Här är hyresvärdarna med flest kameror – nästan varannan skaffar fler: ”Efterfrågas starkt”
Kameror har på många håll blivit en patentlösning för ökad trygghet. Tekniken har blivit billigare, samtidigt som kamerorna har blivit enklare att sätta upp.
Många hyresvärdar har också ökat sin kamerabevakning under de senaste åren, visar Hem & Hyras enkät som gick ut till 50 av landet största privata och allmännyttiga hyresvärdar.
Flest kameror per 1 000 lägenheter av de värdar som svarat på enkäten har allmännyttiga Eidar i Trollhättan (24 kameror per 1 000 lägenheter), tätt följt av det privata bostadsbolaget Trianon (23 kameror per 1 000 lägenheter).
I absoluta tal har MKB i Malmö (21 kameror per 1 000 lägenheter) flest kameror bland de hyresvärdar som svarat på enkäten: 559 stycken. Utvecklingen har gått fort. 2017 hade MKB 67 kameror, enligt en tidigare enkät från Hem & Hyra.
– Den stora uppskalningen har skett i garage, och är kopplat till de utmaningar med inbrott, skadegörelse och anlagda bränder som finns där. Totalt sitter kamerorna på 45–50 ställen, eftersom det kan finnas upp till 25 kameror i ett enda garage. Utifrån MKB.s storlek så vill jag ändå framhäva att kameror på ett 40–50-tal platser inte är någon orimlighet, säger Emma Cedermarker Belec, förvaltningschef på MKB.
”Sista utvägen för tio år sedan”
Kameror sätts alltid in efter att andra förebyggande åtgärder först prövats.
– Men jag tror att vi har blivit mer benägna att pröva den här lösningen i dag. För tio år sedan var kameror alltid sista utvägen, vi var väldigt restriktiva, säger Emma Cedermarker Belec.
Många hyresgäster vill se kameror i sina bostadsområden, visar MKB:s egna undersökningar. När värden nyligen genomförde en enkätundersökning i området Rosengård uppgav 88 procent att de ville att bostadsbolaget skulle använda fler kameror.
– Kamerabevakning efterfrågas starkt av de boende, säger Emma Cedermarker Belec.
Många värdar ökar sin bevakning
Det är inte bara MKB som ökat sin kamerabevakning. Nästan hälften av de stora bostadsbolagen uppger själva att de har fler kameror uppsatta i dag än 2018, när kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen (GDPR) kom. Bara 18 procent uppger att de har färre kameror, och 33 procent att de är lika många, visar vår enkät.
Familjebostäder i Göteborg var 2016 sist ut bland de kommunala värdarna i Göteborg att börja använda kameror. 2017 hade bostadsbolaget ett 50-tal kameror, visade en enkät som Hem & Hyra gjorde då.
Dyrare hyror – vill se fler kameror
I dag finns 115 stycken, fördelat på 10 olika kameraanläggningar. Även här sitter flest i garage, men kameror finns även i enstaka källare, i ett miljörum och sedan 2021 i två trapphus i Backa som haft stora problem med skadegörelse.
– I grund och botten är väldigt försiktiga när vi sätter upp kameror. Men jag tror att samhällsklimatet och kravet från våra hyresgäster gör att det har ökat. Ju dyrare hyrorna blir ju mer lugn och trygghet förväntar sig de boende, och det är inte ovanligt att boende begär kamerabevakning, säger Robert Jademyr, säkerhetschef Familjebostäder i Göteborg.
Hittar droghandel med värmekameror
Allmännyttiga ABK i Kristianstad med sina 9 300 lägenheter har totalt 192 kameror, vilket motsvarar 21 per 1 000 lägenheter.
Karl-Henrik Persson, bygg- och inköpschef, har inte bilden av att ABK har mer bevakning än de flesta andra värdar.
– Det enda jag kan tänka mig är att trygghetsfrågan är prioriterad hos oss. Vi har sett det som ett av flera verktyg, säger han.
På en del platser där allmänheten har tillträde väljer ABK i stället att sätta upp värmekameror.
– Hyresgästernas integritet är alltid prioriterat, och med värmekameror har vi inte integritetsproblemet. Då kan vi se om stora grupperingar av människor uppehåller sig vissa tider på dygnet, för exempelvis försäljning av droger.
Bäst effekt i låsta utrymmen
I dag måste allmännyttiga hyresvärdar ansöka om tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, för att sätta upp kameror på platser dit allmänheten har tillträde. Ett tillståndskrav som kan vara på väg att försvinna, enligt ett förlag som kom under våren.
Skulle ni överväga kameror i högre utsträckning på de platserna om tillståndskravet togs bort?
– Det skulle vi säkert göra. Kameror som kräver tillstånd kräver i vårt tycke mycket administration, och beviskraven är höga. Det är sällan vi ser det som ett alternativt, då söker vi andra lösningar i stället. Samtidigt ser vi generellt en bättre effekt av kameror i låsta utrymmen, säger Karl-Henrik Persson på ABK.
Får betala vid felsortering i soprum
En del hyresvärdar använder kameror för att få bukt med exempelvis nedskräpning och felsortering i soprum.
MKB i Malmö började under maj i år på prov använda kameramaterial vid regelöverträdelser i området Rosengård, som en del av ett nytt förvaltningskoncept. Kamerorna ska exempelvis fånga om någon dumpar avfall i ett miljöhus.
– Då kan vi fakturera om det sker en regelöverträdelse, och på så sätt kan vi stävja beteendet och förbättra skötseln och tryggheten. Ger det effekter så kan vi skala upp det till att gälla även andra områden, säger enhetschef Emma Cedermarker Belec.
Hos hyresvärden ABK i Kristianstad använder man dock inte kameror på det sättet.
– Vår bedömning är att intresset från vår sida att komma till rätta med sopsortering inte överväger integritetsskyddet för den enskilde, säger Karl-Henrik Persson på ABK.
Har gått från 400 till 20
Hyresvärdar som svarat på enkäten och som endast har ett fåtal kameror är exempelvis Skandia Fastigheter (2), Willhelm (3-4), Lulebo (0), Bostaden i Umeå (4), Botkyrkabyggen (0), Huge (3), Förvaltaren (0), Halmstads fastighetsbolag (0) och Rikshem (2).
Allmännyttiga Svenska Bostäder i Stockholm med sina 28 000 lägenheter är en hyresvärd som går mot strömmen och har minskat sina kameror rejält de senaste åren. Svenska Bostäder har gått från som mest 400 kameror – till 20 i dag. De som finns är till för att förebygga specifik grövre brottslighet, förklarar Magnus Glifstam, säkerhetsstrateg på Svenska Bostäder.
– Vi tar allvarligt på kamerabevakningslagen. Tyvärr är det så att vissa som har kameror inte alltid följer lagen, medvetet eller omedvetet låter jag vara osagt. Framför allt handlar det om behovsprövning innan man sätter upp en kamera, men även om att utvärdera den under tiden.
– Både allmänheten och politiker ser kameror som en universallösning för ökad trygghet, men riktigt så enkelt är det inte. Svårigheten ligger i att vara noggrann i sin analys, och sätta upp dem där vi får och där de kan lösa problematiken, och inte för att folk önskar det, fortsätter Magnus Glifstam.
”Får inte sitta uppe för alltid”
En förklaring till att kamerorna minskar är att Svenska Bostäder inte låter dem sitta längre än tillåtet, enligt Magnus Glifstam. En utvärdering sker både efter sex månader och ett år.
– Då ställs frågan om kameran har löst problemet. Om problemet är löst får inte kameran sitta kvar, då måste den bli nedtagen. Om kameran däremot inte har löst problemet så är kameran inte lösningen, och då ska den definitivt inte sitta uppe, säger Magnus Glifstam.
Tar ni alltid ner kameran efter ett år alltså?
– Vi har börjat göra det. Det är anledningen till att antalet kameror minskat kraftigt. Vi följer kameralagen som vi tolkar den. Har kameran suttit uppe ett år och inte löst problemet så är kameran inte lösningen och får därför inte sitta kvar. Kamerorna får inte sitta uppe för alltid.
Här kan du läsa om hyresgästerna i skånska Nyvång vars hyresvärd försöker bli av med dem, och där tecken finns på att kamerorna används för att försöka samla bevis.
- Att bli kamerabevakad på ytor nära sin bostad ses som ett omfattande intrång i den personliga integriteten. Värdar får bara använda kameror om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.
- Först måste värden undersöka om problemen kan lösas på andra sätt. Kan exempelvis problem med inbrott förhindras av bättre belysning eller
bättre lås? - Om kamerabevakning är tillåten kan beror på flera olika saker: som vilken typ av utrymme det rör sig om, tiderna för bevakningen och hur
många som har tillgång till materialet och hur länge det sparas. - Olika platser ses som olika integritetskänsliga. En värd kan exempelvis få övervaka en tvättstuga om det har skett upprepade stölder eller
skadegörelse, men inte om det skett mindre ordningsförseelser eller nedskräpning. - Kamerabevakning innanför entrén eller i trapphuset ses generellt som särskilt integritetskänslig. Därför krävs det mycket starka skäl för att
bevakning ska vara tillåten där, som mycket omfattande eller mycket allvarlig brottslighet. - Bevakningen ska ha ett tydligt syfte. Om syftet är att förebygga och utreda brott måste värden kunna visa att man haft tidigare problem med
brott på platsen. Då får värden inte använda kameror för att exempelvis ta reda på vem som tex. skräpat ner i trapphuset. - Hyresvärden måste sätta upp en skylt om att kamerabevakning sker, där information ska finnas tillgänglig: exempelvis ska det stå vem som utför
bevakningen, kontaktuppgifter till denne och vilka rättigheter den bevakade har.
