Här är kommunerna där hyresrätten regerar
I bara fem av landets 290 kommuner är hyresrätten i majoritet. Det visar Hem & Hyras genomgång. Linköping, Landskrona, Göteborg och Södertälje samt Örebro toppar listan med över 50 procent hyresrätter.
Betydligt mindre utbud är det i kommuner som Lomma, Täby och Vallentuna. Ingen av dem har mer än 12 procent hyresrätter. I Vallentuna är andelen bara 8 procent, lägst i landet. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, som Hem & Hyra har bearbetat.
Tabell. Kommunerna med störst respektive minst andel (i procent) hyresrätter
Men vad säger det egentligen, mer än att det är svårt att få tag på en hyresrätt i Vallentuna? Och hur ska den genomsnittlige hyresgästen egentligen beskrivas? Fattig, arbetslös och bidragstagare låter kanske inte helt rättvist. Men på kommunnivå finns det ändå klara samband mellan dessa faktorer och utbud av hyresrätter.
När Hem & Hyra tar fram siffror från SCB för medelinkomst och antal bidragstagare talar de ett tydligt språk. En kommun med stor andel hyresrätter har lägre medelinkomst och fler bidragstagare jämfört med en kommun med liten andel hyresrätter.
De tio kommunerna med störst andel hyresrätter har en medelinkomst på under 300 000 kronor om året. Motsvarande siffra för kommunerna med minst andel hyresrätter är närmare 400 000 kronor.
– Jag är nästan säker på att om du går bakåt i tiden så skulle det vara annorlunda. Det skulle inte vara lika tydligt som i dag, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning i Uppsala.
I början av 90-talet fick kommunerna möjlighet att lättare sälja de kommunala hyresrätterna. Eftersom städer och stadsdelar med fler arbetsmöjligheter är mer attraktiva att bo i, är det ofta där försäljningen har varit störst. Därmed har sambandet mellan hyresrätter och lägre inkomst blivit starkare med tiden.
– Det är väldigt viktigt att ta hänsyn till bostadspolitiken, detta hade inte hänt om vi inte hade avreglerat bostadsmarknaden, säger Irene Molina och förklarar att effekten blir att hyresrätten får ett sämre rykte.
– Risken är att de allmännyttiga hyresrätterna också minskar i status. Jag tror det hänger mycket samman med en kulturell förändring i Sverige där vi börjar se på ägande med bättre ögon än tidigare.
Samtidigt som hyresrättens status kan minska finns det positiva effekter för kommuner som har en hög andel hyresrätter. Det kan fungera som en motor för byggande, enligt en rapport som Hyresgästföreningen lät ta fram förra året.
– Man kan hävda att det finns en bostadsegoism som gör att där det finns mycket ägt boende är man sämre på att bygga efter behov. Om folk i stället hyr, så tjänar de på att utbudet ökar och röstar fram politiker som vill bygga mer, säger Martin Hofverberg, chefsekonom vid Hyresgästföreningen.
Rapporten visar just detta. Att kommuner med fler än 33 procent hyresrätter faktiskt bygger bättre efter behov. Även om andra faktorer, som antal invånare, tas med i kalkylen, finns det ett samband mellan antal hyresrätter och byggande. Enligt Robin Svensén, nationalekonom vid konsultföretaget Tyréns och ansvarig för rapporten, är byggandet som högst i kommuner med 40–70 procent hyresrätter.
LÄS MER: Stor skillnad på landets mest och minst hyrestäta kommun
