Har du rätt till mer pengar? Varannan berättigad pensionär får för lite bostadstillägg
Mer än 300 000 pensionärer med låga inkomster får bostadstillägg från Pensionsmyndigheten. Det är en del av pensionssystemet och ska göra att även äldre med begränsad ekonomi kan ha en god bostadsstandard.
Men de flesta får inte det belopp de har rätt till, enligt en internrapport från Pensionsmyndigheten från 2022.
31 procent har fått ut för högt bostadstillägg och regeringen har gett myndigheterna flera nya uppdrag att skärpa kontrollerna för att komma åt fusk och bidragsbrott. Däremot är det mindre uppmärksammat att ännu fler, 52 procent, får för lite pengar.
Det handlar om över 150 000 ålderspensionärer som tillsammans fick 669 miljoner kronor mindre än de hade rätt till 2022, enligt Pensionsmyndighetens skattning. Beloppen varierar kraftigt, men i genomsnitt har de gått miste om 4 450 kronor var per helår, eller 370 kronor i månaden.
– Det är inte klokt! Många lever ju redan på marginalen. De får hyreshöjningar, matpriserna går upp och läkemedel ska bli mycket dyrare. 400 kronor kan vara det som gör skillnaden, som avgör om man kan äta varje dag i månaden, säger Åsa Lindestam, ordförande för Pensionärernas riksorganisation PRO.
Krångligt för båda parter
Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har granskat hur myndigheterna hanterar bostadstillägget. Nyligen kom en rapport där inspektionen kritiserar både handläggningen och reglerna.
– Bostadstillägget är krångligt både för sökande och för myndigheterna och det gör att mycket blir fel, säger Louise Malmgren, utredare på ISF.
För att få bostadstillägg måste man skicka in en mängd olika uppgifter om inkomster, boende, eventuellt samboende och förmögenhet. Om tillägget sedan beviljas så löper det på livet ut.
Myndigheterna får automatiskt in uppgifter om ändringar i till exempel pension, kapitalinkomster och folkbokföring och kan då ändra storleken på bostadstillägget. Men vissa ändringar har de inte koll på.
Missar att anmäla hyreshöjningar
Det gäller till exempel hyreshöjningar. Det finns inga register över landets hyror och hyresvärdarna rapporterar inte in vad enskilda hyresgäster betalar. I stället måste den som får bostadstillägg själv anmäla när hyran höjs, något som många missar. Det är den enskilt största orsaken till felutbetalningar, enligt Pensionsmyndighetens undersökning.
– Förmodligen är inte alla medvetna om att man ska anmäla alla förändringar. Allt tyder på att det är oavsiktliga fel eftersom de flesta skulle haft rätt till högre bostadstillägg. I praktiken verkar det vara svårt att göra rätt, säger Louise Malmgren.
Hennes senaste ISF-granskning var inriktad på hur myndigheterna i efterhand kontrollerar om de har betalat ut rätt belopp. Förutom Pensionsmyndigheten gäller det också Försäkringskassan, som hanterar bostadstillägg för drygt 100 000 personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.
Pensionsmyndigheten gör efterkontroller av betydligt fler personer som misstänks ha fått för mycket pengar än sådana som kan ha fått för lite, trots att det är mycket vanligare att bostadstillägget är för lågt. Och Försäkringskassan har över huvud taget inte undersökt utbetalningar som kan vara för låga.
70 000 utan ändringar
Ändå behöver det inte vara svårt att hitta sådana felutbetalningar. Det går till exempel att påminna de som inte har ändrat några uppgifter på länge.
Enligt Pensionsmyndigheten har cirka 70 000 pensionärer inte har anmält någon förändring av hyra eller andra bostadskostnader. Här menar Louise Malmgren att myndigheterna skulle kunna göra mer.
– De har IT-system som kan sortera ut de ärenden där det inte har ändrats något under lång tid. Man kan göra riktade utskick till dem och påminna om att de ska anmäla förändringar, säger hon.
Myndigheterna är väl medvetna om att sådana utskick skulle kunna leda till att färre fick fel belopp. Samtidigt finns en oro för att det skulle leda till många fler ändringsanmälningar. Redan tidigare har båda myndigheterna hård belastning och långa handläggningstider för bostadstillägg.
– Det här har blivit nedprioriterat eftersom man redan har ett för ansträngt läge i handläggningen, säger Louise Malmgren.
ISF rekommenderar Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att se över hur man kan rätta till fler felutbetalningar. Men egentligen behöver reglerna för bostadstillägget förenklas, så att det blir färre fel från början, enligt rapporten.
Tredje gången gillt
Det är tredje gången som ISF uppmanar regeringen att förenkla bostadstillägget. Redan 2014 föreslog man en modell där bostadskostnaderna inte skulle behöva uppdateras av den sökande.
Och strax före jul fick ISF till slut i uppdrag från regeringen att analysera hur reglerna kan ändras.
”Syftet är att handläggningen i högre utsträckning ska bygga på befintliga uppgifter som är lätta att hämta in och lätta att kontrollera”, står det i regeringens regleringsbrev till ISF för 2025.
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska också utveckla arbetet med att minska felutbetalningarna, enligt deras regleringsbrev.
Lika lätt som att deklarera
PRO och andra pensionärsorganisationer har länge uppvaktat både myndigheter och politiker om problem kring bostadstillägget. Åsa Lindestam på PRO är glad att det nu börjar hända något.
– Det borde vara lika lätt söka bostadstillägg som att deklarera: Allting finns ifyllt från början och det är bara att kolla och skriva under, säger hon.
Myndigheterna har inte koll på när din hyra höjs, utan det är ditt ansvar att anmäla. Varför tror du att så många inte gör det?
– Det är svårt att få alla att bli informerade, att förstå och ta till sig information. Och om man inte har internet, utan ska ringa in så hamnar man i telefonkö. Att sitta och hålla i mobilen hur länge som helst, det är inte lätt. Då kanske man ger upp. Det finns många orsaker, säger Åsa Lindestam.
Ungefär 300 000 ålderspensionärer och 100 000 personer med sjuk- eller aktivitetsersättning får bostadstillägg.
Det är behovsprövat och beräknas utifrån inkomst, förmögenhet, boendeförhållanden, bostadskostnad med mera.
Många som skulle vara berättigade till bostadstillägg söker det inte. Mörkertalet uppskattades år 2019 till 129 000 pensionärer och 40 000 personer med sjuk- eller aktivitetsersättning
En ensamstående ålderspensionär kan få maximalt 7 290 kronor per månad. Den som bor ihop med någon kan få hälften så mycket.
För personer med sjuk- eller aktivitetsersättning är maxbeloppet 6 550 kronor, 3 275 kronor för sambor.
Källor: Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan.
