Han för en ojämn kamp mot bostadsfusket: ”Hela samhället har sovit i den här frågan”
Göteborg har cirka 76 000 kommunala hyresrätter. För att få en behöver du köa hos den kommunala bostadsförmedlingen Boplats Väst. Strikt kötid gäller, och väntan är lång: just nu sju år i genomsnitt.
Försöken att runda reglerna är många – Hem & Hyra har listat några av de vanligaste knepen i bostadskön. Och den som väl får en lägenhet släpper den ogärna, även om man inte bor där själv.
På det kommunala bolaget Störningsjouren jagar åtta heltidsanställda fusk på uppdrag av Göteborgs tre största hyresvärdar – Poseidon, Bostadsbolaget och Familjebostäder.
Gruppen får årligen in cirka 1 500 tips om misstänkt bostadsfusk. Många handlar om otillåten andrahandsuthyrning på den svarta bostadsmarknaden.
Över 500 lägenheter tillbaka till kön
Tipsen kommer från grannar, värdarna själva, myndigheter och den egna personalen. Men också från andrahandshyresgäster som tröttnat på svartuthyrningens usla villkor.
Arbetet ledde förra året till att över 500 lägenheter gick tillbaka in i den kommunala bostadskön.
Många knep i jakten på bostadsfusk
Karl Larsson är chef för den hyresjuridiska avdelningen. Han konstaterar att folk ofta flyttar självmant när de konfronteras med misstankarna. Om det krävs går Störningsjouren vidare till hyresnämnden, där de för det allra mesta får rätt. Förra året drev bolagets jurister drygt 150 fall.
– De är ganska svåra att vinna. Men de är väldigt viktiga, för de är kopplade till att upprätthålla hela systemets funktion.
Hur detektivarbetet går till rent praktiskt vill Störningsjouren inte avslöja i detalj. Men fallen i hyresnämnden har stundtals karaktären av rena brottsutredningar. Utöver myndighetsuppgifter skannar fuskjägarna källor som Instagram och Facebook för att bevisa familjeförhållanden och verklig vistelseort. Även förbrukning av vatten och el kan ingå.
”Behöver andra verktyg”
Eftersom fuskmetoderna ständigt skiftar måste även hyresvärdarna anpassa sina knep. Men deras listighet har snart nått gränsen för vad som är möjligt, konstaterar Karl Larsson.
– Vi behöver andra verktyg. Hela samhället har sovit i den här frågan. Folkbokföringssystemet rämnar. Nu när det så snabbt uppstår etablerade metoder för hur man ska utnyttja ett visst välfärdssystem, så behöver samhällets resurser också se annorlunda ut.
Dagens lägenhetsregister visar till exempel inte vem som hyr eller äger en viss lägenhet. En sådan komplettering finns med på hans önskelista.
På den står även en förbättrad folkbokföring, fler hyresrätter och att myndigheter enklare ska kunna dela information med varandra.
Ett annat önskemål är att regeringen ser över den lag som idag tvingar socialtjänsten att godkänna hyresstöd även till svarta kontrakt.
– Det är ju också en principfråga. Att samhället säkerställer att de välfärdspengar vi har delas ut på rätt sätt.
Ingen vet hur mycket bostadsfusk som pågår
Hur omfattande det verkliga fusket är vågar Karl Larsson inte ens gissa. Ingen vet, säger han. Antalet lägenheter som blir lediga hos Göteborgs allmännytta efter avslöjat fusk ligger på ungefär samma nivå år efter år. Detta trots att personalstyrkan vuxit och fusket sannolikt ökar.
– Folk anstränger sig mer för att dölja det. Uppdragen har kontinuerligt blivit mer svårutredda. Det vore konstigt om vårt arbete inte har någon påverkan på den här marknaden. När vi började jobba fanns det vissa situationer som var väldigt uppenbara, och som man hittade väldigt lätt. Den typen av situationer har minskat.
Kan jakten gå för långt? Händer det att ni anklagar folk utan att de faktiskt har gjort fel?
– Ja, i det enskilda fallet kan det bli så. Inget system är vattentätt. Därför är det bra att det finns ett rättsligt system för hyresgästerna. Man har möjlighet att få sin sak prövad.
Om man får ett brev om uppsägning som saknar fog blir man nog ändå ganska rädd?
– Vi hittar ju inte på saker. Men ibland är det missförstånd och då kan vi få en bra förklaring till det vi sett. Det är klart att det är en form av ingrepp. Men människor vi har kontakt med som inte har något att dölja har ofta ingen invändning mot att vi ställer frågan.
Anmäler sällan misstänkta brott
Att avslöja bostadsfusk har ofta ett annat mänskligt pris, konstaterar Karl Larsson. De som åker ut från sina svartkontrakt är i de flesta fall själva offer, för bostadsbrist och orimliga villkor.
– Det är så klart en tudelad känsla att vi ser till att de får lämna sina hem. Men om vi någonsin ska få de här kontrakten vita måste de komma in i kön igen.
Att Störningsjouren anmäler misstänkta brott är sällsynt. Däremot lämnar utredarna återkommande tips till polisen och andra myndigheter, som i sin tur får bedöma om bevisen räcker för att motivera en polisanmälan.
Misstankar som kan dyka upp handlar exempelvis om bidragsfusk, folkbokföringsbrott, handel med hyreskontrakt eller svartuthyrning till ockerhyra.
