast att den som hyr en bostad inom den kungliga dispositionsrätten måste avtala bort sitt besittningsskydd.
Bytet stoppades i hyresnämnden, vet du vad som hände med det äldre paret i hyresvillan som ville byta?
– De bor i en annan lägenhet i beståndet nu, säger han.
Vem ska flytta in i hyresvillan med fjorton rum på 452 kvadratmeter?
– Det är inte beslutat än, vi ska ha en syn med Statens Fastighetsverk och se om det finns något underhållsbehov av villan innan den hyrs ut.
Prinsessan Madeleine med familj ska flytta hem, det är inte de som ska bo i villan?
– Nej hon har en lägenhet i Hovstallet så det är det som gäller. Det finns inga sådana tankar med villan, säger han.
En jurist menar att ni skulle kunna hyra ut bostäderna som personalbostäder men inte gör det eftersom hovet även vill kunna hyra ut bostäder till personer som inte är anställda inom hovet. Vad är din kommentar till det?
– Det finns ingen sådan koppling. Vi har den här ordningen för att bevaka dispositionsrätten och att hovet ska kunna bestämma över bostäderna. Det kan röra sig om att vi vill hyra ut dem till annan verksamhet. Historiskt har bland annat byggnader och slott hyrts ut till krigsinvalider och militärens ridskola, säger han.
Hur bor du själv?
– Jag bor i en personalbostad vid Haga slott, en villa, säger han.
