Så kunde 3 000 spökpersoner bo i samma trea – öppen adresshandel bland kriminella
Hem & Hyra granskar brottscentralerna, lägenheterna som ryskspråkiga ligor använder till att tvätta pengar åt företag. Som du kan läsa i faktadelen här intill handlar det om att skapa nya, påhittade ”spökliv” åt riktiga människor. Fattiga personer från öst skeppas över till Sverige och blir låtsasföretagare i Sverige. Sedan börjar miljonrullningen. För att det ska verka trovärdigt måste spökpersonerna såklart ”bo” någonstans.
Skatteverket uppskattar att svarta företagsinkomster varje år uppgår till 91 miljarder kronor och i en färsk rapport från bland annat Ekobrottsmyndigheten framgår att rysktalande ligor styr en stor del av pengatvätten.
Rysktalande brottslighet blomstrar
Brottslighet med så kallade spökpersoner bedrivs ”huvudsakligen av nätverk bestående av rysktalande personer”. De som styr har bott länge i Sverige, kan svensk lagstiftning och vet vilka luckor som de kan utnyttja för att begå brott. Brottsligheten är ”omfattande”.
Nätverken verkar med andra ord blomstra. Genom sökningar i rättshandlingar och upptaxeringar från Skatteverket hittar vi flera rysktalande adressupplägg.
Så hur får ligorna som tvättar pengar kontakt med adressförmedlare, de som kontrollerar lägenheterna, sköter post och även kan ta ha hand om pengar och bankkort?
Stort utbud av adresser
När vi klickar in på de ryskspråkiga annonssajterna Ruletka och Svenska palmen hittar vi ett stort utbud av adresser i Stockholmsområdet där man kan betala för att olagligt skriva privatpersoner eller företag.
Den kriminella försäljningen av adresser sker helt öppet. Adresserna kostar olika mycket beroende på vilken service man behöver. Om adressen till exempel bara används för kontakt med Migrationsverket blir det billigare. Så här står det i annonserna: ”Adress uthyres, i Södertäljeområdet, bara för européer”. ”Ni kommer att få alla brev direkt, med garanterad leverans”. Priserna ligger mellan 500 och 1 000 kronor i månaden.
Robert Lindström är gränspolis i Stockholm. I sitt arbete ser han hur brottslingar använder hyresrätter i Stockholms förorter. På lägenhetsadresserna skriver de kriminella in fattiga personer och företag.
– När vi går in i en sådan lägenhet kan det ligga buntvis med myndighetspost på hallbordet, säger han.
Robert Lindström berättar om ett fall där gränspolisen upptäckt närmare 3 000 personer som var skrivna på samma trerumslägenhet.
Tjänar stora pengar på brottscentraler
Den illegala adressverksamheten omsätter stora pengar. Personer som har ett hyreskontrakt eller på annat sätt kontrollerar en lägenhet kan snabbt göra sig en hacka på att hjälpa företagsbrottslingar med adresser, pengaförmedling och annan administration.
– Säg att man får betala 1 000 kronor i månaden för att skriva sig på en adress, och så kan det vara 30 personer som står på en lägenhet. Det blir 30 000 svart, rätt ner i fickan. Det är en ganska bra inkomst för en månad, säger Robert Lindström på gränspolisen.
I en ny statlig utredning vill man bland annat stoppa de brottsliga uppläggen genom att göra det svårare att använda målvakter. Utredarna föreslår bland annat att maxstraffet för brott mot målvaktsförbudet ska höjas från ett till två års fängelse.
Men hittills utnyttjar rysktalande nätverk luckorna i regelverket och tvättar kontinuerligt stora belopp. Här berättar vi om hur en 49-årig rysk man tvättade 52 miljoner kronor genom tre spökpersoner som ”flyttade in” i Stockholmsförorter. Två män från Azerbajdzjan och Ryssland har nyligen blivit åtalade för att ha tvättat brottsvinster om drygt 180 miljoner kronor på ett liknande sätt.
Åklagaren Sanna Nesser anser att myndigheternas kontroller måste bli bättre.
– Till exempel borde man kunna se att det inte att det är rimligt att det bor 50 personer på samma adress.
Är det frustrerande att se den här brottsligheten?
– Ja, det är klart det är. Den kostar jättemycket för samhället. Det också är väldigt dyrt att utreda den.
